Trollhättan, Lilla Edet, Kungälv och Ale – Fyra kommuner i Västra Götaland
Kommunerna i Västra Götaland tycks aldrig ta slut. Även om det geografiska området inte är så himla stort känns de 49 kommunerna vara ett större projekt att besöka än vi någonsin anat. Inte för att vi på något sätt har tröttnat, de fyra kommunerna som vi besöker i dagens inlägg är alla intressanta på sitt sätt. Så intressanta att vi egentligen borde göra minst en veckas besök för att uppleva alla sevärdheter som finns att här i trakterna.
Trollhättans kommun
Vi börjar i Trollhättan som vi nu gjort två övernattningar i. För snart tre år sedan besökte vi Trollhättan och vi blev genast mycket förtjusta i staden. Kanske är det slussarna som gör staden speciell, men för bästa upplevelse är det nog sommartid som gäller om man vill följa slussningen av de stora skeppen som går genom kanalen. Det har vi tyvärr ännu inte lyckas få till, men väl en trevlig helg i september och ett kortare kommunbesök i mars månad.
Trollhättan ligger cirka sju mil norr om Göteborg och tillhör landskapet Västergötland i Västra Götalands län. I kommunen bor det cirka 59 274 invånare.
Trollhättan kallades till en början Stora Edet, ordet Ed kommer av “Eidhar” vilket betyder trång passage. Det var svårt att ta sig förbi de stora fallen i Stora Edet och de mindre fallen i Lilla Edet. Orten blev så småningom Trollhättan som kommer av namnen troll och hätta, då man trodde att det var troll i fallen och att det var deras hättor som man såg sticka upp som öar. Medan Stora Edet bytte namn till Trollhättan behöll Lilla Edet sitt namn.
Trollhättan ligger mycket vackert längs med Göta älvs vatten. Göta älv är en sprickdal, vid fallen sammanpressad till en smal kanjon. Ursprungligen var dalen en havsvik men genom landhöjningen ombildades den till en älv cirka 700 f Kr. Då hade inlandsisen dragit sig undan efter at ha format bergströsklar och branter. I norra delen vid fallen och söderut har älven skurit sig allt längre ned och bildat en djup och trång fåra. Här är landskapet dramatiskt med flera raviner. Den västra stranden är hög och brant medan den östra är relativt platt.
Göta älv blev tidigt en farled mellan Vänern och Västerhavet. Det fanns dock fler hinder när det skulle transporteras på vattnet. Dels i Lilla Edet och Trollhättan samt Vargön i Vänersborg. där man var tvungen att lasta om och köra godset på land. Redan på 1500 – talet började man fundera på hur man skulle lösa problemen men först 1800 stod den första slussleden färdig i Trollhättan. Det ansågs vara en mycket avancerad bedrift ute i världen och besökarna var många för att se den nya tekniken.
År 1832 invigdes Göta Kanal mellan Vänern och Östersjön. Den farleden hade byggts för större båtar än slussleden förbi Trollhättan. Kravet växte dock att de stora båtarna skulle kunna gå hela vägen till Västerhavet och 1838 påbörjades ett nytt slussbygge. Det tog sex år att färdigställa slussleden och år 1844 kunde kung Oscar I:s båt, Esplendior som första båt, ta sig genom den nya slussleden.
Bägge slussarna användes fram till 1916 då den slussled som än idag används, invigdes.
Slussområdet i Trollhättan
Trollhättans fall- och slussområde bjuder på ett dramatiskt landskap format av uråldriga naturkrafter. Här finns också ett mycket intressant industriminne där man sommartid kan göra båtturer eller bara strosa runt i både det nya och gamla slussområdet. Under sommarmånaderna kan man fika och äta glass i någon av de kaféer eller glassbarer som finns här och kanske se någon av de stora skeppen ta sig genom slussen.
Vi är här i september och då råder lugn och ro, inte en båt så långt ögat når.
Olidan
Det finns flera spännande områden och ett av dem är Olidan, ett vattenkraftverk som idag är statligt byggnadsminne sedan 2004. Här kan man flanera runt och se de historiska byggnaderna som är mycket välbevarade. Hela området är naturskönt och trevligt.
Byggnaderna ligger nedanför vattenfallen i Trollhättan. Här genomfördes de första storskaliga försöken att producera el via vattenkraft i Sverige. 1910 började Olidan leverera el till industrin och järnvägen.
Kopparklinten
Ett måste när vi besöker Trollhättan är att ta oss en bit ovanför Trollhättans centrum där det finns en mycket bra utsiktsplats. Det är Kopparklinten med fantastisk utsikt över stora delar av staden och Göta älv.
