Fyra kommuner norrut – Örnsköldsvik, Sollefteå, Kramfors och Nordanstig

Det är inte det lättaste att köra en Norrlandstur under en tvådagars-helg, men vi gör så gott vi kan. Alltså drar vi iväg tidig fredagseftermiddag med ett stopp i Sundsvall. Där gör vi en övernattning för att morgondagen därpå ta oss vidare norröver. Under de senaste åren har vi gjort flera bilresor på olika platser Norrland och ju fler resor norröver desto mer uppskattar vi landskapen och framförallt lugnet här uppe.

Egentligen är vi mest ute efter en vandring i Skuleskogens nationalpark den här helgen. Men det ena behöver inte utesluta det andra. När vi ändå är i trakterna passar vi naturligtvis på att försöka hinna besöka så många kommuner som möjligt på vår färdväg.

Att  besöka alla Sveriges 290 kommuner är ett projekt som tar lite tid och därför får vi ta till vara på alla chanser, särskilt när vi inte dagligdags befinner oss i de norra delarna av Sverige.

Örnsköldsvik kommun

Efter en trevlig vandring i Skuleskogens nationalpark som tillhör både Kramfors och Örnsköldsviks kommuner tar vi oss ett par mil norröver och hamnar i staden Örnsköldsvik som är centralort i kommunen. Örnsköldsviks kommun tillhör Västernorrlands län, i landskapet Ångermanland. Geografiskt ligger Örnsköldsvik vid Moälvens utlopp i Bottenhavet. Staden är Ångermanlands största med cirka 33 348 invånare (2018). I hela kommunen bor det 55 823 invånare.

Trots att vi är relativt nya resenärer norröver har vi stannat här i Örnsköldsvik ett par gånger. För ett par år sedan när vi besökte Höga kusten stannade vi här och gjorde  en övernattning och nu är det dags för ännu en övernattning när vi gör kommunbesök.

Lite historia

Under 1700- och 1800-talen började kustbygden blomstra tack vare att hamnar blev allt viktigare under sågverksepoken. Samtidigt stagnerade avsättningen av lin och linprodukter på grund av konkurrens från andra producenter och dåliga transportmöjligheter, när landsvägarna var mycket dåliga och de närmaste större hamnarna fanns i Umeå och Härnösand.

Örnsköldsvik grundades som köping 1842 och blev stad 1894. Namnet kommer från landshövding Per Abraham Örnsköld (1762-1769). Även om staden Örnsköldsvik inte anlades förrän 1842 sträcker sig historien om trakten flera tusen år tillbaka. Än i dag gör sig inlandsisens påverkan påmind genom den unika geologi som resulterat i att Höga kusten utsetts till världsarv.

Örnsköldsvik blev under 1800 – talets senare del handelscentrum för norra Ångermanland och södra Lappland. Då Örnsköldsvik 1863 bildade köpingskommun var invånarantalet drygt 300. Orten utvecklades snabbt genom både skogsindustri och sjöfart och hade då den blev stad 1894 över 2000 invånare. Expansionen fortsatte till till viss del ända fram till efterkrigstiden för att därefter avta.
Expansionen fortsatte men har sedan efterkrigstiden avtagit något. Örnsköldsvik är idag en företagstät kommun med många internationella företag. Idag uppgår antalet företag till cirka 2 500. De största företagen är Metsä Board , BAE Systems Hägglunds och Domsjö Fabriker men det finns också en stark tradition av småföretagande i kommunen.

Vårt besök i Örnsköldsvik
Vid vårt första besök hösten 2019 bor vi på First Hotel Statt, ett klassiskt och anrikt hotell, men som då kändes lite slitet men har ett fint läge i centrala Örnsköldsvik. Hotellet byggdes 1913 och är definitivt en kontrast till det moderna Elite Plaza Hotel med sina 14 våningar och absolut bästa läge utmed hamnen. Plazahotellet har vi ännu inte prövat men det ser mycket inbjudande ut men hittills har vi inte tyckt att priset fallit oss i smaken. Istället provade vi ett betydligt mindre hotell i ett bostadsområde. Men nästa gång så…

