Öland i solsken och nordanvind
Vi har några dagar kvar innan vi måste återvända hem till Stockholm och arbetet. Vad kan man hitta på så här under några tidiga vårdagar i Sverige egentligen? Det mesta är ju stängt vad det gäller caféer, restauranger och uteserveringar. Några inomhusaktiviteter är det inte tal om nu i pandemitider. Det som återstår är naturupplevelser vilket inte är fy skam oavsett årstid.
Och vad kan inte vara bättre än att ta en tur till Öland? Solen skiner, men det är en isande kall nordanvind. Bara på med vinterkläderna som ligger inpackade i bilen, så kör vi till Öland!
Ölandsbron
Efter ett par dagar på Österlen och en övernattning i Karlskrona kommer vi fram till Kalmar vid lunchtid. Det inhandlas lunch och sedan väntar Ölandsbron. Halva nöjet med dagens resa kanske är att få färdas på bron över Kalmarsund.
Bron började byggas 1967 och stod klart den 30 september 1972. Bron är fyrfilig, 6072 meter lång, 13 meter bred och dess högsta höjd är 41,69. Det går inte att cykla eller gå över bron, då blir det att ta båten över, dock inte Kalmarsund VIII.
Ölands södra udde
Vi kommer över Kalmarsund och tar en sväng in mot Färjestaden som ligger strax söder om brofästet. Vi letar efter någonstans att övernatta och vill spana in ett ställe som vi tror kan passa inför vår övernattning men till kvällen är det länge än. Vi har tusen saker att hinna med innan det är dags för övernattning.
Vi fortsätter färden söderut och passerar fält och jordbruk. Havet ligger inom synhåll nästan överallt och vi kommer så småningom fram till Ölands södra udde med fyren Långe Jan.
Vi har ju varit här för nästan nio år sedan när vi gjorde en träningsresa med våra hundar inför den stora Norgeresan. Då var det maj månad och betydligt varmare än vad det är idag. Men klart att vi måste titta till fyren ännu en gång även om det biter ordentligt i kinderna.
Karl X Gustafs mur
På väg ut mot Ölands södra udde passerar vi Karl X Gustafs mur. Muren kallas även för Stora muren och uppfördes 1653 på uppdrag av Karl X Gustaf som vid den tiden var tronföljare, året därpå efterträdde han drottning Kristina på Sveriges tron.
Den 4,5 kilometer långa muren byggdes tvärs över Öland under 1650 – talet och skiljer kungsgårdens marker från den övriga kronoallmänningens mark. Syftet var nog en revirmarkering från den blivande kungens sida.
Långe Jan – Lite historia och fakta
Väder och vind har piskat bort färgen sedan vi besökte fyren sist, den behöver målas. Även om fyrens utseende inte håller måttet för att vara en av Sveriges mest kända fyrar så är platsen här ute vid Ölands södra udde lite vindpinad men helt förtjusande oavsett väderlek.
Fyren Långe Jan tändes upp för första gången den första november 1785 efter en tvåårs lång byggtid. Namnet Lång Jan kan härledas från det medeltida kapellet Capella Beati Johannes eller S:t Johannes (Jan), kapellet låg vid det gamla fisklägret Kyrkhamn vid Ölands södra udde. Kapellet revs efter reformationen och stenen användes till byggandet av fyren.
Fyren vitputsades 1845 och under senare delen av 1800 – talet fick den sin “ring”, som från början var röd men målades senare om till svart. Fyren elektrifierades 1948 och är idag helt automatisk och obemannad.
Långe Jan är Sveriges högsta fyr med en höjd på 41,6 meter och en diameter på cirka 12 meter. Det är 197 trappsteg för att nå toppen.
Aktiviteter vid Ölands södra udde
En tidig marsdag är det endast ett fåtal besökare här. Jag tror vi såg tre bilar på parkeringsplatsen och dessutom är det kyligt. Däremot från april månad och under sommarmånaderna finns här flera olika aktiviteter för besökarna.
Förutom att gå upp i fyren finns här, naturum Ottenby som är ett besökscentra med en stor utställning om området och dess fågel- och djurliv.
Naturreservatet är ett av Sveriges mest besökta naturområden med vandringsleder över vidsträckta strandängar och genom ädellövsskogar. Det finns även möjlighet att se fåglar och sälar.
Här ligger även Ottenby fågelstation som är ett forskningsinstitution där 25.000 fåglar ringmärks varje år. Ringmärkningen visas genom guidade turer.
Blir man hungrig finns Restaurang Fågel Blå som serverar mat i vacker miljö. Här ligger också Naturbokhandeln där man kan botanisera bland naturböcker och souvenirer.