Staden Trollhättan
År 1857 blev Trollhättan en egen församling och vid den här tiden var staden större ur befolkningssynpunkt än de flesta andra svenska städer. Det ansågs att bebyggelsen var oordnad, men en ny stadsplan tog form. Man anlade breda gator i klassiskt mönster som blev till dagens stadskärna med Storgatan, Österlånggatan och Strandgatan som centrum. 1916 fick Trollhättan stadsrättigheter.
Vattentornet
Mitt i Trollhättan står ett vattentorn en av stadens mest karaktäristiska byggnader. Tornet byggdes 1909 samma år som Olidens kraftverk. Mellan åren 1984 och 1990 hade Trollhättans Närradioförening sina lokaler i tornet. Några år senare byggdes det om för lägenheter och 2018 renoverades tornet och är nu lägenheter.
Tårtan
Vapenplanteringen på Karl Johans torg kallas även Tårtan. Det är en motivplantering som startade redan 1947. Här planteras det varje år blommor i olika motiv för att uppmärksamma olika jubileum och liknande. Det första motivet som planterades och uppmärksammades var Nohab som fyllde 100 år. På senare år har planteringen bland annat uppmärksammat Kommunal 100 år, Gripen 100 år, Trollhättans Naturskyddsförening 50 år och flera andra föreningar.
Besök vid Trollhättans stadshus
Centralt i Trollhättan ligger även stadshuset där kommunen har sin administration. Eftersom det är vardag kan jag smita en liten stund i foajén för att se hur man har det i kommunhuset. Det verkar som om de kommunalanställda åtminstone har en hiss.
Dessutom har man en stor tilltro till sig själva och det kan vara bra för framtiden.
Lilla Edets kommun
Vi fortsätter dryga två mil söderut och hamnar i Lilla Edets kommun. Även här finns ett imponerande slussområde. Vi börjar i kommunens centralort som är Lilla Edet. Från Trollhättans lite mer storstadspuls hamnar vi en betydligt lugnare liten ort men som har en rik historia. Kommunen delas av Göta älv; västra delen av kommunen ligger i landskapet Bohuslän och östra delen i Västergötland
Kommun är en kulturbygd som varit bebodd i minst 7000 år. Göta älv som går genom kommunen har alltid varit en viktig transportväg. Redan på 1000-talet uppstod i Lödöse en handelsstad med Sveriges då viktigaste hamn västerut. Här byggdes Sveriges första sluss mellan 1580 och 1607.
1880 anlades här Lilla Edets pappersbruk. Idag tillverkas det inte helt okända toalett- och hushållspappret “Edet” vid Lilla Edets pappersbruk. Ett annat pappersbruk anlades på andra sidan Göta älv, Inlands nya pappersbruk. Efterhand kom samhället att växa kring bruken och även invånarantalet steg. Idag bor det cirka 14 428 invånare i kommunen.
Lilla Edet är inte särskilt bekant för oss förutom att vi gjort ett mycket trevligt besök med övernattning på Thorskogs slott. Slottet ligger cirka 13 kilometer söder om centralorten Lilla Edet.
Lilla Edets kommunhus.
Lilla Edet har ett litet centrum där det ligger bostadshus utmed huvudvägen. Några mindre butiker finns det också men i hjärtat av staden är det ICA och Systembolaget som gäller. Här råder lugnet en vardag i mars månad.
Vi tar oss vidare till Sveriges första sluss och trots att det är en rejäl skylt lyckas jag först inte hitta slussen. Men efter lite spaning så ser vi ett litet mindre vattendrag där det finns rester kvar av den gamla slussen som ska vara Sveriges första.
Sveriges första sluss
Redan på 1580 – talet inleddes arbetet med slussen som stod färdig 1607. Slussen användes flitigt och genom den kunde trafiken öka på Göta älv. De första åren kom att bli händelserika år, den förstördes vid ett flertal tillfällen men reparerades. Under åren 1613 – 19 tillhörde slussen Danmark som tagit området som pant. I mitten av 1650 – talet var de som slussade tvungna att betala slussavgifter på antalet fraktade varor.
År 1651 tog Göteborgs stad över driften av slussen och de fick även del i intäkterna som slussen gav. Slussen kom åter att förstöras i samband med krigen mot Danmark som Sverige var inblandat i. Slussen byggdes åter upp och blev klar 1784. Så småningom kom slussen att ersättas av andra slussar. År 1916 ersattes till sist Sveriges första sluss av Ströms sluss på västra sidan av älven.
Här finns än i dag delar av den gamla 1600-talsslussen.
Här finns även en minnessten som restes 1930 till minne av de 47 soldater, från Västgöta-Dals regemente, som drunknade efter att ha släckt den stora branden i Lilla Edet den 29 augusti 1830.
