Borås, Ulricehamn, Svenljunga, Tranemo, Mark och Bollebygd – Vi besöker kommunerna i Sjuhäradsbygden
Att besöka Sveriges alla kommuner är en rolig utmaning på många olika sätt. Några av Sveriges 21 län har ganska många kommuner och det län i Sverige som har flest kommuner är Västra Götaland med hela 49 kommuner. För oss som bor på andra sidan av Sverige är det inte dagligdags som vi har vägarna förbi. För att någonsin bli klara med de 49 kommunerna som ligger i länet bestämde vi oss för att tillbringa ett par dagar i Västra Götalands län för att göra så många kommunbesök som möjligt.
Det är inte lätt att bli helt klara med alla kommunerna i länet eftersom det finns så mycket intressant historia och sevärdheter vi gärna vill ta del av. När vi färdas i dagens kommuner hamnar vi i ett område som kallas Sjuhärad.
Vad är Sjuhäradsbygden?
Vad menas då med Sjuhärad? Namnet låter ju bekant men mer än så visste inte jag om det, kanske att något med siffran sju känns relevant för namnet. Sjuhärad visar sig vara ett geografiskt område i Västra Götaland där Borås är centralort. Tittar man lite närmare på vad som menas med “härad” var det ett antal socknar vilka ingick i ett visst område där det fanns en domstol, alltså “häradsrätten” och en domare “häradshövding”.
Det var geografen Sten de Geer som myntade uttrycket “Sjuhäradsbygden”, år 1919, vilket kännetecknas av textilindustri och knallar. Sjuhäradsbygden omfattar Gäsene, Ås, Vedens, Bollebygds, Marks, Kinds och Redvägs härader samt städerna Borås och Ulricehamn. Numera brukar kommunerna Bollebygd, Borås, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn räknas till Sjuhärad, ibland även kommunerna Herrljunga och Vårgårda.
Borås fick stadsprivilegier 1622 vilket förmodligen hade att göra med kronans önskan om kontroll av knallarna i regionen. Ända sedan medeltiden har regionen setts som Sjuhäradsbygden.
Idag finns en omfattande textilproduktion fortfarande i kommuner som till exempel Borås, Mark, Svenljunga, Tranemo. Borås har också Textilhögskolan och ett Textilmuseum.
Borås kommun
Vi startar i centralorten Borås som även är centralort i både kommunen samt i Sjuhäradsbygden. Konstigt nog har vi aldrig satt vår fot i kommunen tidigare. Men bara genom att ta oss ut på stan i ett par timmar gör att vi blir mycket förtjusta i Borås stad. Vi parkerar bilen vid stadshuset och tar gatan ned mot centrum.
Borås stadshus/kommunhus ligger högt upp i centrala Borås.
Borås fick år 1622, stadsprivilegier. Då gavs invånarna rätten att handla var de ville, bara varorna förtullats i staden. Det var utmärkta förutsättningar för en blivande handelsstad. I mitten av 1700 – talet kunde knallarna räknas i tusental. I Borås inrättade färgerier och senare också textilmanufaktur för att lära den slöjdande allmogen att spinna och väva. Ute i bygderna försåg handlarna väverskor med garn och ull som de sydde färdiga produkter av. I Rydboholm startade det första väveriet och snart blev det fler väverier även i Borås.
Befolkningen ökade snabbt och kring 1860 bodde det närmare 3 000 invånare i stan. Tygindustrin byggdes ut och ända in på 1960-talet sysselsatte textil- och konfektionsindustrin två av tre industriarbetare. Sedan slog tekokrisen till och 1975 hade en tredjedel av 1950 års arbetsstyrka försvunnit.
Idag har Borås en mer blandad industri med verkstad- och konfektionsindustri. Fortfarande finns flera postorderföretag i kommunen, till exempel Ellos. Idag finns det 114 445 invånare i kommunen.
