SmålandSveriges 290 kommuner

Uppvidinge, Tingsryd, Älmhult, Markaryd och Ljungby – Fem kommuner i Kronobergs län

Det är dags att besöka fem av de åtta kommunerna i Kronobergs län. De ligger alla i Småland och det är våra fem sista kommuner i länet. Ljungby är den kommun vi nog tillbringat mest av tid i nämligen otaliga timmar på E4:an utanför Ljungby, bör väl tilläggas. Markaryd likaså, men de tre andra är mer okända för oss ändå.

Vi börjar i Uppvidinge kommun. Det ska erkännas att jag aldrig tidigare ens hört talas om namnet. Kanske inte så konstigt då centralort är Åseda och lite mer känt, åtminstone låter det så i mina öron.

Uppvidinge kommun

Det område som utgör Uppvidinge kommun är en höglänt skogskommun till skillnad från övriga Sydsverige. Det finns ändå inslag av odlingslandskap i mindre omfattning kring gårdar och byar. Kommunen har en lång tradition av industrier, främst av trä, metall och glas. Redan på 1700 – talet fanns ett järnbruk där man tillverkade spik vid Alsterån. Kommuen som ligger mitt i glasriket är idag kända för sin tillverkning av glas och det ligger ett par glasbruk i trakten.

Vårt besök i Uppvidinge kommun

Vårt besök här i centralorten Åseda går i en väldig fart ska erkännas men klockan tickar på och mycket ska hinnas under våra semesterdagar vi använder för kommunbesök.

Åseda ligger inklämt mellan ett helt gäng kommuner i landskapet Småland och närmast lite större stad är Växjö, med ett avstånd på knappa fyra mil sydväst. När vi åker bil i landskapet slås vi av att det nästan känns lite som Norrland, det är mycket skog och gles trafik. Åseda är ett mindre samhälle med ett litet centrum med bostäder, blandat av både villor och flerfamiljshus.

Uppvidinge kommunhus

Ett obligatoriskt besök vid kommunhuset gör vi såklart. Det är ett rejält kommunhus för de 9 418 invånare i kommunen, men då ligger även kommunens turistbyrå i samma hus.

Uppleva i Uppvidinge

Det brukar vara svårt att hitta information om vad som finns att uppleva i en kommun men ett bra sätt för att lära känna en kommun är att besöka kommunens hemsida. När jag tittar in på Uppvidinge kommuns hemsida hittar jag en hel del intressanta sevärdheter och olika upplevelser som erbjuds i kommunen.

Det finns en hel del olika bruksmiljöer och ett besök i till exempel Sävsjöström rekommenderas för att ta del av ortens brukshistoria. Här finns samlad information om 1600 – talets kvarnar, järnbruk, sågverk och även en del om nuvarande skogsbruk. Gillar man promenader finns det en, två kilometer lång led, genom det gamla bruksområdet. Här finns också den gamla “Bruksboden” från cirka år 1800.

Uppvidinge är även en del av Glasriket och tillsammans  med kommunerna Lessebo, Emmaboda och Nybro samarbetar man om olika aktiviteter och boenden i hela Glasriket.

Åseda kyrka

Enligt sägnen ska den norske helgonkungen Sankt Olof vid en tillbakaresa mot Norge någon gång under 1000 – talet ha kristnat befolkningen i dåvarande Ahsida. Den första kyrkan som byggdes under senare delen av 1100 – talet fick helt naturligt anknytning till (kungen) helgonet, som en Sankt Olofs kyrka.

Det är dock ovisst om dåvarande kyrka var en trä- eller stenkyrka. Under 1600 – talets slut genomgick kyrkan yttre och inre renoveringar men en mer omfattande ombyggnad ägde rum mellan 1796 – 1803 och då fick kyrkan dagens utseende.

Tingsryd kommun

Nu när vi befinner oss i de djupa skogarna i Småland är det bara att köra vidare till nästa kommun i trakten. Tingsryd kommun ligger cirka nio mil söder om Uppvidinge och här kör vi på gamla tiders landsvägar. Det är glest med trafik, mycket skog och ganska långtråkig sträcka. Så småningom kommer vi fram till Tingsryd som är centralort i kommunen.

Lite historia

De första etableringarna i Tingsryd skedde under 1500- och 1600 – talet, kring området där Bräkneån mynnar ut i sjön Tiken. Området passade bra för sågverk och garvindustrier. Det byggdes även en kvarn och smedjor som var beroende av Bräkneån. Här började även ett område växa fram med bostäder längs Storgatan som utgjorde landsvägen som band samman Tingsryd med bland annat Växjö. Här kom även Tingsryds bryggeri att etableras, vilken var den första stora industrin. Runt om låg även ett par större gårdar som än idag är viktig för den kulturhistoriska miljön i Tingsryd.

