Västerås, Hallstahammar Köping, Arboga och Kungsör – 5 kommuner i Västmanland

Under våren är vi ute på olika kommunbesök nästan varje helg. En tur som jag gillar mycket är att ta bilen till Västerås och sedan följa de städer som ligger jäms med Mälaren i Västmanlands län. Vi har ju gjort ett par turer tidigare till dessa trakter, bland annat när vi körde Mälaren runt. Då hade jag inga tankar på att besöka platsen som kommun och än mindre besöka några kommunhus. Nu är det annorlunda, varje svensk kommun ska besökas och det med ett kommunhus även om vi varit där förut.

En regnig vårdag i slutet av maj månad tar vi oss en rejäl kommuntur och besöker Västerås, Hallstahammar, Köping, Arboga samt Kungsör. Alla kommunerna ligger i landskapet Västmanland. Häng med!

Västerås kommun

Det är något visst med Västerås. Kanske är det placeringen av staden vid Mälarens strand eller så är det kanske en blandning av småstad och storstad med många trevliga sevärdheter.

Det är lätt att ta sig runt i staden med både bil och till fots. Tyvärr är det ett riktigt ruskväder när vi anländer Västerås stad för att göra vårt kommunbesök. Som alltid letar vi upp kommunhuset och i Västerås ligger det i stadens tjusiga stadshus med placering alldeles intill Svartån.

Västerås är en av Sveriges äldsta städer och fick stadssigill redan i slutet av 1200 – talet. Det strategiska läget vid Mälaren har gjort Västerås till en viktigt knutpunkt i Sverige. Staden var biskopssäte redan runt år 1100 och nuvarande domkyrka började uppföras i slutet av 1200 – talet. Västerås slott blev centrum för den kungliga förvaltningen i Västmanland på 1300 – talet. Här startade även Sveriges första gymnasium på 1623 som idag heter Rudbeckianska gymnasiet.

Lite historia

I början av 1000-talet var Västerås Sveriges näst största stad och på 1100-talet utnämndes Västerås till biskopsstift. Här fanns tidigt både biskop och kungafogde, och Västerås domkyrka började byggas. Västerås var tidigt en viktig plats för handel med järn som forslades från Bergslagen och sedan exporterades vidare. Under 1200- och 1300 talen dominerade Hansan och många tyskar hade sin verksamhet i Västerås varifrån de skeppade varor vidare till sina egna hamnstäder.

Vid hamninloppet fanns på 1200-talet en liten befästning. Västerås slott uppfördes som försvarsanläggning redan på 1200-talet, men under 1300-talet byggdes befästningen ut till en borg och det var härifrån man skulle försvara staden mot angrepp från Mälaren. Slottet var centralpunkt som både makthavare och upprorsmakare stävade efter att kontrollera.

Under en stor del av medeltiden var Västerås en av rikets viktigaste myntslagningsorter. Närheten till Sala silvergruva var troligen anledningen till att Västerås var landets enda myntort mellan 1538 och 1540. Även den tredje största myntskatten, den så kallade Västeråsskatten, hittades 1972 i centrala Västerås, med totalt 16 332 mynt.

Under 1500 – talet befann sig Västerås flera gånger i centrum för viktiga politiska händelser. Slaget om Västerås ägde rum den 29 april 1521. Gustav Vasa segrade över danskarna. Under Vasas tid kom Västerås slott att spela en betydande roll då Gustav Vasa både byggde om och utökade slottet och gjorde det till kunglig residens.

Västerås utvecklade under 1900 – talet till en av landets mest utpräglade industristäder. Under perioden 1930 – 1970 fördubblades stadens befolkning och nya stadsdelar växte fram.

Fram till andra världskriget slut var stora delar av stadskärnan fortfarande orörd med träbyggnader från 1700- och 1800 – talen och några större byggnader i sten. Men befolkningen ökade och 1950 – talet innebar att mer än hälften av den gamla bebyggelsen i stadskärnan revs för att ge plats åt ny bebyggelse. Idag bor det 156 838 invånare i Västerås kommun.

Inget väder att göra kommunbesök i men ett litet besök uppe på Djäkneberget gör vi innan vi fortsätter mot nästa kommun. 

Hallstahammars kommun

Cirka 22 kilometer västerut från Västerås ligger Hallstahammar. Vi passar på att besöka kommunen när vi ändå är i närheten. Hallstahammar ligger vid Strömsholms kanal/Kolbäcksån, centralort är tätorten Hallstahammar. Med sitt centrala läge vid Mälaren har orten spelat en nyckelroll under Sveriges framväxt. I Herrevad i Kolbäck stod till exempel slaget vid Herrevadsbro år 1251 då Birger Jarl stred och segrade mot folkungarna. Genom Kolbäck gick även Eriksgatan på vilken medeltidens kungar måste resa för att bli godkända av landskapens lagmän.

Tätorten Hallstahammar växte fram under 1900-talet och kommunen bär stolt sin industrihistoria i kommunvapnets hammare och tre kugghjul. Även om metallindustrin fortfarande spelar en viktig roll för kommunen så har man lämnat tiden som bruksort bakom sig. Idag har Hallstahammar en varierad och bred småstadsprofil med flera trevliga sevärdheter. I kommunen bor det 16 608 invånare.

