Järfälla och Ekerö – Två kommuner med slott och skön natur i Stockholms län

Järfälla och Ekerö är två kommuner vid Mälaren som erbjuder både vacker natur och närhet till storstadens bekvämligheter. Vi besöker då och då båda kommunerna, som dessutom ligger relativt nära vår egen hemkommun.

Ibland behöver vi inte åka långt för att besöka nya kommuner. Vi bor ju själva inom Stockholms län och har sparat lite på besöken här i länet eftersom vi i princip kan göra ett besök när som helst. I Stockholms län finns det 26 kommuner och några av dem ligger nära medan andra ligger med lite längre resväg.

Järfälla kommun

En morgon på väg till jobbet, långt innan jag ens hade tanken på att besöka alla Sveriges kommuner, hör jag ett reportage i bilradion om Järfälla kommun. Det handlar om kommunens vackra natur, och om ambitionen att sprida kunskap om de naturreservat som finns runt knuten och som fler ska få upp ögonen för.

Jag minns att det kändes lite oväntat, med tanke på läget intill E18 och de stora bostadsområdena i betong. Samtidigt gav radioreportaget en helt annan bild av Järfälla, som en slags idyll med vandringsleder, naturreservat och närhet till Mälaren.

Järfälla är inte heller helt obekant för mig. Under min uppväxt i Spånga hade vi nära till bland annat Jakobsberg, kommunens centralort, och till den fina naturen runt Mälaren. Även vår yngste son bor numera i kommunen, och visar oss ibland runt bland ekhagar och fina vyer över vattnet.

Jakobsberg

Vi börjar vårt besök i Järfälla kommun vid kommunhuset som ligger i centralorten Jakobsberg, eller ”Jakan” som det kallas i folkmun. Jakobsberg har ett centrum och sedan jag var här sist på 90-talet kanske, har centrum vuxit ordentligt. Bara i i Jakobsberg bor det cirka 30 000 invånare.

Jakobsbergs gård har gett namn åt samhället Jakobsberg, som har byggts upp på mark som avstyckats från den gamla gården. Gården Jakobsberg nordväst om Stockholm är uppkallad efter majoren friherre Jakob Lilliehöök af Fårdala (1633-1657). Han gifte sig år 1657 med friherrinnan Brita Cruus (1641-1716). Till bröllopet skänkte Lilliehöök då sin sätesgård Vibble i morgongåva till makan.

I dag har Jakobsberg ett ganska stort centrum som invigdes 1962.

Vi besöker givetvis Järfälla kommunhus som ligger mitt i Jakobsbergs centrum.

Lite historia

Redan under medeltiden gick flera viktiga färdvägar genom det område som i dag är Järfälla kommun. Barkarby, som numera är en del av kommunen, var då bara en gård. Först senare blev platsen en viktig knutpunkt, inte minst efter att Brita Cruus, ägare till Jakobsberg och Skälby gårdar, fick tillstånd att öppna krog i Barkarby år 1671.

Under lång tid hade området en tydlig lantlig prägel. Först på 1920-talet började större egendomar styckas av, vilket öppnade för småhusbebyggelse. Mellan 1938 och 1963 fanns också Svea flygflottilj, F 8 Barkarby, här i Järfälla.

Under 1940- och 50-talen tog utvecklingen fart på allvar, och flerfamiljshus började växa fram. På 1960-talet var Järfälla faktiskt den snabbast växande landskommunen i Sverige. I slutet av samma decennium byggdes Viksjö, som då räknades som ett av norra Europas största småhusområden.

Infrastrukturen utvecklades också snabbt. 1967 stod motorvägen mellan Barkarby och Stäket klar, och året därpå fick kommunen pendeltågstrafik.

På 1990-talet etablerade sig IKEA i Barkarby, och området kring det gamla flygfältet började omvandlas till ett stort handelsområde. Under 2000-talet växte sedan Barkarbystaden fram som ett nytt och omfattande bostadsområde.

I dag bor det omkring 83 000 invånare i Järfälla kommun.

