Isla Margarita – Venezuela

12

Tidigt söndagmorgon, ja redan klockan 6.00 satt vi på planet ner till Frankfurt för vidare flygning till Caracas i Venezuela.

Väl i Frankfurt hade vi ca två timmars väntetid innan det var dags för ytterligare tio timmar till Caracas. Vi hade turen att få flyga med Lufthansa som har helt okej plan för långflygning. Skönt att sitta bara två brevid varandra då man har säten för två alternativt fyra personer.

12

Nerresan fungerade mycket bra trots att det är jobbigt att sitta still så länge. God mat och dryck serverades och det fanns även film att se på skärmen på stolen framför. Vi hade dock garderat oss med egen dator fulladdad med film.

12

12

Lite pappersjobb inför inresan till Venezuela = turistvisum.

12

Äntligen framme i Caracas nu gällde det bara att hitta inrikesflyget som skulle gå till Margarita.

12 

Vi hittade våra väskor, inrikeshallen och incheckningen till Margarita och så var det bara att vänta i nästan fyra timmar innan planet äntligen lyfte från Caracas och landade halvtimmen senare i Porlamar på Margarita. Då hade det hunnit bli mörkt ute trots tidsskillnaden på fem och halv timme men vi lyckades få nya krafter för att klara transfern på 45 minuter till hotellet.

12

Nästa morgon konstaterade vi att vi bodde mot baksidan och hade faktiskt lite havsutsikt, inte alls så dumt. Trots att vi hade bokat 3 -stjärnigt hotell var standarden ganska låg. Det fanns det mesta men kändes något sjabbigt men vi vande oss förstås…!

12

Det verkade som om de flesta hotellen körde all inclusive även vårt och man fick förmodligen vad man betalade för. Ganska trist mat men fräscha sallader, trodde faktiskt att maten skulle ha bättre smak men man fick salta på rejält för att det skulle smaka något. Vissa dagar var maten helt okej men vinet kunde man tyvärr skippa det var helt odrickbart. Konstigt med tanke på närheten till både Argentina och Chile. Vi provade förstås att köpa dyrt vin ute i butiken men det var bara något bättre.

12

Havet låg bara femtio meter från hotellet och här tillbringade vi förstås mesta tiden. Stranden var som gjord för långa promenader men när man badade var man tvungen att vara ganska försiktig eftersom det gick höga vågor och var riktigt strömt. Den röda flaggan var hissad under hela vår vistelse. Tack vare den sköna vinden blev det aldrig för varmt utan som mest blev det uppåt 28 – 30 grader.

12

Ganska folktomt där det inte var hotell.

12

12

12

Elnätet  2012, inte konstigt att strömmen gick då och då.

12

Inte långt från turismen låg invånarnas egna bostäder.

12

12

Efter någon dags vila började vi bli nyfikna på att se mer av ön. Vi tog taxi till de närliggande playorna och hamnade bland annat på Playa Zaragoza här var betydligt lugnare nästan inga människor alls.

12

Rent och fräscht, här kändes det som om man hade betydligt bättre bostäder.

12

Bilarna hade förstås sett bättre dagar!

12

12

12

Även Playa Caribe hann vi med. Både Zaragoza och Caribe ligger på den västra sidan av Margarita med helt fantastiska solnedgångar. Vågorna och det strömma vattnet var likadant på denna sida som på den östra sidan där vi bodde.

12

 Vet inte alls om det stämmer men det sas att just vid Playa Caribe så möttes Atlanten och Karabiska havet.

12

12

12

12

Vädret var ganska omväxlande, ibland kunde regnet fullkomligt ösa ner men så såg man en blå fläck på himlen och så kom solen. Ibland dock det omvända som när vi besökte Playa Caribe. Vi kom med strålande solsken men en halvtimme senare öste regnet ner!

12

Snart strålade solen igen. Nästa morgon var det dagsför jeepsafari för att kunna se det mesta av ön.

12

Även denna morgon startade i ösregn men regnet höll upp medan vi färdades runt tillsammans med två andra par i en rätt så trång jeep.

12

Blött förstås men det blev bättre.

12

Vi körde genom flera byar bland annat huvudstaden som inte är Porlamar trots att det bor mest med folk där. Porlamar är folkets huvudstad, medan La Asuncion är öns riktiga huvudstad.

12

12

Jeepsafari innebar att ett stort antal jeepar åkte tillsammans. De bjöds på dryck vid varje stopp först var det lite försiktigt med bara coca cola men sedan kom romen fram och det blev riktigt festligt.

12

12

12

Besök vid Marsipan-Kyrkan.

12

Utflykten skulle avspegla hela ön. Vi såg både den mer kuperade delen, regnskog och stenöknen samt havet förstås, det blev även ett stopp utmed Mangroveträsket med båt.

12

12

12

12

12

Färden gick vidare med vad jag tycker larvig ”off-road” körning. Helt onödigt men det gick ju liksom inte att bara kliva av.

 1212

En och annan kaktus kunde man ändå njuta av medan bilarna körde runt i en helt onödig grusgrop.

12

Till sist blev det äntligen lunch.

12

Efter lunch blev det efterlängtat bad och någon soltimme innan det var dags att köra vidare mot det sista stoppet där vi fick smaka på nationaldrycken Cocoloco.

12

 12

Det blev en lång och ganska tuff dag och sista timmen när vi körde hem kändes det nästan för bra. Vi åkte genom några byar och lite större orter för att till sist få en liten fin solnedgång innan regnet återigen öste ner för en kort stund.

12

12

 1212

 Fortsättning följer på den fantastiska ön Los Roques 

Relaterade inlägg

  • Inga relaterade inlägg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

tre × ett =