SmålandSveriges 290 kommunerVästergötland

Gislaved, Gnosjö, Mullsjö och Habo samt Habo kyrka – 4 kommuner spridda i Jönköpings län

På vår resa genom Sveriges 290 kommuner blir det ibland lite spridda skurar. Då och då är vi ute på olika bilresor och passar förstås på att göra kommunbesök när vi passerar en kommun som vi tidigare inte hunnit besökt. Plötsligt blir län efter län färdiga, det vill säga att vi har besökt alla kommunerna som ingår i länet.

När jag då och då sammanfattar kommunbesöken märker jag att det finns fyra kommuner med lite utspridda lägen i Jönköpings län som det inte har hunnit bli några inlägg om. Det är fyra ganska små kommuner, två av dem ligger i sydvästra delen och de andra två i nordvästra delen av Jönköpings län.

Gislaved

Det är en lite kall höstdag när vi kommer fram till Gislaveds kommun. Centralort i kommunen är Gislaved och när vi kommer körande möts vi av en ganska vanlig mindre ort med villakvarter, ett mindre centrum med de vanligaste butikerna och givetvis finns ett systembolag.

Trots att Gislaved är en ganska liten ort är atmosfären och känslan riktigt trevlig, framför allt är det väldigt lugnt och skönt.

Lite historia

Tvärs igenom kommunen går den stora ån Nissan. Längs Nissadalen slingrar sig den så kallade Nissastigen och som sedan urminnes tider använts av vandrare och ryttare. Närheten till denna allfartsled och strategiska läge har länge varit viktig på olika sätt för kommunen. I dag korsas Nissastigen i Gislaved av riksväg 26 som går mellan Jönköping och Halmstad och riksväg 27 mellan Borås och Växjö.

Gislaved omnämns för första gången 1434 när Gyllenfors järnbruk anlades. Vid 1743 började samhället Gislaved växa upp med små bosättningar på bägge sidor om floden Nissan. Först i mitten av 1800 – talet kom den första lanthandeln till Gislaved och även Gyllenfors glasbruk.

När järnvägen dessutom kom 1901 tog gummiindustrin snabbt fart och allt fler företag och industrier etablerade sig i trakten och samhället utvecklades allt mer. Gislaved blev köping 1949.

När industrialismen fick sitt genomslag och järnvägen anlades skyndades utvecklingen på. Kommunen gick från att ha varit en fattig del av Småland till att bli en välmående bygd. Gislaveds goda kommunikationer i kombination med smålänningens klurighet och uppfinningsrikedom samt en rad andra faktorer, gjorde kommunen till en högindustrialiserad glesbygd. Trots detta är den omkringliggande landsbygden och småskaligheten fortfarande bevarad och orterna ganska små. Gislaved är den störta orten i kommunen med sina drygt 10 000 invånare.

Vill man övernatta i Gislaved finns det både hotell och restaurang. 

Industriort

Gislaveds gummifabrik grundades 1893 av bröderna Carl Gislow och Wilhelm Gislow, som startade tillverkning av bland annat gummistövlar och galoscher i Gislaved. Bröderna Gislow, födda Andersson, växte upp under enkla förhållanden i ett fosterhem utanför Gislaved eftersom föräldrarna dött i kolera. Bröderna utvandrade till USA och arbetade vid en gummifabrik och när de återvände till Sverige i slutet av 1800 – talet till Gislaved började de att tillverka galoscher. 1904 tillverkades det första cykeldäcket och snart även det första bildäcket.

Svenska Gummifabriken som företaget kom att heta blev senare ägt av Continental AG. Däckfabriken lades ned år 2002, men lokalerna levde vidare med andra verksamheter. Än idag är Gislaved en industriort.

Gislaved kommunhus och kommunvapen

När vi besöker en kommun tar vi oss alltid till kommunhuset som ligger centralt i Gislaveds centrum. Även ett kommunvapen vajar fint på flaggor och är exemplariskt uppsatt över kommunnamnet. Fint med tydlighet.

Kommunvapnet är en symbol för gästgiveri. Symbolen fanns redan med på en karta från 1788. Betydelsen av gästgiveriet var viktig för orten före industrialismens tid. Gästgiveriets betydelse har också visats genom andra symboler, såsom ett glas eller pokal.

Se och göra i Gislaved

När jag kollar lite av vad Gislaved har att dels erbjuda sina 29 481 invånare och oss som turister finns det en hel del fritidsaktiviteter i kommunen. Det är framför allt utomhusaktiviteter som är särskilt väl representerade i den region som kallas Isabergsregionen. Här finn hela 388 sjöar, lummiga skogar och naturreservat. Dessutom ligger Sveriges södra största skidbacke Isaberg i trakten.

För den som gillar inomhusaktiviteter finns ett industrimuseum och konsthall.

Den svenska tanten

Statyn “Den svenska tanten” finns på lite olika platser i Sverige. Och ja, jag är väl där snart jag också…fastän jag inte känner mig helt lik ännu.

Vi besöker Gislaveds centrum en lördagseftermiddag i oktober. 