Örnsköldsviks lilla centrum tar inte så lång tid att ta sig runt och vi tycker det kan passa bra som övernattning kombinerat med äventyr utmed Höga kusten. Kanske är det lite orättvist, men vid våra besök här i Ö – vik har vi varit rejält trötta efter en ganska lång bilresa från Stockholm och vandring. Därför har vi snabbt avverkat stadskärnan, ätit och strosat utmed hamnen innan vi somnat sött.
Någon gång har vi kört igenom Örnsköldsvik eftersom E4;an går genom staden. Vi har då konstaterat att Örnsköldsvik är betydligt större än vad man kan tro. Men mycket mer än så har vi ännu inte hunnit med, vilket är synd. Örnsköldsvik har även en mycket fin skärgård som lämpar sig att besöka varma sommardagar då man kan ta någon av skärgårdsbåtarna ut till pittoreska Ulvön eller någon av alla andra charmiga öar som ligger i kommunen.

Backhoppning
Mitt i centrala Ö – vik ligger Paradiskullen. Det  är en välkänd backhoppningsanläggning på Varvsberget. Den största backen, K90, syns från stadens centrum, medan de mindre träningsbackarna ligger lite högre upp på Varvsberget. Förutom K90-backen finns backar K10, K20, K35 och K55. Att alla backarna är plastbelagda och kan användas sommar såväl som vinter visste vi inte. Vi har ännu inte sett någon använda den häftiga backen.

Örnsköldsvik är inte bara hav och backhoppning. Vid vårt första besök såg vi även parker och museum i stadskärnan. Och även Örnsköldsviks högsta hus är en läcker skapelse som sticker ut i staden.

Stadshuset i Örnsköldsvik
När vi gör kommunbesök är ett stopp vid kommunens stadshus eller kommunhus obligatoriskt. I Ö – vik har man sin administration i stadshuset i den centrala delen av orten.

Sevärdheter i Örnsköldsvik
Först under senare år har vi stiftat bekantskap med området runt Höga kusten. Det finns så många vackra platser här uppe och nu när vi bland annat besökt Skuleskogens nationalpark, Skuleberget och Slåttdalsskrevan vill vi gärna se mer av landskapet här uppe. Det kommer förhoppningsvis bli fler resor hit upp så småningom.

Sollefteå kommun
Egentligen är det alldeles för långt att köra från Örnsköldsvik till Stockholm via Sollefteå. Tyvärr kommer vi förmodligen inte att ha vägarna förbi Sollefteå inom de närmaste åren och besöker man Sveriges alla kommuner så får det gå lite överstyr i bland. Det gör inget denna otroligt vackra septembersöndag när hösten börjar göra sig påmind här uppe med krispig och klar luft.

Vi lider alltid av tidsbrist, men har vi tagit oss till Sollefteå måste vi ändå ta oss en ordentlig titt på centralorten i kommunen. Vi startar vid kommunhuset där vi parkerar bilen och ger oss ut på stan. Det är alltid roligt att komma till en ny plats och Sollefteå tror jag inte vi skulle ha besökt om det inte vore för kommunbesöken.

Sollefteå känns inte så stort men det finns en trevlig liten gågata med butiker, några restauranger och bibliotek. En söndagsmorgon som idag är det lugnt och tyst på stan. Av kommunens 18 814 invånare märks ingen.

Lite historia
Att det funnits bosättningar sedan lång tid tillbaka vittnar bland annat ett av nordens största hällristningsområden som finns i området omkring kommunen. Många andra fynd, som hällmålningar, fångstgropar och stenåldersredskap, har också gjorts.
Under medeltiden innebar Sollefteåforsen ett hinder för transporter uppåt eller vidare in i landskapet och en naturlig handels- och mötesplats uppstod därför i trakterna runt forsen. Under 1100 och 1200-talet tar kristnandet och sockenbildningen sin början, först i nedre Ådalen.

Under 1600- och 1700 talet anlades flera järnbruk i kommun. Runt de fem järnbruken; Graninge Forse, Gålsjö, Sollefteå och Högfors växte samhällen upp och det flyttade folk från hela landet, men i slutet av 1800 – talet tog tillverkningen av järn slut. Kvar fanns skogsbruket och sågverksindustrin.

