Att resa i grupp – tryggt och smidigt eller begränsande?

För första gången i vår resehistoria bokade vi en gruppresa – och inte bara en, utan två. Inom loppet av två månader reste vi till Sydostasien och Sydafrika med samma researrangör. Något jag aldrig trodde skulle hända. Jag som alltid sett mig själv som den självständiga reseplaneraren. Med facit i hand var det både mer bekvämt och mer utmanande än jag hade väntat mig. Så hur hamnade vi egentligen här?

Ja, det är kan man faktiskt fråga sig. Allt började egentligen för flera år sedan. När jag satt med morgontidningen drogs jag ständigt till en resebyrås färgsprakande annonser om gruppresor till världens alla hörn, den ena resan mer fantastisk än den andra. Jag lät mig inspireras, och tänkte att det där borde man kunna fixa själv.

Åren gick och när jag i höstas frenetiskt började leta efter resor igen började jag åter kika på olika gruppresor, mest för att få inspiration. När jag sedan besökte flera olika reseföretags webbsidor såg jag att det till och med fanns sista minuten – resor.

Så för en betydligt billigare peng än jag någonsin trodde var möjligt hittade jag en resa till Sydostasien med hela tre länder inblandade. Vi slog till men när resan väl var betald och bekräftad kom tvivlen.

Tvivel inför att resa i grupp

Vad hade vi egentligen gett oss in på? Att resa med andra människor och inte fullt ut kunna bestämma själva, var det verkligen så klokt?

Vi hade visserligen följt med på några organiserade utflykter för ett par år sedan, men då handlade det om enstaka turer på resmålet. Och ärligt talat var det inga goda erfarenheter. Vissa deltagare gjorde lite som de ville, några hade svårt att passa tider och upplevdes rent av nonchalanta. Riktigt irriterande, tyckte vi då.

Dessutom kunde de guidade turerna ibland kännas antingen onödigt utdragna eller tvärtom för korta. Samtidigt är det förstås en svår balansgång för researrangören att anpassa tempot så att det passar alla.

Uppladdning och en klump i magen

Veckorna och tvivlen fortsatte samtidigt som vi givetvis såg fram mot den kommande långresan till Sydostasien. Några veckor innan avresa laddade vi ner researrangörens app där vi kunde se hela resans upplägg och där deltagarna presenterades till namn samt en Chat grupp som vi skulle ha användning för under resans gång.

Flygresa

Redan 24 timmar före avresa började jag ana att det här med gruppresa kanske ändå inte var helt vår grej. När det var dags att checka in på flyget hemifrån insåg vi nämligen att vi inte kunde påverka någonting själva. Vi såg att vi hade blivit tilldelade två mittplatser i en fyrasits, vilket innebar att varken jag eller maken skulle kunna ta oss ut på ett enkelt sätt från våra platser under den nio timmar långa flygningen från Istanbul till Bangkok.

Efter flera år utan långflygningar hade jag dessutom dålig koll på hur flygbolagen hanterar sina bokningar. Jag mindes att man tidigare kunnat köpa till specifika platser för att säkerställa att man satt tillsammans, och kanske till och med få sin favoritplats. Den möjligheten fanns även nu, visade det sig, men då krävdes att man laddade ner flygbolagets app före incheckningen. Något vi inte hade gjort. Jag försökte vid incheckningen hemifrån att byta plats men det fungerade förstås inte.

Väl på Arlanda lyckades vi dock rädda situationen genom att byta platser vid incheckningsdisken och istället få två säten bredvid varandra i en tvårad. Det blev faktiskt riktigt bra till slut. Men anspänningen innan jag lyckades reda ut det hela var allt annat än rolig.

Turkish Airlines – Här finns goda möjligheter till att boka plats trots gruppresa.

Än värre blev det inför vår andra resa, då ett annat flygbolag skulle ta oss till destinationen. Nu kände vi oss visserligen mer förberedda och visste hur systemet fungerade, trodde vi. Men den här gången hjälpte varken appar eller webbsidor. Vi kunde inte göra någonting alls eftersom vi inte “ägde” bokningen själva, utan den låg hos researrangören. Vid incheckningsdisken var man dessutom föga hjälpsam och hänvisade till att flyget var fullsatt.

Men ibland har man ändå lite tur. Jag förklarade att jag verkligen hade försökt förboka platser, men att det varit omöjligt eftersom vi reste med gruppbokning. Samtidigt sa jag att vi gärna betalade extra för platser vid nödutgången. Jag vet inte om jag såg tillräckligt desperat ut, men efter en rejäl suck lyckades personalen till slut ordna varsin bra plats åt oss med större benutrymme, utan extra kostnad. Det ska dock tilläggas att vi stod först i kön vid incheckningen, vilket säkert spelade in.