Görvälns slott

Att besöka slott är något av det bästa jag vet och finns det ett slott i kommunen ska vi naturligtvis ta oss en titt på det. Görvälns slott är vida känt, både i TV – programmet ”Stjärnorna på slottet” men det är också ett slott man kan bo på och även äta en bit mat på slottets restaurang.

Vi har vid flera tillfällen tagit en söndagspromenad på slottets ägor men inte besökt slottets hotell eller restaurang.

Görväln omnämns första gången år 1478, då riddaren Nils Fadhersson bekräftar ett markbyte med ärkebiskopen Jöns Bengtsson Oxenstierna. Under 1500-talet byter gården ägare flera gånger, och år 1571 får adelsmannen Antonius de Palma den i gåva av kung Johan III. Han flyttar då gårdsbyggnaderna och anlägger ett stuteri vid Henrikstorp, nära infarten till Görväln.

I början av 1600-talet flyttas gården tillbaka till sin ursprungliga plats av Svante Bielke. Hans dotterdotter Elsa Elisabeth Brahe ärver senare egendomen och blir den som i praktiken formar det Görväln vi ser i dag. Hon är änka, men gifter om sig med hertig Adolf Johan, bror till Karl X Gustav, som då tar över ansvaret för gården. Årtalet 1673 finns inristat vid entrén, men huvudbyggnaden och flyglarna färdigställs först omkring 1675.

Drygt tjugo år senare drabbas Görväln av en stor brand, och flyglarna står därefter utan tak ända in på 1750-talet. När egendomen då ägs av Pehr Carlsköld får området nytt liv. Han planterar bland annat den välkända lindallén och anlägger ett tegelbruk vid Bruket. De två svängda paviljongerna står klara 1763.

Under stora delar av 1800-talet ägs Görväln av släkten Björkman, som investerar mycket i både gården och dess utveckling. De blir också de första icke-adliga ägarna. Vid sekelskiftet 1900 köper professor Mauritz Sahlin egendomen och sätter sin egen prägel genom att plantera flera exotiska träd i parken.

Hans familj bor kvar periodvis, men säljer så småningom till Järfälla kommun. Kommunen tar över jordbruket 1963 och gårdsområdet 1967 – en verksamhet som fortfarande drivs i kommunal regi.

Sedan 2008 används slottet som hotell med 38 rum, drivet av Johan och Maria Eklund. År 2017 tillkommer ytterligare sju rum i Trädgårdsmästarbostaden, vilket ger totalt 45 hotellrum.

Pilgrimskapellet vid Görvälns griftegård

När vi kör till Görvälns slott ser vi en intressant byggnad som visar sig vara Pilgrimskapellet. Det är en ceremonilokal utan religiösa symboler. I kapellet förrättas både borgliga och kyrkliga begravningar samt även begravningsceremonier i andra religiösa traditioner än Svenska kyrkans.

Det är verkligen en speciell byggnad och hela platsen här har skapats på ett annorlunda sätt än traditionella begravningsplatser.

Görvälns naturreservat

En av de finaste platserna runt Mälaren måste vara Görvälns naturreservat. Som barn tog mina föräldrar ibland med oss till den spännande platsen, Gåseborg men då kom vi från den södra sidan, alltså via Hässelby som tillhör Stockholms kommun.

Nu tar vi oss via Viksjö och parkerar bilen vid slutet av den allmänna vägen. Här finns många olika promenadvägar, både korta och längre. Sommartid är det fantastiskt att strosa runt här bland de enorma ekarna som ligger utspridda i hagarna.

Görvälns naturreservat är ett stort tätortsnära naturområde som sträcker sig längs Mälarens strand ända från Hässelby till Kallhäll. 

I naturreservatet finns det flera grillplatser och välgjorda rastplatser. 

På flera platser har vi fina vyer över Mälaren.

Strövområdena känns oändliga här.

 I Hummelmora hage växer jätteekar som är över 600 år gamla.

Görvälns naturreservat sträcker sig hela 8 kilometer längs Mälarens strand. På flera ställen finns fina möjligheter till bad från både bryggor och välskötta stränder. Ett riktigt paradis.

