Resa till Sri Lanka
Tidigt fredagsmorgon är det trots den senast tidens coronahysteri äntligen dags för en efterlängtad resa till Sri Lanka. Med resdagarna inräknat har vi hela tio dagar att se fram emot, men drygt två dagar försvinner förstås direkt för transporten tur och retur. Resan är egentligen inte så lång men med några timmars väntetid i Doha kommer vi inte landa förrän fjorton timmar efter avgången från Arlanda.
Flyga med Qatar
Jag gillar att flyga med flygbolaget Qatar även om det inte alltid är så lätt att knipa exitplatser gratis men det går ganska bra ändå att sitta i ekonomiklass eftersom benutrymmet känns bättre än hos andra flygbolag. Stolarna är hyfsat sköna, filt- och kudde ingår såklart. På nedresan till Doha lyckas vi byta våra platser till nödutgångarna och även om dessa platser ofta ligger nära toaletterna där det brukar bli kö är det ändå så värt att kunna sträcka ut och resa sig när man har lust utan att besvära den som sitter ytterst.
Mat serveras minst två gånger på dagens flygresor, en varmrätt samt en lite lättare måltid som bägge smakar okej, det är även generöst med dryck av olika slag.
Väntetid på Dohas flygplats Hamad
Resan mellan Stockholm och Doha tar cirka sex timmar. Vi har ett långt stopp på hela tre timmar att slå ihjäl. Inte det roligaste när längtan till sol och värme är stor. Efter att ha suttit stilla länge känns det skönt att röra sig lite och på Dohas internationella flygplats Hamad finns det gott om butiker att strosa runt i. Vi hinner fika lite och kollar på tåget som går fram och tillbaka mellan de olika terminalerna, klockan tickar på och i god tid står vi utanför gaten mot Colombo och Sri Lanka. Planet lyfter på utsatt tid, härligt när allt går som det ska.
På Dohas flygplats kan resenärerna förflytta sig med förarlösa tåg.
Nej, det är ingen Jumbojet som tar oss till Sri Lanka, men någon gång måste jag flyga med en sådan bjässe till flygplan.
Vi lämnar Doha men det hade varit så härligt att stanna kvar ett par dagar för att se lite mer av det som finns utanför flygplatsen.
Framme i Sri Lanka
Från Doha till Sri Lanka är det cirka fem timmars flygtid. När vi lämnar Doha har det blivit kväll och tidsskillnaden mellan Sverige och Sri Lanka är fyra och en halvtimme, det innebär att klockan hunnit bli 02.50 när vi landar på Colombos internationella flygplats Bandaranaike.
Lite kaos blir det när alla resenärer ska lämna sina hälsointyg som landet har infört på grund av corona-viruset. Köerna till passkontrollen känns oändliga men vi hittar en kö där det är lite mindre folk och drygt en halvtimme senare hämtar vi upp vårt bagage. Det står många taxibolag som raggar kunder och vi blir genast påhoppade av en kille som vill köra oss. Vi ska inte åka långt, jag har bokat boende för natten endast några kilometer utanför flygplatsen för några timmars sömn.
Klockan ringer vid halv nio på morgonen, vi har sovit alldeles för lite, men tröttheten försvinner så fort vi kommer ut i den härliga solen och värmen. Hotellet som känns lite mer som motell fungerar bra för en natt, frukost ingår och dessutom är det billigt. Vi äter frukost, slappar en stund innan receptionen hjälper oss att beställa en taxi för vidare resa mot havet någon timme norr om den närliggande staden Negombo.
Ganska bra boende för ankomst mitt i natten.
Att sitta i baksätet på taxin ger en surrealistiskt känsla. Sri Lanka känns intensivt, det vimlar av människor, hundar, bilar, tuk-tuk, mopeder och galna omkörningar av mötande trafikanter. Från vår lugna “Sverigebubbla” känns det onekligen overkligt att färdas på det livliga och hårt trafikerade vägarna.
Mot Marawila Beach
Det har varit ganska svårt att bestämma var vi skulle bo i Sri Lanka, vi har ju hyfsat gott om tid med hela åtta dagars vistelse. Tankarna har gått lite fram och tillbaka om vi skulle göra en rundtur och förflytta oss varje dag eller om vi skulle stanna på ett och samma ställe för att därifrån göra utflykter till några av Sri Lankas alla sevärdheter. Nja, en vill ju gärna ha allt från de bästa världar, både vila, sol och bad men såklart ha möjlighet att se så mycket som möjligt av Sri Lanka.
Till sist bestämmer vi oss för en resort helt på måfå utmed den västra kusten ett par mil norr om Negombo. Väl framme slänger vi på oss badkläderna, ignorerar att kroppen fullkomligt skriker vit, vit, vit, men det kommer att bli bättre. Bara någon dag senare smyger sig den första färgen sakta men säkert åter till våra kroppar och då känner vi oss betydligt bättre och friskare.
Indiska Oceanen är underbart ljummen, stränderna folktomma. Jag tror vi har gjort ett bra val, vila, bada och göra några utflykter.