Vid gruppresor kan man bara hoppas att man reser med rätt flygbolag, eftersom vissa bolag gör det smidigare för resenärerna medan andra gör det betydligt krångligare. Och vem vill inte själv kunna välja sin sittplats under en långflygning? Det borde väl alla flygbolag sträva efter.

Addis Abeba i gryningen

Upplägget av resorna

Vid vår första resa landade vi efter en lång men ändå bra resa i Bangkok. Här träffade vi resterande deltagare som ingick i gruppen om 24 personer. Efter den långa flygresan bar det iväg på en lång bussresa på nära fyra timmar. Kanske i längsta laget men dagen därpå hade vi en hel dag ute på beachen vilket kändes skönt för att landa lite.

Egentligen skulle vi sedan ha farit vidare mot Kambodja bilvägen, men då det blossat upp en konflikt mellan Thailand och Kambodja var gränsen stängd och researrangören hade löst detta med flyg från Bangkok. Detta ledde till en ny bussresa tillbaka till Bangkok för att tillbringa ett dygn där. Det kändes faktiskt helt okej, även om vi tillbringade väl många timmar på bussen, vilket vi skulle ha gjort även om vi åkt buss till Kambodja.

I övrigt var båda resorna, ur mitt perspektiv, nära nog perfekta. I resans pris ingick samtliga utflykter med fantastiska sevärdheter som bland annat Angkor Wat och Krugerparken, liksom flodutflykter, museibesök, båtresor och olika transporter med både inrikesflyg och buss. Flera middagar och luncher ingick också, men eftersom det är väldigt billigt att leva i både Sydostasien och Sydafrika var det nog inga större summor vi sparade.

Vår andra resa, som gick till Sydafrika, var kanske i kortaste laget, men med ett högt tempo fick vi ändå uppleva de flesta sevärdheter vi hade önskat inför resan. Researrangören hade plockat ihop det som jag tror att en förstagångsturist i Sydafrika förväntar sig, men personligen hade jag nog velat ha mer tid att stanna upp och verkligen njuta.

Till skillnad från Sydostasien, där vi hade en hel del ”egentid”, fanns det väldigt lite utrymme för det i Sydafrika. Dessutom och nu skäms jag nästan lite, inte en enda sovmorgon, vilket vi faktiskt hade i Sydostasien. Jag menar inte att man ska sova bort halva förmiddagen, men att få sova till halv åtta någon gång hade varit skönt.

Så på det stora hela är vi väldigt nöjda med bägge resornas upplägg till de pengar vi betalt. Givetvis finns det alltid något som kan förbättras men jag tror faktiskt inte jag skulle kunna göra någon av dessa resor bättre själv, utan att använda flera dagar.

Hotellen

På båda resorna bodde vi i huvudsak på bra hotell. Frukost ingick och rummen var oftast rymliga med två dubbelsängar och minst trestjärnigt, även om standarden förstås inte är som hemma. Det fanns mindre skavanker, men inget rum var direkt sjabbigt.

Däremot hade vi otur med rumsfördelningen. Jag som gärna bor högt upp fick nästan alltid rum långt ner, och det kändes ibland som att vi tilldelades de sämre alternativen. När jag vid några tillfällen ville byta rum fick jag svaret att hotellet var fullbokat, vilket knappast stämde.

Hade jag rest på egen hand hade jag bokat rum med utsikt eller annat önskemål. Den möjligheten finns inte vid gruppresor, även om uppgradering mot extra kostnad erbjöds på vissa hotell, något vi dock inte utnyttjade.

Att resa i grupp

Av alla tänkbara scenarier var nog att resa i grupp det som skrämde mig mest. Vid ett par tillfällen har jag sett på några av de hotell vi bott, hur stora gruppresor intagit frukostmatsalen som en välregisserad armé. Bara tanken på att resa så, i flock och på bestämda tider, fick mig att rysa.

Nu befann vi oss plötsligt i samma situation, men det kändes inte alls så som jag hade föreställt mig. Tvärtom var allt väldigt behagligt och trevligt, särskilt på resan till Sydostasien där vi var 24 personer, vilket kändes ganska lagom. Trots att vi ändå var rätt många upplevde jag att vi smälte väl in på de hotell där vi bodde.

På resan till Sydafrika däremot var vi en betydligt större grupp, hela 49 personer, vilket märktes när vi checkade in på hotellen eller skulle kliva av och på bussen. Allt tog sin tid. Märkligt nog var alla mycket disciplinerade, och vi kom alltid iväg på minuten, ibland till och med tidigare.

Jag hade kanske vissa förutfattade meningar om gruppresenärer, men blev positivt överraskad av hur trevliga och engagerade alla medresenärer var. Det var lätt att prata med de flesta, och många bjöd generöst på sig själva. De delade med sig av sina tidigare reseerfarenheter. Flera hade rest på gruppresor tidigare, men också, precis som vi, rest på egen hand. Det kändes som att vi hade hamnat helt rätt, alla älskade att resa och det fanns gott om samtalsämnen.