Gnosjö kommun

Vi förflyttar oss cirka två mil nordost och hamnar i nästa kommun. Här ligger kommunerna som ett pärlband och det gäller att inte missa någon av dem. Även om vi inte är så långt från E4:an och Jönköping är det sällan vi kör på de här vägarna.

Gnosjö är centralort i Gnosjö kommun och ligger mitt i kommunen längs länsväg 151. I Gnosjö kommun finns det 9 438 invånare. Orten ligger i gamla Gnosjö socken och som har medeltida ursprung. Gnosjö landskommun bildades vid kommunreformen 1862. Så småningom utökades kommunen och 1971 bildades Gnosjö kommun.

Gnosjöandan

Många förknippar Gnosjö med uttrycket “Gnosjöandan”. Numera är Gnosjöandan ett registrerat varumärke. Begreppet står bland annat för ett stort yrkeskunnande, arbetsamhet, sparsamhet, ödmjukhet och respekt, samverkan och entreprenörskap. Många fina ord och begrepp får man väl ändå lov att säga.

Vårt besök i Gnosjö

I ärlighetens namn är Gnosjö en sådan kommun vi besökte illa kvickt när den dök upp lite oförhappandes. Vi tillbringade ändå en liten stund i kommunen och vid vår ankomst slås vi genast av det fina kommunhuset med sitt gula tegel.

Jag brukar ofta ta en titt innan vi besöker en kommun över olika sevärdheter men nu får vi nöja oss att snabbt spana in vad kommunen rekommenderar sina besökare. Är man intresserad av den så kallade Gnosjöandan ska man besöka Töllstorps  industrimuseum, där man får en inblick i kommunens industrihistoria. Även Hylténs industrimuseum visar hur metallindustrin som drevs mellan 1874 till 1974 såg ut i Gnosjö på 1930 – talet.

I Gnosjö finns också ett stort Secondhand varuhus “Gnosjö Hjälper” som säljer allt från kläder och möbler till massor av prylar. Dessutom har man en mycket rik natur med vandringsleder vid Töllstorpasjön som leder till bland annat nationalparken Stora Mosse (Värnamo kommun) och naturreservatet Isaberg (Gislaveds kommun).

Gnosjö kommunvapen

Vapnet med de fem hjulen utformades av Svenska Kommunalheraldiska Institutet och antogs av Gnosjö landskommun år 1954. Antalet syftar på de fem socknar, som 1952 bildade landskommunen och själva hjulen på småindustri.

Gnosjö station

Det är alltid trevligt att en centralort har en levande station, här har tågen stannat sedan 1902 då järnvägen öppnade mellan Borås och Alvesta, varpå en järnvägsstation byggdes i Gnosjö. Stadskärnan i Gnosjö flyttades från det tidigare kyrkocentrumet till järnvägsstationen och skapade det nya stationssamhället. Järnvägen nådde Gnosjö sent i jämförelse med övriga Sverige. När den väl stod klar hade den en revolutionerande effekt på området, eftersom bygdens långvariga isolering bröts.

Mullsjö kommun

Vi fortsätter vår färd dryga sju mil norrut och kommer fram till Mullsjö kommun. Även det är en kommun vi besökte som hastigast men av någon anledning var vi tillbaka i trakterna när vi skulle besöka Habo kyrka som var stängd vid vårt första besök.

Så det kom sig alltså att vi körde centrum hela två gånger, men upptäckte tyvärr inget nytt eftersom vi hade lika bråttom andra gången.

Namnet på samhället Mullsjö är överfört från den intilliggande Mullsjön, och från början var det till den station som öppnade för trafik 1862. Sjöns namn Mulsiøø är belagt första gången 1481.

Vårt besök i Mullsjö

Vid bägges våra besök är det snabbhet som gäller vilket kanske är synd eftersom varje kommun förstås har mer att visa upp än ett kommunhus.

Det är inte heller så lätt att hitta någon historia om kommunen men att Mullsjö består av flera boendeområden kan vi se på kartan. Det finns även en stark industri där Kongsberg Automotive är störst.

Något som nämns i dagens Mullsjö är Mullsjö Folkhögskola som bedriver verksamhet året men att Mullsjögymnasium är nedlagt sedan 2011. Man kan förstå att befolkningstillväxten inte är särskilt stor och med dagens 7 532 invånare kanske det är svårt att hålla med eget gymnasium.

Uppleva i Mullsjö

Att Mullsjö har mycket att erbjuda både sina invånare och besökare förstår vi när vi tittar in på kommunens hemsida. Det finns möjlighet att vandra, cykla, paddla eller upptäcka Mullsjö från hästryggen. Det finns också lokala butiker, och  här i Mullsjö finns världens största trägubbesamling.

Och som alltid ångrar vi oss att vi inte riktigt tog oss tid att upptäcka mer av kommunens unika kulturmiljöer där det ska finnas gott om både kyrkor och bruksmiljö.

Mullsjö kommunhus

Ett obligatoriskt stopp är det alltid vid kommunhuset och här i Mullsjö är det ett ganska stort hus där kommunen håller sin administration.