Rester av S:t Johannes kapell
Uppe på den lilla kullen finns resterna efter S:t Johannes kapell som uppfördes av handelsmän i Kyrkhamn under senare delen av 1200 – talet. Här låg en viktig handelsplats som besöktes av många människor från när och fjärran.
Världsarvet södra Öland odlingslandskap
Landskapet här på södra Öland är världsunikt och är upptaget på UNESCO:s lista över världsarv. För länge sedan delade människorna in jorden i inägor och utmarker. Inägorna bestod av åkrar och ängar, medan utmarkerna användes som betesmark. Idag odlar ölänningarna på samma mark som människor odlat på i många hundra år och djuren betar på samma betesmarker som de betat på i tusentals år. Det finns inte många sådana platser kvar i världen.
På södra Öland finns 200 radbyar. En radby är en by där husen står nära varandra längs gatan. Runt byarna och gärderna byggdes stenmurar för att hålla djuren borta från odlingarna. Än idag präglas landskapet på Ölands av tusentals stenmurar på de platta åkrarna.
“Södra Ölands landskap är präglat av dess långa kulturhistoria och anpassningen till de naturliga förutsättningarna i form av platsens geologi och topografi. Södra Öland är ett unikt exempel på mänsklig bosättning där de olika landskapstyperna på en enskild ö tagits till vara på ett optimalt sätt.
– Ur Unescos Världsarvskommittés motivering”
Eketorps borg
Vi lämnar Ölands södra udde och fortsätter bilresan tvärsöver mot Ölands östra sida. Vi färdas på Stora alvaret, vackert på sitt sätt men kanske har inte det speciella ljuset som jag minns från Öland ännu inte infunnit sig.
Det finns många fornlämningar på Öland och när vi kör förbi en intressant borg måste vi ju givetvis åka dit för att kolla. Vi parkerar bilen på en riktigt stor parkeringsplats och att döma av storleken på parkeringsplatsen verkar det vara en mycket populär sevärdhet. Idag är det bara vi och en bil till här, vi får hela borgen helt för oss själva
Den mäktiga ringmuren har åter blivit rest på det öländska alvaret. Först grävdes allt fram för att sedan byggas upp igen. Borgen har återskapats med hjälp av arkeologer, stenhuggare, timmermän och med hjälp av lite fantasi.Innan för borgmuren har det funnits bebyggelse under olika tider med början under 300 – talet fram till mitten av 1200 – talet. Idag bjuder Eketorps borg på nya upplevelser med delar från både järnåldern och medeltiden.
Befolkningen som bodde på Öland sökte skydd mot inkräktare genom att resa höga murar som här på Eketorp. Innanför ringmuren byggde bönderna sina bostadshus och fähus. Folk från närliggande byar flyttade sedan hit med sina familjer och husdjur. Eketorp fungerade under trehundra år som en befäst bondby bebodd av 150 – 200 människor.
Under 700 – talet övergavs Eketorp och fick förfalla under nästan femhundra år. På 1100 – talet flyttade nya människor in och började reparera borgens murar och byggde nya hus. Under denna tid rymdes över hundra hus byggda i trä innanför ringmuren. Borgen kom nu att utnyttjas som militär garnison med ett rytteri. Här bodde soldater med sina familjer.
Mitt i borgen finns ett museum som visar fynd från utgrävningarna i borgen, såväl vardagsföremål som vapen.
Intressant besök
Vi strosar runt i borgen och tar oss upp via trappor på muren. Förmodligen kan man gå in i de små husen för att uppleva hur människor levde sitt liv under medeltiden men idag är det inte öppet. På Eketorps hemsida kan man läsa att borgen öppnar först den 8 april och håller öppet ända till höstlovet.
Vi tycker att det är ett intressant och trevligt besök även om museet är stängt, innan vi kör vidare äter vi semlor till dagens kaffepaus.
Borgholm
Ölands huvudort Borgholm blir vår nästa destination. Kanske inte helt överraskande är både Borgholms slottsruin och slottet Solliden stängt. Vi börjar dock vänja oss att Sverige bara är öppet sommartid, vilket är lite trist, jag tycker att några av sevärdheterna nog borde kunna vara öppet året om. Det blir så koncentrerat på ett par enstaka sommarmånader när alla ska trängas för att besöka våra kulturskatter. Utomhus kan vi förstås se oss omkring men det är klart att det någon gång vore trevligt att besöka Sollidens slott.
Borgholm är nog en härlig sommarstad, men då får man räkna med att trängas med andra.
Inget besök på Öland utan får.