Gåseborg

En av de platser som är Järfällas absoluta höjdpunkt är förmodligen fornborgen Gåseborg. Den ligger högt upp över Mälaren med milsvid utsikt. Platsen måste varit perfekt på den tiden när farleden i Mälaren behövde bevakas för att inte fiender skulle lägga beslag på området. Den viktiga farleden gick mot Sigtuna och Uppsala. Borgen är byggd naturligt med 45 meter höga och ointagliga stup mot vattnet. Vatten­nivån i Mälaren under slutet av yngre järn­åldern var 5 meter högre än nuvarande nivå.

För­utom att berget stupar mot vattnet utmed tre sidor så är borgen mot land skyddad av två kraftiga murar, som är upp­byggda sten på sten utan murbruk. Ovanpå byggdes även en trä­palissad som skydd. Murarna eller vallarna har två ingångar försedda med sten­hällar som trapp­steg, lite förskjutna i för­hållande till varandra. Med för­skjutningen så kunde fienden inte se rakt in i borgen.

Namnet Gåseborg till­kom först på 1600-talet. En sentida ristning före­ställande en hammare i en cirkel finns på berget. Det ska även finnas en grotta nere vid mot vattnet, men den är en ganska svåråtkomlig att nå.

Ekerö kommun

Från Gåseborg förflyttar vi oss över Mälaren och hamnar i Ekerö kommun. Så nära men så långt bort. Om man har en båt kan man säkert ta sig snabbt över sundet men med bil tar det betydligt längre tid att nå Ekerö.

Vi får snällt köra vägen över Brommaplan och vidare via Drottningholms slott. Mellan Drottningholms slott och Ekerö centrum är det cirka 7,5 kilometer där kommunhuset ligger.  Det finns nästan alltid bra parkeringsmöjligheter vid kommunhusen i Sverige och det är bra eftersom vi alltid stannar vid kommunens för oss viktigaste plats där den traditionella bilden på kommunhuset ska tas och även kommunvapnet om något sådant går att hitta.

Ekerö kommun omfattar 140 öar, kobbar och skär i Mälaren. Centralort är tätorten Ekerö belägen på Ekerön. Kommunens område motsvarar socknarna: Adelsö, Ekerö, Färentuna, Hilleshög, Lovö, Munsö, Skå och Sånga. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området två ”storkommuner”, Ekerö samt Färingsö och vid kommunreformen 1971 bildas Ekerö av de båda storkommunerna. I kommunen bor det idag cirka 29 096 invånare

Eklövet i kommunvapnet kommer av att de flesta i dag förknippar kommunens namn med ekar, även om namnet från början inte hade med ekar att göra. Det nuvarande kommunvapnet togs fram 1984 med hjälp av en tävling som kommunen ordnade och det vinnande bidraget kom från den kända heraldikern Leif Påhlsson (1935-2019) som tog hem prissumman på 5000 kr.

Ekerö – en kommun med många slott

Ekerö är en kommun med massor av olika sevärdheter. Här finns mycket fin och orörd natur med stora möjligheter till bad. På Ekerö finns flera växthusanläggningar med odling av både grönsaker och blommande växter. På några av trädgårdarna finns det möjlighet till självplock eller bara ta en fika i trädgårdscaféet. Inte mindre än två världsarv finns i kommunen, det ena är Drottningholms slott och det andra världsarvet är Birka och Hovgården.

När vi besöker Ekerö kommun går vi all in vad det gäller slott. Det gäller att passa på när det finns så många fina slott runt om i kommunen. Och jag älskar ju slott och vi återkommer flera gånger till Ekerö för att riktigt spana in alla slotten i kommunen. Så följ med på ett par slottsbesök här på Ekerö.

Ekebyhovs slott

Vi lämnar Ekerö centrum och kör en liten bit utanför tätorten och kommer snart fram till Ekebyhovs slott. Det är kanske inte ett ”riktigt” slott men väl en herrgård och tidigare var det ett säteri.

