Öland i solsken och nordanvind
Nordanvinden sliter i våra kläder men solskenet värmer våra ansikten. Öland bjuder på både sol och isande vindar och trots det njuter vi när vi vandrar över ödsliga stränder och öppna fält med iskalla fingrar. Oavsett årstid är Öland alltid värt ett besök.
Vi har några dagar kvar innan vi måste återvända hem till Stockholm och vardagen. Men vad kan man egentligen hitta på under några tidiga vårdagar i Sverige? Det mesta är ju fortfarande stängt när det gäller caféer, restauranger och uteserveringar. Och inomhusaktiviteter är knappast något alternativ nu i pandemitider. Det som återstår är naturupplevelser och det är ju knappast fy skam, oavsett årstid.
Och vad kan passa bättre än en tur till Öland? Solen skiner, men nordanvinden biter iskallt. Bara på med vinterkläderna som ligger inpackade i bilen, sedan kör vi mot ön!
Ölandsbron
Efter ett par dagar på Österlen och en övernattning i Karlskrona kommer vi fram till Kalmar vid lunchtid. Det inhandlas lunch och sedan väntar Ölandsbron. Halva nöjet med dagens resa kanske är att få färdas på bron över Kalmarsund.
Bron började byggas 1967 och stod klart den 30 september 1972. Bron är fyrfilig, 6072 meter lång, 13 meter bred och dess högsta höjd är 41,69. Det går inte att cykla eller gå över bron, då blir det att ta båten över, dock inte Kalmarsund VIII.
Ölands södra udde
Vi kommer över Kalmarsund och tar en sväng in mot Färjestaden som ligger strax söder om brofästet. Vi letar efter någonstans att övernatta och vill spana in ett ställe som vi tror kan passa inför vår övernattning men till kvällen är det länge än. Men vi har tusen saker att hinna med innan det är dags för övernattning.
Vi fortsätter färden söderut och passerar fält och jordbruk. Havet ligger inom synhåll nästan överallt och vi kommer så småningom fram till Ölands södra udde med fyren Långe Jan.
Vi har ju varit här för nästan nio år sedan när vi gjorde en träningsresa med våra hundar inför den stora Norgeresan. Då var det maj månad och betydligt varmare än vad det är idag. Men klart att vi måste titta till fyren ännu en gång även om det biter ordentligt i kinderna.
Karl X Gustafs mur
På väg ut mot Ölands södra udde passerar vi Karl X Gustafs mur. Muren kallas även för Stora muren och uppfördes 1653 på uppdrag av Karl X Gustaf som vid den tiden var tronföljare, året därpå efterträdde han drottning Kristina på Sveriges tron.
Den 4,5 kilometer långa muren byggdes tvärs över Öland under 1650-talet och skiljer kungsgårdens marker från den övriga kronoallmänningens mark. Syftet var nog en revirmarkering från den blivande kungens sida.
Långe Jan – Lite historia och fakta
Väder och vind har slitit på färgen sedan vårt senaste besök – Långe Jan skulle verkligen behöva ett nytt lager färg. Fyrens utseende är kanske inte spektakulärt för att vara en av Sveriges mest kända, men platsen här vid Ölands södra udde är vindpinad och karg och helt förtjusande, oavsett väder.
Långe Jan tändes för första gången den 1 november 1785 efter två års byggande. Namnet kan spåras tillbaka till det medeltida kapellet Capella Beati Johannes, eller S:t Johannes, som låg vid det gamla fiskeläget Kyrkhamn. Efter reformationen revs kapellet och stenarna användes till att bygga fyren.
Fyren vitputsades 1845, och under slutet av 1800-talet fick den sin karaktäristiska “ring”. Ursprungligen var den röd, men målades senare svart. 1948 elektrifierades fyren och idag är den helt automatisk och obemannad. Med sina 41,6 meter är Långe Jan Sveriges högsta fyr. För att nå toppen måste man klättra 197 trappsteg, utsikten från toppen är verkligen värd ansträngningen.
Aktiviteter vid Ölands södra udde
På en tidig marsdag är besökarna få, vi ser kanske tre bilar på parkeringsplatsen. Dessutom biter kylan i kinderna. Från april och under sommaren finns här däremot flera aktiviteter för besökare i alla åldrar.
Förutom att klättra upp i fyren finns naturum Ottenby – ett besökscentrum med en stor utställning om området, dess fåglar och djur.
Naturreservatet är ett av Sveriges mest besökta, med vandringsleder som slingrar sig över vidsträckta strandängar och genom ädellövsskogar. Längs vägen kan man ha turen att se både fåglar och sälar.
Ottenby fågelstation, en forskningsinstitution, ringmärker cirka 25 000 fåglar varje år. Guidade turer ger besökare en unik inblick i arbetet.