Gråborg ringmur och Sankt Knuts kapell
När vi kör tillbaka till Färjestaden kommer jag på att det ska ligga ytterligare en fornlämning utmed färdvägen. Vi kör av mot inlandet och kommer snart fram till både en kyrkruin och en ringmur. Vi blir lite intresserade och gör ett litet besök vid Gråborg.
Ruinerna efter Sankt Knuts kapell ligger precis intill Gråborg ringmur och är uppfört under 1100 – talet.
Lite historia och fakta
Under tiden 300 – 700 e Kr fanns ett tjugotal fornborgar i bruk, idag finns femton kvar. Borgarna byggdes gemensamt och placerades mellan byar och större bygder. Störst blev Gråborg som är placerad mitt på Öland på en stor allmänning. Runt om låg ett tjugotal byar och en del var stora med cirka tjugo gårdar. Det har gjorts fynd av guldföremål och romerska guldmynt som visar på rikedom och vida kontakter.
På Öland levde man av jordbruk, handel och av plundring. De öländska bönderna var specialiserade på boskapsskötsel som gav skinn och läder. Varorna var eftertraktade inte minst i romarriket där enorma mängder gick åt till soldaternas upprustning. Även ölänningarna kunde ta tjänst som soldater och fick då se romarnas boenden, kanske var det då som de fick idén om sina borgar som anpassades till de nordiska förutsättningarna. Bakom Gråborgs murar tränades krigare samtidigt som borgen gav skydd till en hel bygd.
Gråborg var en av fem borgar som rustades upp igen under 1100 – talet. Under tiden 1175 – 1250 var det en intensiv aktivitet på borgen. Muren förstärktes och fynden från tiden är knutna till hushåll, fiske, hantverk och jordbruk. Man har även funnit spår av rid och stridshästar, kanske kan Gråborg ha varit en befäst handelsplats.
Öland var en viktig länk i Östersjöhandeln och av stort intresse av såväl danska, som svenska och slaviska kungar. Kanske kan det vara en kung som rustade upp borgen för att ta kontroll över området. Enligt gammal lokal tradition var det Kung “Bugislav” som härskade på Gråborg. Namnet klingar slaviskt och kungar med liknande namn har funnits. Även den danske kungen Valdemar II ägde ett gods vid Kalmar och som kan ha något med Gråborg att göra.
Om man inte är väldigt intresserad av borgar är den här borgen inte så intressant på insidan. Innanför borgen ligger en stenhög och den stora gården verkar fungera som betesmark till fåren.
Trivsamt boende på Öland
Efter en riktigt heldag med många fina sevärdheter beger vi oss till Färjestaden där vi bokat in oss på hotell Skansen för övernattning. Hotellet ligger nära hamnen och det känns precis lagom att checka in här för kvällen. Vi har bokat in oss på ett standardrum men får en liten uppgradering till ett nytt och fräscht rum med sköna sängar och Ölandsbron på väggen. Vill man använda hotellets spa bör man boka det i förväg.
Vi äter även en trerätters middag på hotellets restaurang och får en god matupplevelse. Morgonen därpå äter vi en riklig och fräsch frukost, trots coronarestriktioner tycker jag att hotellet lyckas mycket väl med sitt utbud. För oss saknas inget på frukostbordet. Under vår sportlovsresa i södra Sverige är det nog den bästa frukosten hittills. Vi trivs riktigt fint på hotell Skansen.
Trevligt boende med fin frukost på hotell Skansen i Färjestaden.
Stubbkvarnar
Under vår resa på Öland ser vi en hel del kvarnar. Dessa kvarnarna kallas stubbkvarnarna eftersom de står på en “stubbe”, eller stolpe. Stubben gjorde att hela kvarnhuset kunde vridas upp mot vinden med hjälp av den långa käppen som sticker ut från trappan. Hur mycket vind som skulle fångas i vingarna reglerade man med lösa spjäll. När vingarna snurrade roterade malstenen i kvarnhuset och spannmålen kunde malas till mjöl.
Årsringarna i stubbarna visar att de är från cirka 1790. Stubbkvarnarna var mycket vanliga på Öland förr, i slutet av 1800 – talet fanns det 2000 stycken. Idag återstår det bara cirka 300 stubbkvarnar.
Byrums raukar
Vi fortsätter norrut denna strålande soliga dag, men med en iskall nordanvind som piskar på är det inte det lättaste att gå ur bilen när vi kommer fram till Byrums raukar.
Vi är givetvis helt själva här inte en bil i sikte på den stora parkeringsplatsen. Jag byltar på mig alla kläder som jag har tagit med eftersom jag absolut inte vill missa kanske ett av Ölands mest säregna landskap. Här har havets vågor under miljontals år mejslat fram meterhöga stenstoder ur den öländska kalkstenen.
