Vi kör utmed Torneälv – Bilresa genom Norrland

Vi befinner oss i nordligaste delarna av Sverige på en roadtrip som tar oss genom grönskande skogar, fjäll, glittrande sjöar, dånande forsar och vackra älvar. Mil efter mil färdas vi på ödsliga vägar, det är en mycket spännande och intressant bilresa.

Pajala en värdig ersättare

Sveriges nordligaste ort Karesuando ligger bara 18 mil från Kiruna men dagen har gått alldeles för fort igen. Först tänker vi stanna ännu en natt i Kiruna men när vi åter tittar på väderapparna ser vi att väderutsikterna ser betydligt bättre ut utmed kusten, åtminstone om någon dag. Jag börjar titta efter boende uppe i Karesuando vi vill ju gärna komma så högt upp som möjligt, men det finns absolut inget som jag kan tänka mig där, ja jag hittar överhuvudtaget inget boende alls.

Det får istället bli Pajala som ligger dryga 18 mil söder om Karesuando som får bli ersättare både till Treriksröset och Kareuando. Men regnet fortsätter att ösa ner, så Pajala blir en blöt historia när vi väl är framme och promenerar till ortens kanske bästa matställe dock lite molokna över vädrets makter.

Pajala kyrka i Norrbotten.

Roadtrip Pajala, via Haparanda till Piteå

Redan följande morgon kör vi vidare söderut, det känns inte roligt att stanna kvar i  regnvädret och ett måste för mig är att besöka Haparanda. Helst vill vi köra in i Finland för att köra söderut genom landet och mot Helsingfors för vidare färd med färja till Stockholm. Men nu sätter coronan stopp för det, men klart att vi gärna vill stanna till  i Haparanda. Därefter tänker vi fortsätta ned mot Piteå för ännu en övernattning i Norrland.

Minns inte riktigt vad platsen heter, men håller med om att rastplatsen har ett fantastiskt läge.

Vi passerar Polcirkeln ännu en gång, nu befinner vi oss på väg 99 och Juoksengi  

Vägarna är just nu inte de bästa men förmodligen kommer de bli riktigt bra när det åter blir asfalt här.

Luppioberget i Övertorneå

Ganska ensamt och ödsligt är det på vägarna söder om Pajala. Dessutom pågår ett flera mils långt vägarbete där man har rivit upp asfalten, vilket inte är roligt att köra på. Gruset smattrar illavarslande under bilen och stenskott är säkert inget ovanligt här. Skogarna ligger täta utmed vägen men här och där kan vi ändå se Torne älv, Norrbottens största älv på hela 520 kilometer bre ut sig och på andra sidan ligger grannlandet Finland.

Plötsligt dyker en skylt upp för en sevärdhet, Luppioberget. Vi tar av och kör någon kilometer på nyasfalterad upp på berget. Ensamma parkerar vi bilen och ser en trevlig restaurang, som förstås inte är öppen. Det går en vandringsled upp mot bergets topp och klart att vi måste försöka ta oss dit upp.

Luppioberget är 192 m.ö.h som vi tar oss uppför ganska snabbt. Det är en fin utsikt som möter oss undan för undan, tyvärr är vädret riktigt molnigt men det regnar i alla fall inte. På vissa ställen finns det några trappor för att ta sig upp mot toppen, det är ganska lätt att ta sig uppför trots att det varnas till försiktighet särskilt efter regn och att all vandring och vistelse sker på egen risk.

På berget kan man fortfarande se lämningar efter svenska försvarets verksamhet i Tornedalen under krigsåren 1939 – 1945. Vi kan se både en bunker och högst upp på toppen ett torn som tidigare lär ha används som brandbevakning.

Vi beundrar utsikten en stund, vyerna består mest av skogar och så förstås Torneälv samt Finland så nära.

Alltså när man ser en skylt som ser intressant ut måste vi såklart titta lite närmare. Vi kör åter av vägen, nu är det bara jag som springer ut för att kolla forsen, maken sitter kvar och ojar sig, det är ju bara ännu en fors. Det är ändå en ganska populär fors för forsränning och här finns även möjligt till fint fiske, camping och vildmarksliv.

Haparanda

Äntligen framme i Haparanda, ja jag har alltid undrat hur det ser ut häruppe. Haparanda låter ju nästan lika häftigt som Vilhelmina och nu får vi göra ett besök här uppe också. Tyvärr är jag lite sur på Finland så det blir ingen bild vid gränsen som är stängd med kravallstaket, det känns verkligen trist.

Nåväl vi äter lunch, handlar lite roliga grejer på Haglöfs Outlet och tar en kort promenad i centrum, ja, det är ju gratis att parkera, bara att passa på att riktigt känna in att vi är här och det är något visst men jag får ändå en liten känsla av att Haparanda nog gör sig bäst på vintern, åtminstone i dagens lite trista och regngråa  väder.

Vi känner oss nöjda att ha besökt staden där dess främsta sevärdheter, kör vidare mot Kalix och snart är vi i framme i den lite mer livliga staden Piteå. Solen kommer åter fram och Norrland är som allra bäst igen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

12 − 9 =