Den mindre gruppen gav naturligt en mer familjär känsla, men även i den större gruppen var stämningen god, trots att vi inte hann prata med alla. Självklart fanns det några personer som vi pratade mer med, men överlag var alla öppna och lättsamma.

Reseledare och lokalguider

På båda resorna hade vi fantastiska reseledare med gedigna kunskaper och stor erfarenhet. De guidade oss på ett föredömligt sätt, precis så som jag önskar att det ska vara. I bussen fick vi en lagom dos av geografi och historia, och det var alltid lätt att ställa frågor om något var oklart. De var dessutom lyhörda och agerade professionellt under hela resan.

På resan till Sydostasien var reseledaren något mer lågmäld, men mycket kunnig och berättade på ett sätt som passade oss perfekt. På resan till Sydafrika var reseledaren mer spontan och kunde uppfattas som lite barsk, men samtidigt väldigt mån om gruppen. Att lotsa 49 personer genom Sydafrika kräver sin tydlighet, och i det sammanhanget uppskattade jag det bestämda ledarskapet.

Lokalguiderna var ett värdefullt tillskott, särskilt i Kambodja och Vietnam, där deras lokalkännedom gav extra djup åt upplevelsen. I Sydafrika kändes deras närvaro däremot inte lika nödvändig.

Vilka var de största nackdelarna med gruppresorna?

Det som kändes svårast för mig med båda gruppresorna var att släppa kontrollen. Jag är van vid att själv kunna välja sittplats på flyget, styra flygtider och bestämma resvägen. Här var det bara att följa med, vilket såklart är en del av poängen med en gruppresa, men det tog ett litet tag att vänja sig vid.

Vid några tillfällen funderade jag också på om vi hade fått de enklaste rummen på hotellen. Samtidigt var standarden överlag helt okej, och flera av hotellen hade jag mycket väl kunnat boka själv.

Det jag verkligen hade oroat mig för, att behöva vänta in en stor grupp hela tiden, visade sig vara helt obefogat. Alla var otroligt smidiga och punktliga. Visst märktes det ibland att vi var många, särskilt när vi skulle förflytta oss tillsammans, men det fungerade bättre än jag trodde.

Tempot var högt. Nästan lite för högt ibland. Jag minns att jag flera gånger tänkte, kan vi inte bara stanna upp en stund? Samtidigt var det nog det höga tempot som gjorde att vi kom hem med så många upplevelser i bagaget.

Vilka var de främsta fördelarna med gruppresorna?

Även om det finns ett par nackdelar med gruppresor måste jag ändå medge att det nog är svårt att på egen hand få uppleva så mycket som vi gjorde under dessa båda resor. Upplägget kändes genomtänkt, med bara några få undantag. Allt fungerade smidigt, vi behövde aldrig stå och vänta. Allt var förbokat och klart, det var bara att stiga på, och när vi var färdiga stod bussen redan och väntade.

Vi slapp bekymra oss om parkeringsplatser, taxi eller annat praktiskt. Tiden var väl avvägd och det fanns också möjlighet att göra vissa saker på egen hand, vilket både jag och maken uppskattade. Vi hade några gemensamma middagar och luncher, men också tillfällen då vi åt på egen hand och kunde välja det som passade oss bäst och ibland tillsammans med några ur resesällskapet.

En annan viktig aspekt är även priset för dessa resor. Vi hade visserligen bokat med ett sista minuten-pris men om jag hade gjort en liknande resa på egen hand hade det varit väldigt svårt att få till samma kostnad även om vi betalt fullt pris. Och även tiden det skulle ta för att dels leta efter alla sevärdheter och planerat in dem för att passa resans rutt.

Deltagare från annans gruppresa

Är gruppresor framtiden?

Både ja och nej. På vissa resmål kan det vara väldigt smidigt och prisvärt, särskilt vid långväga resor eller när man behöver en guide för att kunna tillgodogöra sig sevärdheter på bästa möjliga sätt. När det gäller den sociala aspekten behöver jag inte oroa mig alls. Tidigare trodde jag att det skulle vara jobbigt att umgås så mycket som det faktiskt innebär, men kanske har jag lärt känna mig själv bättre och insett att jag tycker om att småprata betydligt mer än jag tidigare trott. Faktum är att jag uppskattar den sociala biten mycket mer än jag någonsin hade kunnat ana.

På nej-sidan handlar det egentligen bara om att vi förstås också vill fortsätta resa på egen hand. Just nu längtar jag efter en roadtrip på tu man hand med maken genom Europa, att kunna stanna där vi vill och hur länge vi vill. Att ibland boka ett riktigt fint hotell och andra gånger välja något enklare, och att äta och sova precis när det passar oss.

Med både en ja- och en nej-sida behöver det ena inte utesluta det andra. Varje resa har sin egen charm, oavsett vart man åker, så förmodligen kommer vi att göra både en och två gruppresor framöver.