Uppleva i Borås
Vårt lilla men mycket trevliga besök startar i de centrala delarna av staden. Det är gemytligt att strosa runt på torget där även tingsrätten har sina lokaler i rådhuset, en mycket välbevarad byggnad.
När jag tittar in på kommunens hemsida ser jag att det finns en hel del att göra här i Borås. Det finns förutom en trevlig stad också en landsbygd som inbjuder till strövtåg och olika utomhusaktiviteter.
Kanske är det så att den offentliga konsten i Borås har tagit mer fokus än textilindustrin. Idag beskrivs Borås som en skulpturstad eftersom man har satsat stort på den offentliga konsten och skapat en stadskärna fylld med många spännande och intressanta skulpturer. På många fasader finns även fantastiska väggmålningar.
Rådhuset
Borås sjätte rådhus invigdes 1910. Byggnaden uppfördes i nationalromantisk stil med fasad i tegel och bohusgranit. Idag ligger Borås tingsrätt i byggnaden.
I Borås centrala del finns en trevlig gågata med en del butiker.
Vi möter en hel del spännande konst på färden genom Borås.
Textil är en viktig del i Borås 400-åriga historia. Från knallar till postorder och till dagens e-handel. I Borås finns de gamla textilfabrikerna kvar, renoverade i nya och moderna bostadsområden.
Sedan år 2008 har Borås Konstmuseum arrangerat Borås Internationella skulpturbiennal. Först ut var Jim Dines häftiga skulptur “Walking to Borås” även kallad Pinocchio efter den italienska litterära figuren Pinocchio. Den är gjuten i brons och nio meter hög. Sedan starten har Borås varje år återkommande skulpturutställningar.
Många av husfasaderna i Borås pryds av tjusiga väggmålningar.
Gustav Adolfs kyrka
På många ställen i Borås ser vi ett kyrktorn sticka upp. Det tillhör Gustav Adolfs kyrka som på utsidan ser mycket ståtlig och imponerande ut. Kyrkan är förhållandevis ganska ung då den byggdes mellan åren 1903–1906. Kyrkobyggnaden är i nygotisk stil.
Ulricehamns kommun
Vi lämnar Borås och tar oss cirka fyra mil österut. Där ligger Ulricehamn som också tillhör Sjuhäradsbygden. För nära precis 500 år (1520) sedan skedde slaget på Åsunden. Det var då danskarna med Kristian II i spetsen besegrade Sten Sture den yngre.
Ulricehamn är en stad med anor från medeltiden och hette tidigare Bogesund. Staden växte fram ur en äldre handelsplats på vägen mellan danska Halland och Västergötland. 1741 bytte staden namn till Ulricehamn för att hedra drottning Ulrika Eleonora.
Lite historia
En stor brand förstörde stora delar av staden i februari 1788. Orsaken till branden var en 12 – årig pojke som trotsade förbudet mot att tända ljus. Staden bestod nästan enbart av trähus, vilket förvärrade förloppet. Flera betydelsefulla byggnader blev helt eller delvis förstörda. Rådhus, skola, och många andra byggnader gick om intet.
I slutet av 1700 – talet och början av 1800 -talet hade de västsvenska gårdfarihandlarna “Knallarna” stor betydelse runt Ulricehamn då man ofta utgick härifrån på sina säljresor.
Under 1800 och 1900 – talen förändrads samhället när järnväg, elektricitet och vattenförsörjning infördes. Till Ulricehamn kom järnvägen 1874. Så småningom utvecklades järnvägen och det blev möjligt att resa till många av städerna i Västra Götaland. Det sista tåget avgick 1985 och idag är banvallarna förvandlade till bilfria cykel- och vandringsvägar. Här går till exempel den 15 mil långa Sjuhäradsrundan.
Idag bor det cirka 25 100 invånare i Ulricehamn.