När magen börjar kurra ligger Restaurang Fågel Blå vackert belägen och serverar god mat. Intill finns Naturbokhandeln, perfekt för den som vill botanisera bland naturböcker och små souvenirer.
Rester av S:t Johannes kapell
Uppe på den lilla kullen finns resterna efter S:t Johannes kapell som uppfördes av handelsmän i Kyrkhamn under senare delen av 1200 – talet. Här låg en viktig handelsplats som besöktes av många människor från när och fjärran.
Världsarvet södra Öland odlingslandskap
Landskapet här på södra Öland är världsunikt och är upptaget på UNESCO:s lista över världsarv. För länge sedan delade människorna in jorden i inägor och utmarker. Inägorna bestod av åkrar och ängar, medan utmarkerna användes som betesmark. Idag odlar ölänningarna på samma mark som människor odlat på i många hundra år och djuren betar på samma betesmarker som de betat på i tusentals år. Det finns inte många sådana platser kvar i världen.
På södra Öland finns 200 radbyar. En radby är en by där husen står nära varandra längs gatan. Runt byarna och gärderna byggdes stenmurar för att hålla djuren borta från odlingarna. Än idag präglas landskapet på Ölands av tusentals stenmurar på de platta åkrarna.
”Södra Ölands landskap är präglat av dess långa kulturhistoria och anpassningen till de naturliga förutsättningarna i form av platsens geologi och topografi. Södra Öland är ett unikt exempel på mänsklig bosättning där de olika landskapstyperna på en enskild ö tagits till vara på ett optimalt sätt.
– Ur Unescos Världsarvskommittés motivering”
Eketorps borg
Vi lämnar Ölands södra udde och fortsätter bilresan tvärsöver mot Ölands östra sida. Vi färdas på Stora alvaret, vackert på sitt sätt men kanske har inte det speciella ljuset som jag minns från Öland ännu inte infunnit sig.
Det finns många fornlämningar på Öland och när vi kör förbi en intressant borg måste vi ju givetvis åka dit för att kolla. Vi parkerar bilen på en riktigt stor parkeringsplats och att döma av storleken på parkeringsplatsen verkar det vara en mycket populär sevärdhet. Idag är det bara vi och en bil till här, vi får hela borgen helt för oss själva
Den mäktiga ringmuren har åter blivit rest på det öländska alvaret. Först grävdes allt fram för att sedan byggas upp igen. Borgen har återskapats med hjälp av arkeologer, stenhuggare, timmermän och med hjälp av lite fantasi. Innan för borgmuren har det funnits bebyggelse under olika tider med början under 300 -talet fram till mitten av 1200-talet. Idag bjuder Eketorps borg på nya upplevelser med delar från både järnåldern och medeltiden.
Befolkningen som bodde på Öland sökte skydd mot inkräktare genom att resa höga murar som här på Eketorp. Innanför ringmuren byggde bönderna sina bostadshus och fähus. Folk från närliggande byar flyttade sedan hit med sina familjer och husdjur. Eketorp fungerade under trehundra år som en befäst bondby bebodd av 150 till 200 människor.
Under 700-talet övergavs Eketorp och fick förfalla under nästan femhundra år. På 1100-talet flyttade nya människor in och började reparera borgens murar och byggde nya hus. Under denna tid rymdes över hundra hus byggda i trä innanför ringmuren. Borgen kom nu att utnyttjas som militär garnison med ett rytteri. Här bodde soldater med sina familjer.
Mitt i borgen finns ett museum som visar fynd från utgrävningarna i borgen, såväl vardagsföremål som vapen.
Intressant besök
Vi strosar runt i borgen och tar oss upp via trappor på muren. Förmodligen kan man gå in i de små husen för att uppleva hur människor levde sitt liv under medeltiden men idag är det inte öppet. På Eketorps hemsida kan man läsa att borgen öppnar först den 8 april och håller öppet ända till höstlovet.
Vi tycker att det är ett intressant och trevligt besök även om museet är stängt, innan vi kör vidare äter vi semlor till dagens kaffepaus.
Borgholm
Ölands huvudort Borgholm blir vår nästa destination. Kanske inte helt överraskande är både Borgholms slottsruin och slottet Solliden stängt. Vi börjar dock vänja oss att Sverige bara är öppet sommartid, vilket är lite trist, jag tycker att några av sevärdheterna nog borde kunna vara öppet året om. Det blir så koncentrerat på ett par enstaka sommarmånader när alla ska trängas för att besöka våra kulturskatter. Utomhus kan vi förstås se oss omkring men det är klart att det någon gång vore trevligt att besöka Sollidens slott.
Borgholm är nog en härlig sommarstad, men då får man räkna med att trängas med andra.
Inget besök på Öland utan får.