Vi parkerar bilen vid en mindre parkeringsplats och går ett par hundra meter och ser snart den vackra gulfärgade huvudbyggnaden. Herrgården är i karolinsk stil, en genre inom svensk arkitektur mellan åren 1654 till 1718. Byggnaden uppfördes på 1600-talet för Carl Gustav Wrangel men blev inte klar förrän i början av 1700-talet av den dåvarande ägaren friherre Erik Lovisin.

Egendomen som omfattar en areal på över 300 hektar har gått genom olika släkter. Herrgården bevarar i dag flera värdefulla interiörer med inredningsdetaljer från fyra århundraden och sägs möjligen vara en av Sveriges och Europas största bevarade träslott

Efter flera ägarbyten under 1700-talet köpte kanslirådet Albrecht Ihre Ekebyhov år 1790. Och släkten Ihre skulle äga slottet i 190 år ända fram till 1980 då Ekerö kommun köpte slottet av familjen Ihre.

Under 1900-talet upplevde Ekebyhov en blomstringsperiod då ryttmästaren Johan Ihre och hans hustru Sigrid lät renovera byggnaden, grundade en plantskola och expanderade trädgården.

Slottet gick i arv i släkten Ihre fram till 1980, och de parkanläggningar med stora variationer i fruktträd som finns på Ekebyhov i dag härstammar från Johan Ihres tid. Slottet med trädgård och delar av parken samt det så kallade Citadellet är byggnadsminne sedan 1970.

År 1980 förvärvade Ekerö kommun slottet och parken och lät renovera slottet. Numera används slottet som kommunens konferensanläggning och för kulturella aktiviteter i föreningsregi. För allmänheten finns en servering i huset, men när vi är här var det inte öppet.

Ekebyhovs äppelgenbank

I fruktträdgården arbetar man sedan 1998 med Ekebyhovs äppelgenbank, den är godkänd som ett så kallat klonarkiv för att bevara äldre sorter. I äppelgenbank finns idag ett 50-tal olika äppelsorter samtliga har anknytning till Uppland och som skall säkra gamla svenska äppelsorter för framtiden.

I trädgården står omkring 130 fruktträd (äpple, päron, plommon) alla är försedda med skyltar, som redovisar namn, ursprung, härdighet och planteringsår. De flesta träden härrör från början av 1900-talet och är kompletterade 1997.

Efter ett intressant besök på Ekebyhovs slottspark tar vi oss vidare på Ekerö och kör dryga 15 kilometer till nästa slott. Det är Kaggeholms slott som ligger vackert på Helgö i Mälaren.

Kaggeholms slott

Namnet Kaggeholm kommer från greve Lars Kagg som under sin levnadstid fick en upphöjd status inom armén. Han utsågs bland annat till ordförande i Krigskollegiet och stred i trettioåriga kriget tillsammans med Gustav II Adolf. 1647 köpte han godset som då gick under namnet Vettersjö och började kalla sig herre till Kaggeholm.

På 1720-talet påbörjades byggnationen av en ny huvudbyggnad med flyglar, byggherren hette då Isac Funck. Slottet fick sitt nuvarande utseende med lanterninen mitt på taket i mitten av 1800-talet då ett antal större förändringar skedde. Slottet var privatägt fram till 1940-talet och det var den siste private ägaren Martin Aronowitsch som skapade den miljö som finns här idag.

Kaggeholm köptes 1942 av Lewi Pethrus med syftet att driva en folkhögskola. Under 75 år var skolverksamheten aktiv på Kaggeholm. 2017 beslöt sig folkhögskolan att flytta verksamheten och bestämde sig då för att sälja området. Året därpå, 2018 tog Sisyfosgruppen över som ägare av området.

På Kaggeholms slott spelades flera av scenerna till den populära serien Young Royals in. Bland annat är Hillerska riksinternatet i själva verket Kaggeholms slott. Själv har jag inte sett serien men blir lite nyfiken.

Vårt besök på Kaggeholms slott

Då vi besöker Kaggeholms slott är det en strålande solig lördag i augusti och någon slags marknad pågår i området omkring slottet. Tyvärr får vi inte beträda huvudentrén eftersom slottet är uthyrt under hela helgen. Stora skyltar står uppställda och vi får snällt vandra ned mot slottets park där vi på håll kan se slottets baksida.

