Tsitsikamma Nationalpark vid Garden Route i Sydafrika
Längs Sydafrikas välkända Garden Route breder Tsitsikamma Nationalpark ut sig som ett av landets mest imponerande naturområden. Här möts dramatiska kustlandskap, tät inhemsk skog och Indiska oceanens mäktiga vågor i ett landskap som präglas av både skönhet och mångfald. I parken finns goda möjligheter till vandring, naturnära upplevelser och storslagna vyer, vilket gör Tsitsikamma till ett självklart besök för den som vill uppleva Sydafrikas natur.
Vi är egentligen på väg till Kapstaden men har ett par dagars resa innan vi når dit. Vår rutt mot Kapstaden från Port Elisabeth/ Gqeberha går via Garden Route med övernattning i den mysiga staden Knysna och vi gör också ett stopp med en kortare vandring i Tsitsikamma nationalpark, där vi traskar över floden, Storms River.

Vi lämnar Port Elisabeth tidigt på morgonen för att få ut så mycket som möjligt av dagen och tillbringar ett par timmar på bussen mot Garden Route. Sträckan från Gqeberha till Tsitsikamma går till största delen genom ett öppet landskap med jordbruk, små samhällen och långa, raka vägar.
Så småningom börjar landskapet långsamt förändras. Ju närmare Tsitsikamma vi kommer desto grönare blir omgivningarna och de första skogarna och flera djupa ravinerna dyker upp. En liten försmak av den dramatiska natur som väntar längre västerut.

Rast vid Paul Sauer Bridge
Strax innan vi når Tsitsikamma gör vi ett stopp vid utsiktsplatsen vid Paul Sauer Bridge. Förvisso är vi ganska nära nationalparken men enligt guiden är det betydligt bättre med toaletter och det finns även möjlighet till att köpa lite mellanmål här. Det är långt till lunch och vi åt frukost galet tidigt i morse så det passar utmärkt att stanna till.
Paul Sauer Bridge är en ganska känd bro här i Sydafrika och korsar den djupa Storms River-ravinen. Den är också en del av huvudvägen National Route 2 som förbinder Cape Town med Port Elisabeth / Gqeberha.

Bron byggdes mellan 1953 och 1956 och ligger ungefär 120 meter över floden nedanför. När den stod färdig var den den högsta betongbågsbron i Afrika och räknades som ett imponerande ingenjörsprojekt. När bågen byggdes gjordes det från båda sidor av ravinen och sedan fogades samman i mitten, vilket var en avancerad metod för sin tid. Bron är uppkallad efter den sydafrikanske politikern Paul Olivier Sauer.
I dag är den inte bara en viktig transportlänk utan också ett populärt stopp för oss turister som reser längs Garden Route. Det är faktiskt lite svindelkänsla när vi tittar ut från mitten av bron ned över ravinen. Det är också lite läskigt att stå här på bron eftersom väldigt tung trafik kör i hög fart knappt någon meter från oss gångtrafikanter.

Inte långt från bron ligger också Bloukrans Bridge, som är ännu högre och känd för att ha ett av världens högsta kommersiella bungyjump från en bro. Senare körde vi förbi den också, men där blev det inget stopp idag.

Tsitsikamma nationalpark
Efter vårt stopp vid bron är vi strax framme vid Tsitsikamma Nationalpark, en av Sydafrikas mest kända nationalparker. Parken ligger i östra delen av Garden Route och markerar början av rutten om man reser västerut från öst.
National parken är berömd för sin dramatiska kustlinje, djupa raviner, frodiga skogar och brusande floder. Namnet ”Tsitsikamma” kommer från ett Khoisan‑ord som ungefär betyder ”mycket vatten” eller ”plats med mycket klart vatten”, vilket passar bra med de många floder och vattenfall som finns här.
Parken grundades 1964 och är en del av South African National Parks (SANParks). Den skyddar ett område med både kust och skog, inklusive den ursprungliga fynbos-vegetationen som är hem för många unika växt- och djurarter. Här kan man bland annat se apor, antiloper, olika fåglar och ett rikt marint liv längs kusten.