Rådhuset
Bland de äldsta bevarade husen kring Storgatan finns rådhuset. Det uppfördes efter den stora stadsbranden 1788 då hela 12 gårdar förstördes inne i centrala Ulricehamn. Fram till 1914 fungerade byggnaden också som skolhus men på femtiotalet hotades huset av rivning, men som tur var renoverades huset och är nu bevarad för eftervärlden.
Ulricehamns stadshus
Självklart besöker vi kommunhuset som finns i Ulricehamns stadshus. Det ligger mitt emot rådhuset mot dess baksida. Stadshuset uppfördes under åren 1955–1957, efter det att en arkitekttävling hade genomförts. Ett av bidragen ville att det nya stadshuset skulle ligga på samma plats som rådhuset vilket skapade negativ opinion. Nu vann inte det bidraget, istället vann det bidrag som valt en plats där Ulricehamns stadshotell tidigare stått.
Mysig stadskärna
Vi har besökt Ulricehamn tidigare i samband med vår jakt på de svenska landskapens högsta punkter. Inte så långt från Ulricehamn ligger Västergötlands högsta punkt och då passade vi på att strosa runt på kullerstensgatorna i stadskärnan.
Kvar i trä är det gamla Mamsellhuset på Storgatan 13 och det Brusewitzka huset på Storgatan 43. Husen uppfördes under andra hälften av 1700-talet och skonades av såväl stadsbranden som av rivningar av omkringliggande hus på 1980-talet.
Stationshuset
En av de mest iögonfallande byggnaderna är den slottsliknande och före detta stationen. Den byggdes 1906 när järnvägen mot Falköping öppnades. Arkitekten Axel Petersson sägs ha hämtat inspiration från Trolleholms slott utanför Lund. Idag ligger Ulricehamns Turistbyrå i byggnaden.
Svenljunga kommun
Nästa kommun på tur i Sjuhäradsbygden är Svenljunga. Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Västergötland. Den gränsar i norr till Borås kommun, i öster till Tranemo kommun. Området kallades förr för Kind och bestod då också av delar av Mark och Ulricehamns kommuner
Svenljunga omnämns i skrift år 1427, då skrevs namnet “Swinalyongha”. Namnet kommer ursprungligen från svin och ljungbevuxen mark. Under 1500-talet odlade befolkningen här i Svenljungatrakten en del spannmål, men det fanns bättre förutsättningar för boskapsskötsel som gav mat åt befolkningen.
Redan på 1500 – talet talades det om de första gårdfarihandlarna, en tradition som levde kvar ända in i vår tid. När järnvägen kom till Svenljunga 1885 ökade inflyttningen till orten och trots den stora utvandringen till Amerika i slutet av 1800 – talet kom Svenljunga få ett inflyttningsöverskott. Det berodde förmodligen på en stark utveckling av näringslivet, och den järnvägsförbindelse som invigdes mellan Svenljunga och Borås.
År 1945 blev Svenljunga en köping och invånarantalet var cirka 2300 personer. 1971 bildades Svenljunga kommun samtidigt som tinget på orten flyttade till Borås.
Idag finns det cirka 10 816 invånare.
Vårt besök i Svenljunga
När vi besöker många kommuner samma dag är det tyvärr lite så att en del platser endast lämnar diffusa minnen efter sig. När jag så här i efterhand letar efter bilder till reportaget är det faktiskt svårt att minnas att vi besökt Svenljunga.
När jag hittar kommunhuset klarnar dock bilden något och jag minns att jag till och med varit inne i självaste kommunhuset. Bara det är ju en sevärdhet i sig.
Svenljunga är en liten centralort, med den nödvändigaste servicen. ICA, Systembolaget och Vårdcentralen. Vad mer behöver man egentligen?
Svenljunga kommunhus ligger mitt i orten och håller med egen gratistidning – STT
Efter något varv runt Svenljunga tittar vi efter någon liten sevärdhet. Det finns en hel del att se och göra i kommunen. Naturen består av hundratals sjöar, många vattendrag och djupa skogar. Ätran som är det största vattendraget har varit en naturlig farled genom århundranden och skapat området Ätradalen som förbinder Falkenberg till Falköping. Här går cykelleden “Ätradalsleden”, utmed leden kan man finna flera historiska besöksmål som exempelvis Klevs Gästgiveri.
