Mini Adams Peak & Nine Arch Bridge i Ella

Det känns fortfarande lite kylig men fräscht i luften när vi redan vid åttatiden på morgonen beger oss några kilometer med bil mot Little Adams Peak. Vi får en parkeringsplats precis vid ingången mot berget, lite lata testar vi tuktuk för transporten upp till starten vid Little Adams Peak. Det är ingen skön färd i den lilla tuktuken, vägen är i uselt skick, vi studsar upp och ner bland gropar och stenar. Färden är inte mer än någon kilometer i uppförsbacke men vi vill spara stegen eftersom vi tror att det kan bli en ganska brant uppstigning mot toppen.

Berget i bakgrunden är Ella Rock som man kan bestiga men som förmodligen tar lite längre tid att ta sig upp för jämfört med Little Adams Peak.

Little Adams Peak

Egentligen ska man förstås bestiga det riktiga Adams Peak för den fantastiska vyn i soluppgång men det är en vandring på ett par timmar mitt i natten och det känns inte som vi orkar göra en sådan vandring när vi bara har en enda vecka på plats. Kanske är Little Adams Peak ändå som en liten tröstvandring, det är knappast någon riktig vandring, men uppåt ska vi och det via trappor och teplantage. Den sista kullen når vi via en stig, men särskilt avancerat är det inte att ta sig upp. Little Adams Peak är kanske mer en kulle än ett berg på dryga 1000 meter över havet och har fått namnet efter det “riktiga” Adams Peak för sin likhet av formen på berget.

Det är inga problem för oss att komma upp men klart lite jobbigt är det för ben och fötter, särskilt i låren känns det av en del, åtminstone dagen därpå. Det är lagom varmt när vi startar men ganska snart stiger temperaturen mot dryga tjugo grader så lite svettiga är vi när vi kommer upp på toppen. Här fläktar det skönt och lite duktiga tycker jag nog vi ändå har varit, så vi unnar oss en slurk vatten som belöning.

Till en början är det snälla trappor i vackra teplantage. Vi går i maklig takt uppåt och hinner njuta av det  storslagna landskapet.

På toppen

Det är en härlig känsla här. Vi ser ut över den fina böljande grönskan över Ella Gap, vilar benen, småpratar lite med andra besökare, fotar varandra och får en liten stund till att imponeras över vår vackra värld. Vi hälsar på Buddhastatyn som glänser så fint i solen.

Trots att vi inte testar zipline går nedfärden ändå snabbt. Det är många trappor men dagens träning är alla fall varierad, både uppför och nedför.

Nej, nej det är inte vi som kör zipline men visst hade det varit lite skoj. Det ser ju faktiskt helt säkert ut, tror jag.

Nine Arch Bridge

Morgonen har övergått till förmiddag när vi kommer tillbaka till parkeringsplatsen. Vi möter upp med vår chaufför som guidar oss till en ny stig genom skogen mot Nine Arch Bridge. Jag som älskar broar tycker detta är en av resans höjdpunkter. På håll ser vid den vackraste tågbro som jag någonsin skådat, när vi kommer till bron ska vi invänta ett tåg och under tiden insuper vi den djupa grönskan från teplantagen och de små jordbruk som ligger på uppbyggda terasser på kullarna. Lite galet och osäkert kan det tyckas att traska runt på järnvägen men än så länge är det tillåtet så det gäller att passa på.

Nine Arch Bridge är helt byggd i sten och tegel kallas även Bridge in the Sky, bron är 91 meter lång och 24 meter hög.

Tåget då? Nej trots att vi väntar och väntar kommer inget tåg fast det borde ha kommit vid 10.30 – tiden, ja dessa tåg…Det var ju lite därför vi var här.

Vi vandrar tillbaka genom regnskogen på samma väg som vi kom ifrån men nu i uppförsbacke, absolut inte lika roligt som nedför.