Tre kommuner i Östergötland – Finspång, Motala och Vadstena

Under årets sportlovsvecka passar vi på att göra en hel del kommunbesök. Redan vår första resdag besöker vi tre kommuner i Östergötland. En av dem, Finspång har vi aldrig tidigare besökt medan två av dem, Motala och Vadstena har vi besökt flera gånger tidigare. Vi startar en söndagseftermiddag i Östergötland och kör från Vallentuna strax norr om Stockholm via Nyköping vidare mot Finspång.

Besök i Finspång, Motala och Vadstena som ligger väster om Norrköping i Östergötland.

Finspång kommun

Cirka 32 kilometer nordväst om Norrköping hittar vi Finspångs kommun, som är en gammal bruksort med flera större industrier, som bland annat företaget Siemens. Omkring år 1580 anses vara Finspångs födelseår då industrin började etablera sig här på bruksorten. Den då inflyttade nederländaren Wellam De Wijk anförtroddes ledningen av verksamheten i Finspång av Johan III. Här startades produktion av kanoner och masstillverkning av kulor. En verksamhet som under släkten De Geer af Finspång kom att vidareutvecklas och fortleva i över 300 år.

Under 1900 – talet dominerades Finspång av två storföretag: Svenska Turbinfabriks Aktiebolaget Ljungström “STAL” och Finspongs Metallverks AB, båda grundades 1913. Några år senare förvärvades STAL av ASEA – koncernen och 1942 köptes Metallverket upp av Svenska Metallverken.

Sedan 1971 har Finspång varit kommun i sin nuvarande form. Finspång kommun har närmare 21 890 invånare (2021)

En gång i tiden tillverkades kanoner och kulor i Finspång.

Finspång slott

Mitt i Finspång ligger slottet ute på en liten holme i Finspångsån. Det uppfördes av Louis De Geer d y mellan åren 1668 och 1685 efter ritningar av den nederländske arkitekten Adriaan Dortsman och även efter skisser av De Geer själv. Han anlitade också några av Stockholms bästa stuckatörer, bland annat Carlo Carove som gjorde paradrummets fina dekorerade stucktak.

Bygget var dock inte helt färdigt förrän 1742 då det slutfördes av De Geers sonson, överintendenten Louis De Geer. Idag fungerar slottet som kontor åt turbinindustrin. Slottsflyglarna, som uppfördes av Louis De Geers sonson 1742, används idag som hotell, konferensanläggning och restaurang.

Pampiga byggnader ligger vackert i slottsparken vid Finspång slott.

Den vackra slottsparken, som anlades på 1700-talet, pryds bland annat av Auroratemplet, Järntemplet och lusthuset Lugnet och är öppen för allmänheten året om. Genom glasen i Orangeriet från 1831 skymtar Sveriges äldsta vinstock.

Orangeriet uppfördes 1832. Det ritades av en av dåtidens mest namnkunniga kulturpersonligheter, Lars Jacob von Röök. På byggnadens baksida finns rester av intressanta väggmålningar gjorda av Pehr Berggren (1792 – 1848). Målningarna är kopior av på verk av den italienska konstnären Guido Reni. De föreställer Aurora, morgonrodnadens gudinna och motiv ur Galateasagan.

Vi lämnar den trevliga slottsparken och tar oss ut på gatan igen och går utefter den kraftiga och vackra slaggstensmuren som löper efter Slottsvägen. Historien förtäljer att den tillkom på initiativ av Augusta Ekman, maka till brukspatron Carl Ekman, för att hon skulle slippa se när kolkörarna stod och uträttade sina behov i väntan på att få lasta kol i det stora kolhus som låg på Slottsvägens norra sida.

Även om Finspångs själva stadskärna mest består av kommunhuset och några bostadshus och ett fåtal butiker är det slottsparken och slottet som skapar den lite flotta stämning i staden. Kanske kan vi komma tillbaka någon gång för att testa boende i slottets flygel.

Motala kommun

Då Göta kanal byggdes 1810–1832 växte en mängd små samhällen upp längs kanalen. 1822 anlade Baltzar von Platen en mekanisk verkstad i Motala, AB Motala Verkstad, där så småningom en bruksort gradvis växte fram. Verkstaden växte snabbt och på 1830-talet bodde det fler än 500 människor i området. År 1881 fick Motala stadsrättigheter. Fortfarande skedde dock den mesta expansionen i området runt verkstaden. 1948 slogs “verkstadsstaden” Motala Verkstad samman med staden Motala.