Under tidigt 1900 – tal fick järnvägen stor betydelse och verksamheten kring stationsområdet växte utifrån det. Här byggdes bostadskvarter och Storgatan fungerade ända fram till 1960 – talet som landsväg. Järnvägstrafiken lades ner 1965 men stationshuset utgör idag Tingsryds resecentrum. När järnvägen lades ner byggdes den nya riksvägen vid sjön Tikens strand och det är där vi anländer till Tingsryd.

Vårt besök i Tingsryd

När vi besöker Tingsryd skyndar vi igenom kommunen och kan inte riktigt se att Tingsryd ska ha en stadslik miljö som det står att läsa på de faktasidor jag hittar om orten. Nej, Tingsryd är ett mindre samhälle där centrum kretsar kring en gata där vi ser de “vanliga” butikerna samt Systembolaget, förstås.

Kommunhuset ligger nära centrum och här gör vi givetvis ett besök.

Börjes Tingsryd

Redan 1964 startade varuhuset “Börjes Tingsryd” som kom att utvecklas till ett stort varuhus. Under en tid var Börjes nästan ensamt om att sälja livsmedel på orten sedan Konsum lagt ner, men nu finns även en ICA-butik. Kanske behöver Börjes, fixa till sin skylt, den ser faktiskt ganska sliten ut.

Tingsryd är fortfarande en utpräglad handelsort och det finns hela tre bilhandlare. Utöver detta finns flera butiker med allt från hockeyutrustning till möbelaffär. I det lilla Tingsryd med sina 12 297 invånare har man också konditori, apotek, systembolag, pizzerior och två lunchrestauranger.

Hästriket

I Tingsryd, eller ”Hästriket” som kommunen ofta kallas, finns fler hästar än i de flesta andra kommuner och många av invånarna lever på hästnäringen på olika sätt. För ett antal år sedan bestämde kommunen att satsa stort på hästsporten och beslutade att bidra med 1,6 miljoner till projektet “Hästriket”.

På flera vägskyltar kan vi se att det står just Tingsryd – Hästriket. Men att Tingsryd skulle vara ett hästrike rådde det delade meningar om, många kommuninvånare tyckte inte att beslutet var riktigt folklig grundat, man tyckte att det gav en ensidig bild av kommunen. Hursomhelst tycker förmodligen de som har häst eller gillar hästsport att de hamnat i rätt kommun medan andra kanske tycker att man ska satsa pengarna på mer allsidighet för sina medborgare.

Tingsryd Resort

Strax nedanför själva centrum ligger ett fint grönområde samt sjön Tiken som är platsen där många av kommunens invånare tillbringar sommaren. Tingsryds Resort, före detta Tingsryds camping är Kronobergs läns största camping. Det är även här vi tar en liten promenad trots att sommaren passerat sedan länge.

Älmhults kommun

Redan på långt håll ser vi det. IKEA, såklart. Är det något vi förknippar med Älmhult är det just IKEA. Närmare 5 000 personer arbetar på något av de 15 IKEA-bolag som finns här på orten och kanske bidrar det till den internationella prägeln. IKEA har medvetet valt att inte bara stanna kvar, utan också att fortsätta växa här. Älmhult kanske är IKEA  eller är det tvärtom?

Redan på medeltiden fanns en bondgård som låg längs en gammal förbindelseled mellan Sverige och Danmark. Under 1600 – talet anlades ett gästgiveri och byn växte till viss del. Men inte förrän järnvägen kom till Älmhult 1862 och en järnvägsstation till Södra stambanan anlades började bondbyn att utvecklas alltmer. När ytterligare två järnvägslinjer, en till Sölvesborg och en till Kristianstad anlades kom Älmhult att bli ett stationssamhälle.

Företag etablerar sig

På 1900 – talet var det många företag som etablerade sig i Älmhult. Bland de större var AB Gotthard Nilsson som 1945 sysselsatte 250 arbetare. Elme Glasbruk med glastillverkning bedrevs mellan åren 1917 – 1970 där cirka 300 personer var anställda på 1930 – talet. I Älmhult fanns också ett antal mindre möbelindustrier och den mest betydelsefulla etableringen kom 1953 när Ingvar Kamprad från Agunnaryd öppnade sin första affär och utställningslokal i Älmhult, och som så småningom blev det kända IKEA.

Att Kamprad kom att etablera sig just i Älmhultstrakten kan förklaras av att hans morfar C.B. Nilsson och morbror Valter Nilsson var handelsmän i Älmhults grannby Klöxhult, och att hans släkt ägde markområden där det första varuhuset startades.