Storms River Mouth
En av parkens mest kända attraktioner är Storms River Mouth, där floden möter Indiska oceanen i dramatiska klippor och raviner. Det är också här man hittar de berömda hängbroarna över ravinerna. Det finns också flera populära vandringsleder och kajakmöjligheter. En av de mest kända vandringarna är den klassiska Otter Trail, som är en femdagars vandring längs kusten med spektakulära vyer över hav, skog och raviner.

Vi får dock nöja oss med att göra en kortare vandring på cirka 1,5 kilometer enkel väg. Dessutom är det endast en bro över Storm River som är öppen nu när vi är här i januari 2026. De andra två är stängda på grund av ett pågående renoveringsprojekt som ska förbättra säkerheten och hållbarheten för broarna. Arbetet sker i faser, så under vårt besök gick det bara att använda huvudbron, medan de mindre broarna skulle öppna igen senare under året. Verkligen lite typiskt!

Den lilla vandringen startar nere på stranden och solen tittar precis fram när vi går lite uppför genom en liten skog som då och då öppnar sig framför havet. Vyerna som möter oss är dramatiska när vi tittar ut mot klipporna.



Det är en lättvandrad slinga men det är en hel del turister och även om vi mestadels går på spänger finns det även en del trappor men, där det lätt kan bli lite köbildning på vissa ställen. Medan det på andra platser utmed leden knappt är några människor alls.

Hängbron över Storms River Mouth
Snart kan vi se den häftiga hängbron vid Storms River Mouth. Det är den mest ikoniska och också den största av de tre broarna över ravinen. Bron är ungefär 77 meter lång och hänger högt över Storms River, vilket ger en imponerande utsikt över floden och den omgivande kustskogen.

Bron, som först uppfördes på 1960-talet, är en klassisk hängbro i stål och trä som svajar lätt i vinden från kusten. Den är byggd för att tåla både vandrare och naturens krafter, och idag är den självklara höjdpunkten för oss som besöker nationalparken.

Vi får vara glada att åtminstone en av de tre broarna är öppna. Vyn vi möter uppifrån klipporna ned mot bron är onekligen storslagen och den ser ju inte särskilt svår ut att traska på. Vi tar oss nedför den sista biten via en hel del trappor och snart är det vår tur att ta sig över på bron.

Att korsa bron
Det är en hel del folk som, lite motvilligt, försöker ta sig ut på bron. Vissa verkar tycka att det är hur enkelt som helst, medan andra tvekar och det bildas snabbt en liten kö. Att korsa bron är förstås en upplevelse i sig, den dramatiska passagen högt ovanför ravinen, med spektakulära vyer åt alla håll, är verkligen häftig.

Till slut blir det vår tur. Maken går först och jag följer efter hack i häl. Bron gungar rejält, faktiskt lite obehagligt, särskilt i mitten där det svajar som mest. Men ganska snart vänjer man sig, även om det är lite knepigt att försöka ta bilder när allt rör sig åt olika håll.

Vyerna från bron är både ut mot havet och in i själva floden där vi ser flera kajaker lägga till. Det verkar vara populärt att paddla här och man kan komma en bit upp i den smala ravinen med kajaker, dock blir det alldeles för smalt längre in.


Dassies
På flera av klipporna kan vi se de små och söta djuren som är Klippdassar eller rock hyrax som de heter på engelska, kallas ofta för “dassies” i Sydafrika. De sitter gärna i solen på varma stenar och håller utkik efter rovdjur, samtidigt som de snabbt kan gömma sig i sprickor om de blir skrämda.
Trots sitt lite råttliknande utseende är de faktiskt nära släkt med elefanter, vilket är ganska oväntat. De lever i grupper, kommunicerar med olika ljud och äter främst växter som gräs och blad. Det är ganska vanligt att se dassies här i parken och de verkar inte direkt rädda för oss turister.

Vi tar oss tillbaka uppför alla trappor för att ta oss tillbaka till entrén och därefter fortsätter vår färd på Garden Route med bland annat ett lunchstopp i den mysiga staden Plattenburg.