Den 12 juli 1832 invigdes kanal och slussanläggningen som kallades Ströms kanal efter det närbelägna godset Ström. Slussarna gavs namn efter kung Karl XIV och kronprins Oscar. Slussarnas längd var 36 meter, bredden 7,20 och djupet i den grävda kanalen mellan slussarna var 3 meter.
En tragisk olycka i Göta älv drabbade år 1830 de soldater som deltog i släktningen av en stor brand i Lilla Edet. Efter släktningen skedde återfärden över älven till slussbygget på en färja som greps av strömmen och fördes ned i Bergaströmsfallet. Av de 50 personerna ombord räddades endast tre av dem. En minnessten restes 1930 vid den gamla slussen på älvens östra sida.
Laxfisket i Lilla Edet är välkänt och ett av Sveriges allra främsta. Här möter lax och öring sitt första vandringshinder på sin väg upp för Göta älv. För att förbättra villkoren för laxbeståndet byggdes tidigt en fiskväg som skulle hjälpa laxarna att simma uppströms.
Idag har man ersatt den gamla vägen med en ny fiskväg på östra sidan av älven. Här registreras även antalet fiskar som passerar uppströms genom en räknare.
Lilla Edets kraftverk
År 1918 startade bygget med Lilla Edets kraftverk i Göta älv, men lågkonjunkturen efter kriget gjorde att det inte blev klart förrän 1926. Syftet var att försörja den västra stambanan mellan Göteborg och Stockholm med el. Kaplan – turbinen som byggdes som aggregat 1 var då världen största.
Kungälvs kommun
Cirka 35 kilometer söder om Lilla Edet hittar vi Kungälv kommun. En kommun vi inte besökt tidigare men som visar sig vara mycket spännande med flera intressanta sevärdheter.
Enligt sagolitteraturen grundades staden Kungahälla på 900-talet vid Norde älv, några kilometer söderut från dagens Kungälv. Den medeltida staden Kungahälla var en av Norges främsta städer. Den låg intill kungadömena Sverige och Danmark och var en viktig handelsplats av stor strategisk betydelse.
Det område som idag omfattar Kungälvs kommun har ett rikt och spännande förflutet. Området utgjorde del av gränslandet mellan tre länder. Under 1600 – talet var det orostider och stadens flyttades till Fästningsholmen, platsen var här mer skyddad av Bohus fästning, som hade funnits på platsen sedan medeltiden. Fästningen omringades flera gånger av fienden, men intogs aldrig. Efter freden i Roskilde 1658, blev Bohuslän svenskt. Då togs fästningen över av svenskarna som också byggde om den.
Staden Kongelf, som hade byggts vid sidan av fästningen brändes ner av danskarna 1676. Därefter byggdes en ny stad på den norra älvstranden, där Kungälv ligger idag. År 1696 skapades den nya stadens första stadsplan som koncentrerades kring Västra gatan.
Jordbruket var länge den främsta näringen i Kungälv. Men under det sena 1800-talet präglades staden av de framväxande industrierna och folkmängden ökade snabbt under det tidiga 1900-talet.
Kungälv kyrka
Åren 1658-1662 hade man på den nuvarande kyrkans plats byggt en kyrka, som under Gyldenlövefejden brändes av norrmännen den 12 augusti 1676. Arbetet med att uppföra en ny kyrka pågick mellan 1679 och 1688, tornet blev färdigt på våren 1683.
Tyvärr hann vi inte besöka kyrkan den här gången men jag tror bestämt att Kungälv vill vi gärna återkomma till och kanske kan vi se kyrkan inifrån vid nästa besök.
Kungälv är en av Sveriges äldsta städer och det märks när vi strosar runt på kullerstensgator. Vi blir riktigt förtjusta i mysiga Kungälv och trots att det ännu är långt till sommaren kan vi ana att trädgårdarna här i staden snart kommer vara fyllda med härlig grönska och blomster.
Bohus fästning
Bohus byggdes 1308 av Norges kung Håkon Magnusson för att försvara det som då var Norges sydligaste gräns. Fästningen ansågs länge var Nordens största och starka fästen vilket visa sig stämma – trots 14 belägringar har Bohus aldrig blivit intagen.
Bohus har aldrig varit ett enhetligt byggnadsverk. Det har varit en stor variation av byggstilar och användning. från enkel borg till slott och fästning. Bohus har varit hem för kungligheter, soldater, fångar och vanligt folk.
Under det Nordiska sjuårskriget 1563 – 1570 utsatte svenskarna Bohus fästning för sex hårda belägringar men utan framgång. Det var först genom freden i Roskilde som Bohus fästning blev svenskt.
