År 2020 sista roadtrip och godmorgon år 2021

januari 3, 2021 Christina

Vad kan vara bättre än en liten biltur på självaste Nyårsafton? Men vart ska man åka är den ständiga frågan? Inte för långt bort men ändå tillräckligt långt för att se någonting nytt. Det är inte det lättaste att hitta en trevlig bilresa mellan de få timmar av ljus som vi kan förfoga över på årets sista dag. Men vi gör ett försök…

Kanske är det inte årets roligaste bilresa, ja det kan erkännas, särskilt när vädrets makter ger oss en hel del dimma, åtminstone ju högre upp vi kommer i södra Dalarna. Att vi ändå gör lite galna bilresor trots att det nog skulle vara skönt att ligga framför tv:n den här årstiden, beror på en stor portion rastlöshet och upptäckarglädje hos både mig och maken. En liten resa oavsett destination kan vara riktigt spännande och kanske kan man göra små nya upptäckter längs vägen, stora som små.

Resa med start klockan nio

Morgonljuset har precis spritt sig på himlen när vi lämnar Vallentuna och kör mot Enköping och vidare mot Västerås. Hade vi inte varit i Västerås ganska många gånger tidigare skulle det nog varit mer lagom att stannat här och gjort stan, men det duger förstås inte, vi har större planer än så. Vi tänker att Smedjebacken i södra Dalarna kan bli ett bra stopp, för att därefter se vad klockan har hunnit bli och bestämma om vi skulle hinna göra något mer.

Surahammar

Knappa två mil norr om Västerås kör vi in i Surahammar. Här måste vi givetvis stanna till en liten stund. Vi hittar en parkeringsplats alldeles vid hembygdsgården. Härifrån tar vi oss en liten promenad för att sträcka på benen.

Surahammar har ett järnbruk och när vi läser på lite om bygden ser vi att bruket har anor från 1500 – talet. Än i dag är bruket alltså igång, storhetstiden lär ha varit under 1800 – talet då man tillverkade hjul och axlar till järnvägen.

Vid hembygdsgården kan vi skymta brukets herrgård men vid närmare titt ser vi att det är privat och inte tillåtet att se närmare på den spännande byggnaden.

Lite snö har kommit så här på årets sista dag.

Hembygdsgården i Surahammar.

Ramnäs kyrka igen

Efter vår korta promenad kör vi vidare och hamnar återigen i Ramnäs. Det är bara ett par veckor sedan vi gjorde en längre bilresa genom Västmanland och gjorde ett besök i just Ramnäs där min morfar växte upp. Min morfars föräldrar ligger begravda vid Ramnäs kyrka men vi lyckades inte hitta graven då. Kyrkan är vacker och när vi ändå kör förbi måste vi såklart leta lite till, men tyvärr utan resultat även denna gång. Jag antar att vi gör ett nytt försökt till våren igen.

Fagersta och Västanfors

Vi fortsätter ett par mil till norröver. Vi har kommit upp till de norra delarna av Västmanland och Bergslagen. Vädret är inte helt på vår sida, en lite trist dimma har lagt sig över vägbanan men vid lunchtid kommer vi fram till Fagersta. Här har jag aldrig varit och det är väl knappast någon dröm att få komma hit. Men naturen är vacker om det inte hade varit vinter, förmodligen är vår eller sommar en betydligt trevligare årstid att besöka brukssamhället Fagersta.

Vi stannar ändå till och äter vår medhavda matsäck och får en fin utsikt över slussen och Västanfors. Jag läser på lite om sevärdheter medan vi tuggar i oss makens berömda skink- och äggmacka. Strömsholms kanal ska vara en av höjdpunkterna här i Fagersta. Kanalen byggdes på 1700 – talet för att underlätta transporterna av järn från de olika bruken i Bergslagen till Mälaren och vidare ut i Europa. Kanalen passerar fjorton sjöar och 26 slussar, sex av slussarna finns i Fagersta.

Elsa Andersons konditori ligger här på torget i Norberg. Konditoritet har anor från tidigt 1900 – tal. Den gamla byggande brann tyvärr ned till grunden 2015, men som återuppbyggdes och det nya Elsas invigdes i maj 2017. Elsa Anderson föddes 1884 utanför Vadstena, som ung sökte hon sig till en släkting som hade konditori i Örebro, där hon fick arbete och utbildning. När Elsa följde med sina föräldrar till goda vänner i Norberg mötte hon sin blivande make handlaren Emil Bergvall och blev kvar.

Trots att klockan närmar sig eftermiddag när vi lämnar Norberg är det ännu inte mörkt. Vi tar en liten sväng upp även till Avesta. När vi kör in i Dalastaden Avesta minns vi ju att vi var här i somras, konstigt att det fallit helt i glömska. Nu behöver vi inte vara ledsna för det eftersom dimman gör vår korta besök här ganska meningslöst, vi bestämmer oss för att nu får dagens bilfärd vara klar och kör tillbaka till Vallentuna.

Ett nytt år brukar alltid göra mig lite nervös. Stora förhoppningar som ska infrias med många resor som ska fixas och bokas. Alltid roligt och spännande förstås, men med ett mindre stresspåslag för att jag har bokat rätt resa, hotell och allt vad det nu kan vara. Förra året var jag nästan helt befriad från några sådana tankar. I år tror jag att stressen kommer att hinna ifatt mig, det är ju så mycket vi inte gjorde förra året som jag gärna vill få gjorda i år.