Avvittringen av kronoskog i mitten av 1800-talet bidrog också till att stora delar av skogs- och landsbygden befolkades. “Avvittring var en process genom vilken enskildas mark skildes från statens i Norrland och Finland. Avvittringen inleddes i slutet av 1680-talet med syftet att göra skog tillgänglig för bergsbrukets behov”.

De sista tre årtiondena av 1800-talet samt en bit in på 1900-talet blev en storhetstid för den handelsplats som skapats här i området och 1885 fick man möjlighet att bilda ett municipalsamhälle. År 1902 blev municipalsamhället en köping och 1917 hade befolkningen ökat så mycket att Sollefteå fick möjlighet till stadsprivilegier.

Flera gamla, charmiga men lätt slitna byggnader finner vi i Sollefteå. När vi besöker för oss ganska okända kommuner slår det oss att vi gärna vill stanna på de här platserna lite längre än bara en stadspromenad.

Vår promenad fortsätter mot Stadsparken, en grön oas mitt emellan Ångermanälven och staden. Det finns stora inbjudande grönområden för härliga promenader och vi tar oss en rejäl promenad i det sköna höstvädret innan vi kör vidare upp mot Hallstaberget.

Hallstaberget är en stor skidanläggning med hotell och fina naturområden. Dessutom är det kanske Sollefteås bästa utsiktsplats.

Kramfors kommun
Vi lämnar vackra Sollefteå och kör söderut. Bara att göra en bilresa i dessa trakter är en resa god nog för mig. Jag njuter av de varma solstrålarna som letar sig in i bilen samtidigt som de oändliga skogarna susar förbi. Då och då glimtar Ångermanälven fram mellan träden. Helst av allt vill vi förstås stanna till vid någon liten strandremsa och göra som vanligt folk gör en söndag, att ta det lite lugnt. Men det går ju inte nu när vi måste ta oss vidare hemåt innan måndagsmorgonen hägrar. Än är det dock många mil kvar. Så småningom kommer vi fram till Kramfors som är centralort i kommunen. Vi befinner oss i Västernorrlands län och geografiskt är de östra delarna av kommunen en del av Höga kusten.

Lite historia
I juni 1889 inrättades Kramfors municipalsamhälle i Gudmundrå landskommun. Kramfors municipalsamhälle upplöstes dock vid årsskiftet 1946/1947 då Kramfors stad bildades genom ombildning av hela landskommunen.
Kramfors kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Kramfors stad. Samtidigt med detta upplöstes Nylands municipalsamhälle, ett av landets sista municipalsamhällen. 1974 införlivades kommunerna Bjärtrå, Noraström, Nordingrå, Ullånger och Ytterlännäs samt en del ur Boteå kommun.

Våra besök i Kramfors kommun

Det är definitivt vårt första besök i tätorten Kramfors och det är här som kommunhuset finns. Efter obligatoriskt foto tar vi en promenad runt centrum och fortsätter vår färd ned mot Högakustenbron som kanske är kommunens största sevärdhet.

Tyvärr har vi inte tid att stanna till vid Ådalen monumentet som nästan ligger utmed vår färdväg. Det går inte att nämna Kramfors utan att även nämna den historiska händelsen när militären sköt mot ett demonstrationståg  i Ådalen 14 maj 1931. Monumentet som ligger i orten Lunde är ett minnesmärke för händelsen.

Kramfors station
Kramfors centrum

Folketspark

Högakustenbron

Kanske är Högakustenbron Sveriges vackraste bro. Hängbron är byggd över Ångermanälven mellan Kramfors och Härnösands kommuner i Ådalen, nära Ångermanälvens mynning vid Höga kusten. Bron är en vägbro för E4:an och invigdes den 1 december 1997, det är världens nionde längsta hängbro, med sina 1800 meter. Bron är även ett av Sveriges högsta byggnadsverk med bropelare som sträcker sig 180 meter ovan vattenytan. Förebilden är den berömda Golden Gate-bron i San Fransisco.

Intill brons norra del finns en trevlig rastplats där vi alltid stannar till för att spana in vackra Högakustenbron. Här finns restaurang samt hotell Högakusten.