Älmhults kommunhus

För oss blir det ett besök vid kommunhuset som är placerat mitt i centrum. Älmhult har ett trevligt centrum med flera butiker och det känns större än vi förväntat oss.

I kommunen bor det 18 092 invånare.

Nöjesort

Det är inte enbart Ikea som Älmhult är känt för. På 1960 talet och fram till 1990 -talet var orten också känd för nöjesställena Stjärnborgen, Golden Hill och Silverdalen. Kända artister som bland annat Gyllene Tider och Lena Philipsson uppträde här.

Häftiga vägskyltar

När vi kör runt i Älmhult ser vi plötsligt ett helt gäng med lite annorlunda vägskyltar i en rondell. Det visar sig vara ett konstprojekt “Världens hem”, där kommunen i samarbete med Wanås konst och konstnären David Svensson smyckat rondellen med vägkonst. Syftet är att synliggöra och gestalta den internationella atmosfären som man tycker att man har här i Älmhult. I rondellen har man rest vägskyltar på många språk från hela världen.

Ikea museum och hotell

Strax intill Älmhults centrum ligger kanske ortens största sevärdhet, IKEA museum och hotell. På museet kan man följa Ikeas utveckling sedan starten. I anslutning finns även ett Ikea-hotell som kan passa fint om man besöker Älmhult.

Markaryd kommun

Vi fortsätter vår resa genom Småland och kommer fram till Markaryds kommun. Stora delar av byarna kring dagens Markaryd kan ha uppkommit redan under medeltiden. Det kan ha varit järnproduktionen som bidrog till bebyggelsen tidiga etablering.

Första gången namnet Markaryd nämns är i ett kyrkligt brev 1342, och det är en notering ur Vatikanarkivet i Rom och finns i en påvlig kungörelse skriven i Avignon i Frankrike. En person, “Germund från Madkaryd student i Paris”, nämns i brevet.

Sannolikt innebar det att Markarydsbygden redan vid denna tid hade en egen kyrka. Men Markaryd var under lång tid ett ingenmansland om man ska se till gränsdragningen mellan Sverige och Danmark i mitten av 1000 – talet. Vid Roskildefreden 1658 var Markaryd en viktig gränsort för Sverige.

Postort

Som gränsort var Markaryd viktig som mellanhand av post från Sverige söderut. I Markaryd inrättades särskilda posthästar för kurirerna på sträckan Markaryd – Stockholm. När Halland 1645 tillfallit Sverige flyttades postkontoret i Markaryd till Halmstad och posten fördes istället utmed Nissastigen. Mellan åren 1676 – 1678 i samband med skånska kriget och att danskarna besatte Helsingborg samt att själva postmästaren där tvingades fly återupprättades ett militärt postkontor i Markaryd. Efter kriget stängdes postkontoret och först 1862 fick man ett nytt postkontor i Markaryd.

Efter att Skåne tillföll Sverige 1658 minskade ortens strategiska betydelse. När järnvägen anlades på 1800 – talet blev Markaryd en betydelsefull järnvägsknut. Industrin växte så småningom fram främst inom verkstads- och skogsproduktion. På 1960 – talet lades Rikspappersskolan här. Idag mer känd som KCM, Kunskapscentrum Markaryd för utbildning inom massa- och pappersindustri.

Markaryd har en omfattande industriverksamhet där Nibe Industrier AB är det största företaget i kommunen. I kommunen bor det cirka 10 076 invånare.

Vårt besök i Markaryd

Det är vårt första besök i tätorten Markaryd, men inte långt från samhället ligger ju E4:an som vi åkt åtskilliga gånger på och då passerat skylten Markaryd. Så lite spännande är det att äntligen få se mer av kommunen. Vi anländer en sen eftermiddag precis innan solen går ned i februari månad. Det är precis så vi hinner se lite av orten innan det är helt mörkt.

Markaryd genomkorsas av järnvägen och parallellt med järnvägen ligger affärsgatan, Drottninggatan. Här ligger även kommunhuset som är vårt främsta mål.

Uppleva i Markaryd

Vad finns det då att uppleva i Markaryd? Ja, andra helgen i september hålls varje år Markaryds marknad. Marknaden är en av de äldsta i landet, och har länge varit en viktig handelsplats mellan svenskar och danskar. Markaryds marknad var tidigare Sveriges tredje största.

Det finns även upplevelser med inriktning på naturen där både badplatser och andra naturnära aktiviteter nämns. Själv faller jag nog för Herrgårdstoppen, en butik med över 600 sorters godis. I butiken kan man plocka ihop sin egen godispåse samtidigt som man kan titta på fabrikens produktion av chokladtoppar i fabriken. Här finns möjlighet till provsmakning och fabriksförsäljning av färska toppar. Butik och fabrik ligger i Strömsnäsbruk, en och en halv mil norr om Markaryd.