Lite trist minst sagt, men det går utmärkt att hyra slottet. Det har drygt 60 bäddar, två matsalar, sällskapsrum och givetvis flera badrum och toaletter. Perfekt för stora och små fester, kickoffer, konferenser, middagar och bröllop.

Svartsjö slott

Vi vänder istället tillbaka och kör mot Färingsö cirka en mil från Ekerö centrum och här finns nästa slott att besöka. Det är Svartsjö slott, ett 1700-talsslott i rokokostil. Det byggdes som jaktslott för kung Fredrik I och hans drottning Ulrika Eleonora. Slottsparkens medeltida ekar har fått skåda både jaktlekar och lustspel men även fått ta del av slottets mörka tid som fängelse.

Svartsjö har en lång historia som kunglig vistelseort. Redan under medeltiden fanns på Svartsjö ett stenhus där kungar och riksföreståndare vistades. Sannolikt byggde Gustav Vasa om det gamla stenhuset till ett befäst hus med rundtorn, där han 1540 inrättade ett myntverk. Erik XIV och Johan III utvidgade anläggningen till en magnifik renässansborg med en rund inre borggård. I anslutning till borgen anlades en lustträdgård och en djurgård för kungliga jakter. 1687 brann borgen och kvar blev endast borggårdens brandskadade mur och torn.

Framför det nya slottet ligger ruinerna av det gamla från 1500 – talet.

Ett nytt slott byggdes på uppdrag av Fredrik I. Han gav på 1730-talet arkitekten Carl Hårleman i uppdrag att rita ett jaktslott. I både fasadutformning och planlösning blev slottet mönsterbildande för svensk herrgårdsarkitektur. Slottet färdigställdes på 1740-talet.

På 1770-talet byggde kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika ut slottet och det var här som drottning 1782 dog. Efter det avtog intresset för slottet. Under Gustav III:s tid beboddes Svartsjö endast sporadiskt och då mest under jakttiderna.

Byggnaden tömdes på både fast och lös inredning och slottet stod mer eller mindre oanvänt under 1800-talet. Det kungliga nyttjande upphörde 1888 och tre år senare var Svartsjö ombyggt till tvångsarbetsanstalt. 337 celler med plåtväggar och gallerdörrar inreddes. Utanför slottsbyggnaderna uppfördes nya byggnader för olika funktioner. Ett fem meter högt träplank som senare ersattes av en stenmur byggdes runt slottet.

Efter 75 år stängdes Svartsjö slott som anstalt 1966 och några år senare revs fängelsemurarna och byggnaderna från anstaltstiden. Inom parken fanns dock den forne fängelsedirektörens bostad kvar. I det stora restaureringsarbetet mellan 1995–2002 har några av fängelsecellerna rekonstruerats. Och när fasaden renoverades 2001 återfick det den kulör Carl Hårleman valde på 1730-talet. Färgrester från den ursprungliga putsen hittades på en tidigare gavelvägg som blev inbyggd på 1770-talet då slottet förlängdes. Hårlemans avsikt var att efterlikna den franska gula sandstenen.

Slottet är öppet för allmänheten men just denna lördag var det uthyrt för bröllop. Det kan nog bli ett nytt besök här så småningom .

Drottningarnas slott

Det går inte att resa genom Ekerö kommun utan att nämna de mest fantastiska slott som vi har i Sverige. Det är ju givetvis Drottningholm slott samt  Kina slott – Vi besökte bägge slotten under sensommaren 2022 och fick en oförglömlig upplevelse med både besök på slotten och i de magnifika parkerna.

Läs mer: Drottningholm – Ett världsarv och ett storslaget slott i historisk miljö

Läs mer : Kina slott – Ett underbart lustslott i Drottningholms slottspark

Kina slott 

Läs mer: ”Besöka Sveriges 290 kommuner”

Antal besökta kommuner: 128- 129/290