Gråborg ringmur och Sankt Knuts kapell
När vi kör tillbaka till Färjestaden kommer jag på att det ska ligga ytterligare en fornlämning utmed färdvägen. Vi kör av mot inlandet och kommer snart fram till både en kyrkoruin och en ringmur. Vi blir lite intresserade och gör ett litet besök vid Gråborg.
Ruinerna efter Sankt Knuts kapell ligger precis intill Gråborg ringmur och är uppfört under 1100-talet.
Lite historia och fakta
Mellan 300 och 700 e.Kr. fanns ett tjugotal fornborgar på Öland, idag återstår femton. Borgarna byggdes gemensamt och placerades strategiskt mellan byar och större bygder. Störst av dem alla var Gråborg, som ligger mitt på Öland på en vidsträckt allmänning. Runt borgen låg ett tjugotal byar, varav vissa var ganska stora med omkring tjugo gårdar. Fynd av guldföremål och romerska guldmynt vittnar om rikedom och vida handelskontakter.
Öborna levde främst av jordbruk, handel och ibland av plundring. Bönderna på Öland var skickliga med boskapsskötsel, vilket gav både skinn och läder. Dessa varor var mycket eftertraktade, inte minst i romarriket där de gick åt i stora mängder för soldaternas utrustning.
En del ölänningar tjänstgjorde även som soldater och fick då se romarnas byggnader – kanske hämtade de inspiration därifrån när de byggde sina egna borgar, anpassade till de nordiska förhållandena. Bakom Gråborgs murar tränades krigare, samtidigt som borgen gav skydd åt hela bygden.
Gråborg var en av fem borgar som rustades upp under 1100-talet. Mellan 1175 och 1250 var det full aktivitet på borgen. Muren förstärktes, och fynd från den här tiden visar på vardagsliv med hushåll, fiske, hantverk och jordbruk. Spår av rid- och stridshästar har också hittats, vilket tyder på att Gråborg kanske fungerade som en befäst handelsplats.
Öland var en viktig länk i Östersjöhandeln och av stort intresse av såväl danska, som svenska och slaviska kungar. Kanske kan det vara en kung som rustade upp borgen för att ta kontroll över området. Enligt gammal lokal tradition var det Kung ”Bugislav” som härskade på Gråborg. Namnet klingar slaviskt och kungar med liknande namn har funnits. Även den danske kungen Valdemar II ägde ett gods vid Kalmar och som kan ha något med Gråborg att göra.
Om man inte är väldigt intresserad av borgar är den här borgen inte så intressant på insidan. Innanför borgen ligger en stenhög och den stora gården verkar fungera som betesmark till fåren.
Trivsamt boende på Öland
Efter en riktigt heldag med många fina sevärdheter beger vi oss till Färjestaden där vi bokat in oss på hotell Skansen för övernattning. Hotellet ligger nära hamnen och det känns precis lagom att checka in här för kvällen. Vi har bokat in oss på ett standardrum men får en liten uppgradering till ett nytt och fräscht rum med sköna sängar och Ölandsbron på väggen. Vill man använda hotellets spa bör man boka det i förväg.
Vi äter även en trerätters middag på hotellets restaurang och får en god matupplevelse. Morgonen därpå äter vi en riklig och fräsch frukost, trots coronarestriktioner tycker jag att hotellet lyckas mycket väl med sitt utbud. För oss saknas inget på frukostbordet. Under vår sportlovsresa i södra Sverige är det nog den bästa frukosten hittills. Vi trivs riktigt fint på hotell Skansen.
Trevligt boende med fin frukost på hotell Skansen i Färjestaden.
Stubbkvarnar
Under vår resa på Öland ser vi en hel del kvarnar. Dessa kvarnarna kallas stubbkvarnarna eftersom de står på en ”stubbe”, eller stolpe. Stubben gjorde att hela kvarnhuset kunde vridas upp mot vinden med hjälp av den långa käppen som sticker ut från trappan. Hur mycket vind som skulle fångas i vingarna reglerade man med lösa spjäll. När vingarna snurrade roterade malstenen i kvarnhuset och spannmålen kunde malas till mjöl.
Årsringarna i stubbarna visar att de är från cirka 1790. Stubbkvarnarna var mycket vanliga på Öland förr, i slutet av 1800 – talet fanns det 2000 stycken. Idag återstår det bara cirka 300 stubbkvarnar.
Byrums raukar
Vi fortsätter norrut denna strålande soliga dag, men med en iskall nordanvind som piskar på är det inte det lättaste att gå ur bilen när vi kommer fram till Byrums raukar.