Bild från Herrgårdstoppen AB

Markaryds kommunhus.

Markaryd kommunvapen

Vill man äta en bit mat i Markaryd finns den populära restaurangen Perrongen.

Ljungby kommun

Ännu en kommun utmed E4:an som vi ofta kört förbi är Ljungby kommun. Det är dessutom en trist vägsträcka där det länge pågått ett motorvägsbygge som aldrig tycks bli klart. De senaste fem åren har köerna ringlat sig långa på provisoriska vägar men senast när vi körde började man åtminstone kunna skönja slutet på detta evighetsbygge.

Vi har då och då blivit hänvisade av vår GPS att istället för att ligga i kö köra genom vissa delar av Ljungby för att ta oss fram lite snabbare. Då har vi inte direkt kommit in i centrum men nu när vårt kommunbesök ska göras blir vi positivt överraskade över Ljungby.

Ljungby socken bildades på 1100 – talet och fick då sin första stenkyrka. Länge hade Ljungby varit en plats där viktiga handelsvägar korsades. Redan på 1300 – talet byggdes ett gästgiveri vid Lagastigen.

Men det skulle ta lång tid innan samhället utvecklades till en tätort. 1828 bestod Ljungby endast av fem gårdar. Enligt ett kungligt brev blev Ljungby samma år en friköping med reglemente och kring 1830 anlades Ljungby till största delen av mark som donerats av Märta Ljungberg ägare till Ljungbys gästgiveri. En stadsplan med rätvinklade gator användes som grund när hus skulle byggas, Men när järnvägen kom till Ljungby 1878 kom stadsplanen att klyvas på tvären. Idag är järnvägen nedlagd och spåren upprivna, de sista spåren i Ljungby revs 2009.

Under 1900 – talet fortsatte staden att växa och även industrin byggdes ut, främst inom verkstads- och trävaruindustrin. Den första påtagliga tillväxtperioden började vid slutet av 1940 – talet för att kulminera på 1960 – talet. Det behövdes folk till den växande industrin samtidigt som arbetare ute på landsbygden inte längre behövdes.

Den stora centrumbranden

I juli 1953 började det brinna i Gustaf Svenssons bilverkstad i centrum. Verkstaden var en träbyggnad fylld med bensindunkar och elden fick snabbt fäste och spred sig till resten av träbyggnaderna i kvarteret. Trots brandgata tog sig elden vidare med hjälp av kraftig vind och snart brann det även i ytterligare ett kvarter.

Släckningsarbetet blev svårt men till sist fick man kontroll över branden. Ödeläggelsen var dock stor hela 7200 kvadratmeter golvyta hade förstörts och mint 20 byggnader blev drabbade av branden. Trettio familjer blev hemlösa och man uppskattade att ett värde på tre miljoner kronor hade förstörts i branden. Ingen människa omkom i branden som tur var.

Uppleva i Ljungby

Som så ofta passeras en kommun utan att man tar sig tid att se närmare vad som erbjuds. Kanske är det inte så konstigt eftersom vi inte direkt åker på semester till Ljungby.

När jag tittar närmare på vad Ljungby erbjuder sina 28 304 invånare ser jag att det finns en hel del olika upplevelser. Ljungby ligger mitt i sagobygden, och vad innebär då det? Här lär finnas många spännande och mystiska berättelser, vilka man kan ta del av på sagomuséet.

Det ska även vara lätt att bli förtrollad av kommunens många sjöar och vackra natur, Ljungby har många fina smultronplatser för naturupplevelser, men här finns även konst och kultur.

Efter närmare eftertanke visar det sig att vi faktiskt gjort en övernattning här i Ljungby. Vi behövde ett stopp innan vi fortsatte vår resa söderut i Europa och hamnade på ett till synes ganska trist boende utmed motorvägsbygget. När jag bokade hotellet i all hast förstod jag inte att det var just det hotellet vi sett så många gånger då vi passerat utanför på E4:an. Men för övernattning duger det bra och vi blev faktiskt lite överraskade när vi fick ett modernt, stort och luftigt rum till ett bra pris. Själva området i ett stort köpcentrum är dock inte så roligt men som jag minns var öppet länge. Vi åt ändå en hyfsad middag på restaurang Pinchos och sprang över till MC Donalds för efterrätt. Enkelt och gott!

Fem kommuner i Kronbergs län är nu avklarade och det innebär att hela länet är besökt.

Följ oss på:  “Vi besöker Sveriges 290 kommuner”

Antal kommuner: 207 – 211/290

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

1 × fem =