Svenljunga kyrka
Vi nöjer oss med Svenljunga kyrka som sevärdhet och faktiskt kan en kyrka vara god så nog för det ändamålet. Svenljunga kyrka är från 1829. Dessförinnan har det funnit två kyrkor på samma plats. Den första brann ner 1714 tillsammans med prästgården och föregångaren till dagens kyrka var en träkyrka byggd 1714 – 1718 som låg på andra sidan av Ätran men revs någon gång före 1830. Där finns idag endast ett kors.
200 år gammal stenbro
En annan sevärdhet är den numera trasiga stenbro, som gick över Ätran. “Svenljungas stolthet, har rasat. Bron som går över Ätran skulle fira 200 år – men nu är den förstörd,” stod att läsa i GP i november 2022. Den gamla stenbron hade stora brister men var lite som Svenljungas varumärke. Efter månader av undersökningar har det konstaterats att även bottnen i Ätran har förändrats och också måste åtgärdas vilket skulle medföra ytterligare kostnader om bron skulle repareras .
Tranemo kommun har självklart en trana som kommunvapen. Tranan syftar till ortsnamnet.
Tranemo kommun
Vi fortsätter vår resa i Sjuhäradasbygden och kommer fram till Tranemo kommun. Besöket i Tranemo gjordes en sen lördagseftermiddag hösten 2022 när vi befann oss i området. Vi hade riktigt bråttom men tänkte att det skulle dröja länge innan vi hade vägarna hit igen. Bäst att passa på även om det gick undan.
Tranemo är en del av Boråsregionen i Sjuhäradbygden även kallad för “Knallebygden”. Knallarna hade redan från 1500 – talet vandrat mellan gårdarna i bygden där de sålde hemslöjd och textilier. Knallarna var ett omtyckt inslag i människors vardag. Förutom att man kunde köpa varor förde knallarna även med sig nyheter. Så småningom började regionen utvecklas till en storskalig textilindustri.
Vårt besök i Tranemo
När vi besöker Tranemo är det lugnt och stilla i centralorten. Här finns ett litet centrum som påminner om många av de centrum vi tidigare besökt i de mindre kommunerna. Det finns en huvudgata med några av de nödvändigaste butikerna, någon pizzeria, och en del bebyggelse.
Ett kommunhus finns det också i Tranemo och trots att det bara finns 11 940 invånare i kommunen har man ett imponerande stort kommunhus.
Andra sevärdheter i kommunen
När jag letar sevärdheter för Tranemo kommun kan vi konstatera att kommunen har liksom Svenljunga en mycket fin natur med många sjöar, vattendrag och skogar.
Om vi återkommer till Tranemo skulle jag gärna ta en tur utmed riksväg 27, i Sjuhärads sydöstra del. Där den gamla bruksorten Limmared ligger. Det är Sveriges idag äldsta glasbruk som fortfarande producerar glas, bland annat den berömda Absolutflaskan.
På vår tur i Tranemo ser vi att det byggs en hel del nytt vilket måste vara glädjande för kommuninvånarna.
Marks kommun
Vi är tillbaka i mars månad. Det är en underbar vårvinterdag när vi kör in i Marks kommun. Även det en ganska liten kommun med trevlig stadskärna. Det är en vanliga vardag och det är lite mer livat här i Mark än vad vi annars mötts av när vi besöker mindre kommuner.
Vi kör på huvudgatan genom centralorten Mark. Ganska snart kommer vi fram till kommunhuset som är öppet. Självklart går jag in för att ta mig en titt.
Ehrnholms café finns i centrala Mark.
Kommunhuset bjuder sina 35 329 invånare på en ljus och trevlig reception. När jag besökte kommunhuset fick jag en liten behållare för att slänga överbliven och använd olja i. Tack för det Marks kommun!