Historien om Byrums raukar börjar för drygt 490 miljoner pr sedan. Då låg Sveriges berggrund söder om ekvatorn och täcktes av ett varmt och grunt hav med korallrev. Partiklar som hamnade på havets botten pressades samman till olika berglager. Med tiden blottlades lagren och överst fanns kalksten. Ur kalkstenen har havets vågor mejslat fram Byrums raukar.
Mellan raukarna och havet finns plana kalkstenshällar som skjuter ut i vattnet. Hällarna hindrar vågorna från att ytterligare svarva ut raukarna, vilket har bidragit till att de numera bara nöts av väder och vind.
Vi tar en liten promenad uppe på strandvallen, det är riktigt kallt men ändå mycket sevärt. Raukarna är betydligt lägre än dem vi sett på Gotland men ändå häftiga.
Ovanför råkarna ligger sommarhus vackert beläget. Här måste vara ett paradis att bo under sommaren.
En bit ut i Kalmarsund kan vi se Blå Jungfrun som också skulle vara intressant att besöka.
Ölands norra udde
Inte långt från Byrums raukar ligger Ölands norra udde. Även om vinden är bitande och vi nästan håller på att blåsa bort måste vi besöka Långe Erik som ligger så vackert här ute på skäret.
Redan i slutet av 1600 – talet fanns det önskemål om en fyr ute vid Ölands norra udde. Den lämpligaste platsen var vid inloppet till Grankullaviken på det låga skäret Stora grundet. Det dröjde till 1844 innan planerna genomfördes, då beviljade Kungliga Majestät medel för att anlägga en ny fyrplats med ett 27 meter högt fyrtorn i sten. Det är 138 trappsteg för att nå toppen på fyren.
Förutom fyren byggdes bostadshus och fyrhus för fyrmästare, fyrvaktare och fyrbiträde. De bodde här året om och det fanns även en skola med egen lärarinna.
Fyren Långe Erik
Lotsverket gav 1844 löjtnanten J T Byström uppdraget att rita fyrtornet på Ölands norra udde. Det 27 meter höga tornet byggdes av öländsk kalksten. Fyren tändes för första gången 1845. Vid mitten av 1800 – talet gjordes många fyrtekniska uppfinningar. Till exempel använde man speglar och linser för att koncentrera ljuset. Långe Erik var ursprungligen utrustad med glasspeglar. Speglarna byttes ut 1864 till spegellinser och därmed ökade ljusstyrkan. 1906 höjdes fyren till 32 meter, fyren automatiserades och avbemannades 1976.
Det verkar som Långe Erik är nymålad, den ser så fin och fräsch ut här ute på norra Ölands udde.
Vi hittar lite lä inne i en vik på skäret. Här är sagolikt vackert.
Fyrvaktarnas bostäder
Att sköta Långe John krävdes ständigt vakande personal. Lotsverket måste bygga bostäder med bagarstuga, uthus och tvättstuga. Bostadshusen är samlade kring gårdsplanen med en lång bodlänga av kalksten intill tvätt- och bagarstuga. När allmän skolplikt infördes 1842 byggdes skolsal och lärarinna anställdes och skolan kom att vara kvar ända till 1931. Här fanns även ett litet självförsörjande jordbruk med höns, grisar och ko. Först 1965 fick ön landförbindelse genom en vägbank.
Ölands Maldiverna – Byxelkrok
Längtan tillbaka till Maldiverna är alltid stor och plötsligt när vi sitter i bilen ser jag något som faktiskt liknar Maldiverna. Strax utanför den lilla orten Byxelkrok hittar vi en strand med ett ljusblått hav, lite likt Maldiverna eller någon annan exotisk strand långt från ett iskallt Öland. Klart vi stannar till, men tyvärr är nordan inte snäll idag, men platsen Byxelkrok är storslagen.
Vad tyckte vi om Öland?
Att resa runt på Öland är att möta vackra landskap, med stränder och hav som hela tiden är närvarande. Här finns intressanta sevärdheter för många olika smaker och visst är det nog så att det är under sommaren som Öland är det perfekta resemålet.
Att besöka Öland så här utanför säsong har både för- och nackdelar. Vi får alla fantastiska platserna helt för oss själva och behöver inte tänka på var vi ska parkera bilen. Nackdelarna är att det är lite kallt, alla de trevliga caféerna och små gårdsbutikerna verkar vara stängda. Ändå överväger fördelarna och jag kan tänka mig att slutet av sommaren när alla semestrar är slut måste det vara som bäst här ute på Öland.