Sedan Göta Kanal tagits i bruk blev nästa steg i utbyggnaden av ortens kommunikationer invigningen 1873 av järnvägen Mjölby–Hallsberg. Motala C och Motala Verkstads station var ortens båda järnvägsstationer längs banan. Motala anknöts till Mellersta Östergötlands Järnvägar när den smalspåriga banan Motala–Fornåsa stod klar 1915.

1927 togs Motala rundradiostation, även kallad Motala långvåg i bruk för att det år 1925 grundade företaget Radiotjänst skulle få bättre täckning för rundradiosändningarna. Motala blev huvudstation för svensk rundradio. För att markera Motalas centrala roll för radiosändningarna användes anropet Stockholm–Motala.

I slutet av 2021 var befolkningsmängden 43 674 personer.

Motala kommunhus.

Vi har stannat till i Motala flera gånger och tycker att det är en trevlig stad trots att det ofta är väldigt mycket sommarturister. Många kommer med båt och jag kan tänkta mig att det måste vara spännande att slussa sig fram på Göta kanal för att nå Motala.

Vid hamnen är det alltid liv och rörelse under vår- och sommarmånaderna men när vi gjorde en övernattning här i slutet av februari förra året fick vi rå Motala helt på egen hand. Tyvärr var nästan ingen av alla restauranger som ligger fint vid hamnen öppna då, men visst kunde vi ana att Motala är en riktigt trevlig stad att vistas i, både som boende och turist.

Här ligger AB Göta kanalbolag som är ett svenskt statligt bolag som äger och driver Göta Kanal. Bolaget bildades 1810 i samband med att kanalen började byggas. Bygget var klart 1832. Fram till 1978 var kanalen i privat ägo, därefter övertogs bolaget av svenska staten.

Slussvaktarbostaden i Motala hamn

Högbron Motalabro över Motalaviken invigdes 2013 och möjliggjorde även för pendeltågstrafik.

Vadstena kommun

Bara 16 kilometer söder om Motala längs Vätterns strand ligger nästa kommun, Vadstena. Även det är en kommun som turisterna fullkomligt invaderar under sommarmånaderna. Och det är inte konstigt eftersom Vadstena har en sådan charmig och pittoresk stadskärna men inte nog med det, här finns flera maffiga och historiska byggnader som kan besökas flera gånger.

Vi har besökt Vadsten ett flertal gånger och till sist fick vi tillfälle att bo på Vadstena Klosterhotell som visade sig vara en angenäm upplevelse i både trivsel och kulturhistoria.

Vi besöker givetvis kommunhuset som ligger centralt i Vadstena. Kommunen har 7528 invånare (2021).

Det är något speciellt med Vadstena. Kanske är det blandningen av den imponerande klosterkyrkan, klostret och det pampiga slottet med stadens all historia som skapar en nästan trollbindande effekt när vi i solnedgången smyger runt på på kullstensgatorna här i Vadstena. Även om det är betydligt varmare under sommarmånaderna känns Vadstena perfekt att besöka nu under vårvintern eller kanske en vacker höstdag.

Medeltida klosterkyrkan har utsikt över staden och är Vadstenas viktigaste landmärke. Kyrkan byggdes mellan 1384 och 1430 enligt Hl. Birgittas föreskrifter: slät gärning, ödmjuk och stark.

Den medeltida miljön är välbevarad även om man har förnyat stadens äldsta torg med helt nya stenplattor. Här ligger Rådhuset som tillkom när Vadstena fick sina stadsprivilegier år 1440. Här på Rådhustorget finns hur från varje sekel mellan 1400 – talet fram till våra dagar på 2000 – talet.

Rådhustorget

Fin promenadslinga utmed Vätterns strand.

Vadstena slott anses vara ett av Sveriges bäst bevarade renässansslott. Slottet uppfördes som försvarsanläggning av kung Gustav Vasa på 1500 – talet. Så småningom övergavs försvarstanken och istället inreddes slottet till en representativ bostad åt Gustav Vasas söner. Efter tiden som kunglig bostad användes salarna bland annat till väveri och som sädesmagasin. År 1899 flyttade Landsarkivet in där det finns kvar i den östra halvan än i dag.

 

Följ oss “Besöka Sveriges 290 kommuner” Antal kommuner: (14 – 16/290)