Marks kommun bildades 1971 när flera landsortskommuner slog sig ihop. Namnet Mark betyder gränsbygd. Mark låg mitt emellan Götaland som styrdes av Skara och Halland som i sin tur styrdes av Danmark och det var därför som detta gränsområde fick namnet Mark.
Redan under tidig medeltid slog sig socknarna här ihop och bildade häradet Mark. Efter 1000 år är gränserna i stort sett desamma.
Uppleva i Marks kommun
I Mark finns milsvida skogar, dalgångar, sjöar och åar vilket inbjuder till roliga aktiviteter i vildmarken. För den som är intresserad av gamla ruiner, borgar och kyrkor finns flera gamla kyrkor och borgruiner att besöka. Bland de äldsta nämns Hyssna gamla kyrka från 1100 – talet. En annan intressant sevärdhet kan vara Öresten borgruin utanför Habyrån 1370 – talet. Även ruiner av kvarnar och kraftverk som de i Sju strömmar verkar vara spännande besöksmål för den som stannar en stund i trakten.
Vad är Sju strömmar?
Jag blev lite nyfiken på platsen Sju strömmar och ser att det är en sträcka av Torestorpsån i samhället Torestorp där ån delar upp sig i sju parallella grenar och bildar ett kvillområde, alltså “gren av vattendrag”.
Kinna kyrka ligger i centrala delen av Mark. Den uppfördes 1879.
Bollebygds kommun
Ett spännande namn får man väl ändå lov att påstå om namnet; Bollebygd. Vad betyder det mån tro? Den första delen av namnet Bollebygd är en bestämd form av det fornnordiska adjektivet “ball” som betyder kraftig eller duktig. Det skulle kunna beskriva att orten var välutvecklad eller ståtlig. Hela namnet betyder att orten är huvudbygd i den omgivande trakten.
I samband med kommunreformen 1952 slogs Bollebygds och Töllsjös församlingar ihop till en gemensam kommun, Bollebygds kommun. 1974 förenades Bollebygds kommun med Borås kommun. I Bollebygds kommun var man emot sammanslagningen och begärde dispens för att kommunen under ytterligare tre år skulle få vara en egen kommun. Men begäran avslogs.
Bollebygd som blev kommundel i Borås tyckte inte att man blev så väl behandlad av Borås kommun. Det politiska livet i Bollebygd började att dö ut, representationen i fullmäktige blev allt sämre och därmed också servicen. Efter en folkomröstning blev Bollebygd 1995 åter en självständig kommun, efter att ha tillhört Borås kommun i 20 år.
Uppleva i Bollebygd
Även i Bollebygd är det naturen som anses vara den största sevärdheten för den besökare som uppskattar utomhusliv. Det går flera stora vandringsleder genom bygden där invånarna eller besökarna kan uppleva den fina naturen. Här finns allt från storskog till öppet landskap. Bollebygd har även en 18-håls golfbana i herrgårdsmiljö, skidbacke, flera motionsspår, naturstigar, kanotleder, ridanläggningar och boulebanor.
Vårt besök i Bollebygd
När vi besöker de mindre kommunerna stannar vi inte så länge. Det är ändå alltid så intressant att göra ett besök i centralorten i varje kommun. Många kommuner inom samma område ser ganska lika ut och ser man runt om i kommunen är det svårt att avgöra vilken kommun man befinner sig i.
Vårt besök i Bollebygd tog inte så lång tid, men vi hann åtminstone se kommunhuset och köra runt ett par varv i centrum. Kanske har vi vägarna förbi någon annan gång och då är det förmodligen landskapet runt om centralorten som vi vill besöka.
Följ oss : “Vi besöker Sveriges 290 kommuner”
Antal kommuner: 166 – 171 / 290
Bollebygds kyrka är en kyrka i nyklassicistisk stil från 1849. Den ersatte en stenkyrka från 1200-talet som låg strax intill.