Mullsjö är till ytan Jönköpings läns minsta kommun och är belägen i den östra delen av landskapet Västergötland.

Stationshuset känns modernt och ligger fint vid sjön. 

Habo kommun

Vi far vidare till Habo kommun men passerar på vägen dit Habo kyrka. Och som intresserad av kyrkobyggnader vet jag att Habo kyrka ska vara en av Sveriges allra vackraste. Absolut vill vi ta oss en titt på den sagolika kyrkan.

Habo kyrka

Vid vår första tripp till Habo är kyrkan förstås stängd. Det är som allra vackrast i maj månad men kyrkan är endast öppen vardagar. Vi råkar nu vara här en helgdagsafton.

Det är förstås bara att återkomma en annan gång men det är ju inte alltid vi har vägarna förbi Habo precis. Men knappt ett år senare är vi på plats igen, det är vardag och som tur är, är kyrkan öppen. Tyvärr är det inte samma färgsättning utomhus 2023 som i maj  2022.

Klockstapeln

När vi anländer till Habo kyrka lägger vi märke till den vackra klockstapeln som matchar kyrkan så fint. Man skulle kunna tro att det ska finnas klockor i kyrktornet, men det gör det inte, tornet är endast en prydnad. Klockorna är istället placerade i klockstapeln byggd 1760. Där finns det tre klockor, och två av dem är från 1500 – talet.

1700 – tals kyrka

På den plats där dagens kyrka ligger ska det även ha funnit en kyrka redan på medeltiden. De första missionärerna kom till området på 1100 – talet.  och man tror att den första kyrkan byggdes då. Habo kyrka fick sitt nuvarande utseende år 1723. Det är en unik kyrka då arkitekturen liknar en katedral men är byggd helt i trä. Till formen är den en basilika med ett högt mittskepp och två lägre sidoskepp.

Vårt besök i Habo kyrka

När vi öppnar kyrkporten gapar vi av förtjusning. Det är en av de absolut vackraste kyrkor vi besökt genom vår resa genom Sverige. Och det är förstås de fantastiska målningarna som imponerar på oss. Kyrkan målades mellan åren 1741 – 1743 av de två målarmästarna från Jönköping, Johan Kinnerus och Johan Christian Peterson, Målningarna illustrerar Luthers katekes – en sammanfattning av den kristna läran som alla skulle kunna utantill på den här tiden.

I taket finns målningen “Nattvarden” målad av Johan Kinnerus.

Dopfunten

Dopfunten i sandsten är det äldsta föremålet i kyrkan, den är från mitten av 1200 – talet. På den tiden sänkte man ner hela barnet i dopfunten och vattnet släpptes ut genom hålet i botten.

När kyrkan restaurerades 1908 donerade prosten Isak Strandh en dopfunt till församlingen och den gamla sattes ut i en bod och glömdes bort.  Den användes till lite andra ändamål som till exempel en mortel att blanda rödfärg i, enligt en inventarieförteckning. 1951 började man åter använda den gamla dopfunten igen men det finns fortfarande spår av rödfärg i både funten men också på utsidan av den.

Orgeln

Fasaden på orgeln är från 1736 när den ursprungliga orgeln byggdes av Johan Niclas Cathman. Han var den tidens mest kända orgelbyggare. Orgeln har förstås restaurerats för att klara dagens krav.

Namnen på tavlan är betydelsefulla personer för kyrkan.

Altartavlan

Altartavlan är från 1723 och visar Jesu korsfästelse, begravning och uppståndelse. Den uppståndne Kristus står högst upp med segerfanan. De andra två figurerna nedanför är Mose med stentavlorna till vänster och hans bror Aron till höger med den grönskande staven.

Taken är fyllda med de mest fantastiska målningar med detaljrika berättelser. 

Den vackra predikstolen från 1723 är gjord av bildhuggaren Jonas Ullberg från Härja norr om Habo. 

Är kyrkan värd ett extra besök i Habo?

Det tycker jag verkligen, Habo kyrka är fantastiskt vacker och vi kommer förmodligen att återvända hit någon gång i framtiden när vi har mer tid att göra ett mer ingående besök. Det finns otroligt många detaljer att beskåda och som tar en bra stund att studera.

Habo kommun

Vi hastar vidare till kommunhuset i Habo för att göra vårt obligatoriska besök. Kommunhuset är stängt eftersom vårt besökt ägde rum den där helgdagen våren 2022. Kommunen bildades vid kommunreformen 1971. Inför bildandet av Västra Götalands län den 1 januari 1998 överfördes Habo kommun, liksom grannkommunen Mullsjö från Skaraborgs län till Jönköpings län. Invånarna hade då röstat för detta i en rådgivande folkomröstning.

Habo kommun tillhör landskapet Västergötland. I kommunen bor det cirka 13 283 invånare.

Följ oss på:  “Vi besöker Sveriges 290 kommuner”

Antal kommuner: 195 -198/290

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

nitton − tolv =