Vi är givetvis helt själva här inte en bil i sikte på den stora parkeringsplatsen. Jag byltar på mig alla kläder som jag har tagit med eftersom jag absolut inte vill missa kanske ett av Ölands mest säregna landskap. Här har havets vågor under miljontals år mejslat fram meterhöga stenstoder ur den öländska kalkstenen.
Historien om Byrums raukar börjar för drygt 490 miljoner år sedan. Då låg Sveriges berggrund söder om ekvatorn och täcktes av ett varmt och grunt hav med korallrev. Partiklar som hamnade på havets botten pressades samman till olika berglager. Med tiden blottlades lagren och överst fanns kalksten. Ur kalkstenen har havets vågor mejslat fram Byrums raukar.
Mellan raukarna och havet finns plana kalkstenshällar som skjuter ut i vattnet. Hällarna hindrar vågorna från att ytterligare svarva ut raukarna, vilket har bidragit till att de numera bara nöts av väder och vind.
Vi tar en liten promenad uppe på strandvallen, det är riktigt kallt men ändå mycket sevärt. Raukarna är betydligt lägre än dem vi sett på Gotland men ändå häftiga.
Ovanför råkarna ligger sommarhus vackert beläget. Här måste vara ett paradis att bo under sommaren.
En bit ut i Kalmarsund kan vi se Blå Jungfrun som också skulle vara intressant att besöka.
Ölands norra udde
Inte långt från Byrums raukar ligger Ölands norra udde. Trots den bitande vinden, som nästan får oss att blåsa bort, måste vi besöka Långe Erik – fyren som står så vackert här ute på skäret.
Redan i slutet av 1600-talet fanns önskemål om en fyr vid Ölands norra udde. Den mest lämpliga platsen visade sig vara vid inloppet till Grankullaviken, på det låga skäret Stora grundet. Det dröjde dock ända till 1844 innan planerna blev verklighet, när Kungliga Majestät beviljade medel för att bygga ett 27 meter högt stenfyrtorn. För den som vill nå toppen väntar 138 trappsteg – utsikten lär vara väl värd klättringen.
Runt fyren byggdes bostadshus för fyrmästare, fyrvaktare och deras biträden. De bodde här året om, och det fanns till och med en egen skola med lärarinna för barnen.
Fyren Långe Erik
1844 gav Lotsverket löjtnanten J.T. Byström uppdraget att rita fyrtornet på Ölands norra udde. Det 27 meter höga tornet byggdes av öländsk kalksten och tändes för första gången 1845.
Det verkar som Långe Erik är nymålad, den ser så fin och fräsch ut här ute på norra Ölands udde.
Mitt under 1800-talet skedde många tekniska framsteg inom fyrbyggnad. Man använde bland annat speglar och linser för att koncentrera ljuset. Långe Erik var ursprungligen utrustad med glasspeglar, som 1864 byttes ut mot spegellinser – vilket ökade ljusstyrkan betydligt.
1906 höjdes fyren till 32 meter, och år 1976 automatiserades den och blev obemannad.
Vi hittar lite lä inne i en vik på skäret. Här är sagolikt vackert.
Fyrvaktarnas bostäder
Att sköta Långe John krävdes ständigt vakande personal. Lotsverket måste bygga bostäder med bagarstuga, uthus och tvättstuga. Bostadshusen är samlade kring gårdsplanen med en lång bodlänga av kalksten intill tvätt- och bagarstuga. När allmän skolplikt infördes 1842 byggdes skolsal och lärarinna anställdes och skolan kom att vara kvar ända till 1931. Här fanns även ett litet självförsörjande jordbruk med höns, grisar och ko. Först 1965 fick ön landförbindelse genom en vägbank.
Ölands Maldiverna – Byxelkrok
Längtan tillbaka till Maldiverna är alltid stor och plötsligt när vi sitter i bilen ser jag något som faktiskt liknar Maldiverna. Strax utanför den lilla orten Byxelkrok hittar vi en strand med ett ljusblått hav, lite likt Maldiverna eller någon annan exotisk strand långt från ett iskallt Öland. Klart vi stannar till, men tyvärr är nordan inte snäll idag, men platsen Byxelkrok är storslagen.
Vad tyckte vi om Öland?
Att resa runt på Öland är att möta vackra landskap, med stränder och hav som hela tiden är närvarande. Här finns intressanta sevärdheter för många olika smaker och visst är det nog så att det är under sommaren som Öland är det perfekta resmålet.
Att besöka Öland så här utanför säsong har både för- och nackdelar. Vi får alla fantastiska platserna helt för oss själva och behöver inte tänka på var vi ska parkera bilen. Nackdelarna är att det är lite kallt, alla de trevliga caféerna och små gårdsbutikerna verkar vara stängda. Ändå överväger fördelarna och jag kan tänka mig att slutet av sommaren när alla semestrar är slut måste det vara som bäst här ute på Öland.