1678 belägrade den norske ståthållaren Ulrik Fredrik Gyldenlöve fästningen utan att lyckas inta den. Två år senare kom han tillbaka med 10 000 man för att inta både Bohus och Göteborg. Det blev fästningens fjortonde och hårdaste belägring, under två sommarmånader bombaderades fästningen att det tog ända in på 1700 – talet för att laga skadorna.
1786 lämnade den militära besättningen fästningen och tre år senare beslutades att den skulle rivas. Kungälvborna fick lov att ta sten från fästningen till sina husbyggen och trädgårdar. Så småningom föll fästningen till en ruin. Först i slutet på 1800 – talet förstod man fästningens historiska värde och påbörjade en omfattande restaureringsarbete.
Sedan 1993 förvaltas fästningen av Statens fastighetsverk.
Blockhusporten
Blockhusporten byggdes vid mitten av 1600 – talet och var bruk till 1789 då fästningen raserades och blev en ruin. Spår efter porten påträffade vid 1930 – talets schaktningsarbeten. För att markera fästningens huvudentré och eftersom ruinen behövde stängas till lät man rekonstruera Blockhusporten 1935.
Vid den sista belägringen 1678 skadades porten svårt när den norske ståthållaren Ulrik Fredrik Gyldenlöve som besköt Bohus med bomber, stenbumlingar, glödande kulor och granater. Dessutom placerade de minor under yttermurarna och slungade in säckar fyllda med latrin för att sprida sjukdomar.
Det hela hade kunnat slutat illa om inte den svenske riksamiralen Gustav Otto Stenbock kommit till undsättning och tvingade Gyldenlöve till reträtt.
Att Kungälv är en stad med mycket historia det märker vi när vi tar oss genom den gamla delen vid Västra gatan. Men staden ändrar så småningom karaktär och har även en modern del där Kungälvs centrum finns och ett modernt stadshus. Här håller kommunen sin administration för sina cirka 47 000 invånare.
I Kungälv ligger även Göteborgs kexfabrik och när det bakas i fabriken doftar det riktigt gott, vill man kan man fynda kakor i Bräckboden.
Kungälv är idag en stad i snabb tillväxt. Här byggs för fullt och trycket på att flytta hit är mycket stort. Det är inte konstigt då det endast är drygt två mil till Göteborg och cirka två och halv mil till Marstrand.
Kungälv vapensköld
Kungälvs kommunvapen faställdes 1952 och bygger på stadens medeltida sigill. Förmodligen kommer lejonet i skölden från Norges riksvapen.
Ale kommun
Vi lämnar Kungälvs kommun och kör endast knappa milen till nästa kommun. Alla kommuner ligger tätt här i Västra Götaland och Ale kommun passar fint i vår resa genom länet.
Redan 1262 är Ale omnämnt i historien. Namnet kommer av Ale härad som låg mellan Göta älv och sjön Mjörn. Namnet Ale kan syfta på trädslaget al eller möjligtvis ett fornsvensk ord för helgedom.
Ale blev kommun 1974 genom sammanslagning av flera andra kommuner. Centralort är Nödinge – Nol där även kommunhuset ligger. Trots att centralorten inte känns så stor finns det hela 32 300 kommuninvånare.
När jag tittar in på kommunens hemsida för att se vad som finns att uppleva här i Ale märker jag att det är vill man slå ett slag för kommunens fina natur. Ale är känt för sina många sjöar och det passar säkert bra för dem som gillar att bada och fiska.
Det finns även flera naturreservat där Risveden och Vättlefjälls naturreservat nämns som något utöver de vanliga. Vi blir lite nyfikna på Vättlefjälls naturreservat, ett av de största naturområdena i Göteborg. Landskapet är mycket kuperat och beläget på en större urbergsplatå. Här är naturen varierad med mossar, löv- och barrskog samt ljunghedar. Friluftsområdet korsas av både Bohusleden och Vättlefjällsleden.
I Nödinge finns ett mindre centrum och här hittar vi även stationen. Det känns lite knapert med endast ett kommunhus och centrum när vi besöker Ale kommun, men när vi tar en sväng runt i Nödinge i villaområdena hittar vi Nödinge kyrka. Och faktiskt unnar vi oss en liten titt på kyrkan och tar en slurk kaffe vid kyrkans parkeringsplatsen.
Nöjda över vårt besök i Ale är vi klara med dagens kommunbesök. Vi tar oss vidare mot Göteborg.
Följ oss : “Vi besöker Sveriges 290 kommuner”
Antal kommuner: 162 – 165 / 290
Nödinge kyrka byggdes år 1727. Tidigare har det funnits en äldre romansk stenkyrka från 1000- talet, den revs i samband med byggnationen av den nya kyrkan som står här idag.