 

Kramfors har även en mycket fin skärgård där vi bland annat har besökt Nordingrå och Bönhamn. Längre ut i havsbandet ligger Högbonden, en fyr med vandrarhem som man når med båt. Ett besök vi gärna vill göra så småningom.

Nordanstigs kommun

Vi lämnar Höga kusten och fortsätter söderut. Nordanstigs kommun ligger mellan Sundsvall i norr och Hudiksvall i söder. Det måste erkännas att jag aldrig hört talas om Nordanstig tidigare, men namnet Nordanstig klingar vackert i mina öron. Kommunen tillhör Gävleborgs län i landskapet Hälsingland.

Eftersom vi är ute efter kommunens kommunhus behöver vi leta upp centralorten och det är Bergsjö. Orten låter inte alls bekant men vi lämnar E4:an och kör någon mil västerut och kommer fram till Bergsjö.

Kommunvapen

Nordanstigs kommunvapen ritades i början av 1980-talet av Paul Persson. Hästen symboliserar kommunens inland som tidigare präglades av skogsbruk och jordbruksbygd, och fisknätet under knyter an till kusten och fiskenäringen. De sex maskorna i nätet symboliserar de socknar som ingår i kommunen; Hassela, Bergsjö, Ilsbo, Gnarp, Jättendal och Harmånger.

Namnet Nordanstig

Jag blir genast förtjust i namnet Nordanstig och associerar till alla möjliga historiska händelser, men tar reda på att Nordanstig användes inom kyrkan, som en beteckning för ett kyrkligt kontrakt. Det omnämns redan 1358 i en köpehandling om “Nordanstigsbuldan” en slags tjock linneväv som tillverkades i sådan omfattning att man kunde exportera det från det här området där det odlades lin.

Nordanstig består till 90 procent av skog och under lång tid har skogsindustrin varit viktig för det lokala näringslivet. Det finns ändå en liten del kust i kommunen, en milsbred kustremsa där man kan uppleva fin skärgårdsmiljö i bland annat Sörfjärden

Landhöjningen efter senaste istiden har varit mycket kraftig och ligger på mellan 240 till 255 m. Stora delar av kommunen låg under vatten men landhöjningen kom att skapa ett landskap med djupa havsvikar som gick långt inåt landet där bland annat orterna Gnarp och Harmånger ligger.

De första bosättningarna skedde i det inre av kommunen och utvidgades därefter till de djupa havsvikarna. Nordanstig är en av Norrlands fornminnesrikaste områden med över 2000 fornminnesplatser registrerade i Riksantikvarieämbetets register.

Hotell i Bergsjö.

Kommunkontoret

Självklart besöker vi kommunhuset och Nordanstigs kommunhus ligger i Bergsjö. I kommunen bor det 9 480 invånare. Det är en riktigt lugn tätort där vi knappt ser en enda person men som alla kommuner har även Nordanstig ett systembolag. Det finns åtminstone ett hotell, men om det är öppet eller inte kan vi inte se när vi passerar den tjusiga byggnaden mitt i Bergsjö.

Kyrka och kanotled

Bergsjö kyrka ligget i klassisk stil centralt i Bergsjö och innan vi lämnar Nordanstig ser vi en spännande skylt. Den beskriver Nordanstigs kanotled som verkar något över det vanliga.

Andra sevärdheter

I Nordanstig kommun finns både närhet till havet, djupa orörda skogar och blånande berg. Längs kusten finns mysiga fiskelägen, kaféer, restauranger och rastplatser. Badplatser finns det också gott om. Vid Sörfjärden finns två kilometer sandstrand och som är Norrlands längsta sandstrand. Det finns även sjöar med goda möjligheter till fiske.

I Mellanfjärden kan man bland annat besöka Trolska skogen. Där besökaren får uppleva sagor om älvor, tomtar och troll längs den 1,5 kilometer långa skogspromenaden.

Vintertid kan man åka skidor på både längden och tvären på Hassela Ski Resort. Sommartid kan man göra ett besök på den gamla finngården Ersk-Mats som är en del av världsarvet Hälsingegårdar.

Följ oss Besöka Sveriges 290 kommuner” Antal kommuner:(111 – 114)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

tolv − 4 =