År 1795 invigdes Strömsholms kanal. Kanalen som är en av Sveriges längsta går från Smedjebacken i Dalarna till Mälaren och användes ända fram till 1941 för att transportera järn från Bergslagen och vidare ut i världen. I Hallstahammars kommun finns 12 slussar och kanalen har genom kommunen en fallhöjd på 50 meter. Kanalen byggnadsminnesförklarades 1990 och är i dag öppen för fritidsbåtar.

Strömsholms slott

När jag söker efter olika sevärdheter i kommunen hittar jag Strömsholms slott. Jag älskar ju slott och naturligtvis måste vi titta lite närmare på slottet.

Under medeltiden fanns det i den södra kommundelen en befäst gård som hette Mölntorp. Den lät Gustav Vasa under 1550-talet bygga om till en kraftig stenborg som fick namnet Strömsholm eftersom den byggdes på en holme i Kolbäcksån. Stenborgen byggdes år 1669 om till det barockslott som idag är Strömsholms slott. Här har många svenska kungar och drottningar bott, t ex lärde sig Karl XII rida här. Sedan 1600-talet har Strömsholm haft en stark koppling till hästar i allt från stuterier som försett kavalleriet med hästar till arméns rid- och körskola. Idag finns ingen militär verksamhet kvar men området är fortsatt ett av Sveriges främsta hästcentrum genom Ridskolan Strömsholm,

Strömsholms slott håller öppet under sommarmånaderna. När vi besöker slottet i maj månad är endast presentbutiken öppen.

Hallstahammar centrum

Inte långt från kommunhuset hittar vi Thore Skogmans museum.

Köpings kommun

Vi fortsätter någon mil söderöver och hamnar Köping. Kanske har vi inte så stora förväntningar på Köping, men det är ofta då vi blir positivt överraskade. Vi gillar Köping direkt, litet men med en trevlig stadskärna med olika butiker och ett par restauranger. Det finns även flera lite ståtligare byggnader som sätter sin prägel på staden.

Jag tycker om att man har restaurerat varsamt istället för att riva och bygga nytt som är vanligt på många andra håll.

Lite historia

Redan under 1100-talet började man bygga Köpings äldsta stadsdel, Gamla stan och än idag präglas huvudgatorna av medeltida anor. Köpings placering intill Mälarens innersta vik, gjorde Köping till en naturlig handelsstad. Det är också härifrån man fått namnet Köping, som betyder ”plats för handel”. Fram till 1400-talet hade man en handelsplats, men den togs bort då man ansåg att den inte längre hade privilegier.

Under 1600 – talet tog ”Det nya Köping” fart när Drottning Kristina år 1641 skänkte det s.k. Prästgärdet. Det blev starten för den nya staden, som fick ett eget torg – Hökartorget. Torget finns kvar än idag och är en populär samlingsplats för stadens invånare då det omges av affärer och restauranger.

Hökartorget

Under 1700-talet blomstrade åtgerigten Köpings handel- och näringsliv när man år 1734 startade en ylle- och trikåfabrik. Det lev en viktig faktor för stadens fortsatta utveckling. År 1856 bildades Köpings Mekaniska Verkstad, som blev en av stadens främsta arbetsgivare.

År 1867 stod Sveriges första normalspåriga järnväg med lokomotivdrift klart. Köping var en del av detta, då staden var dess första ändstation.

Den tragiska branden år 1889

År 1889 startade en våldsam stadsbrand i Köping. Branden förstörde stora delar av staden och senare visade det sig att branden hade startats av en 10-årig pojke vid namn Malakias Andersson. Allt började med att ett tjuvbromsande tåg vid Köpings järnväg hade orsakat en eldsvåda. När Malakias, som bodde i närheten hade förbjudits att gå och titta på branden startade han en egen brasa, vilken fick katastrofala följder. Elden spreds snabbt i den kraftiga vinden och det enda som klarade sig från branden var några enstaka byggnader. Den stackars pojken fick tillbringa åtta år på anstalt.

Staden byggdes åter upp på nytt. Arkitekten Theodor Dahl skapade en mycket fin stenstad, som än idag präglar staden. Och Köping är trots sin litenhet en trevlig och sevärd stad, väl värd ett besök.

Tjusigt kommunhus i Köping

När konstnären Backa Carin Ivarsdotter skulle skapa ett konstverk till Theodor Dahls minne i Köping valde hon att låta det bli en hyllning till både Theodor och hans trolovade Emma. “Utan hennes kärlek till arkitekten, hade Köping sett annorlunda ut”.

Theodors torn till Emma

Skulpturen är ett minnesmärke över Köpings mest betydande arkitekt Theodor Dahl. Tornet är format efter Theodors orginalritningar från 1889 över Lyckholmska Villan, vid centralstationen i Köping.

Theodor Dahl föddes i Stockholm 1858. Han studerade vid Kungliga Konstakademin och arbetade på olika arkitektkontor i Sverige. När Köping förstördes i en brand fick Dahl chansen att bygga upp en stad från grunden. Han ville skapa en stad efter europeisk modell. Under Theodors alla studieår hade han sin trogna Emma, en enkel kvinna men som stöttat honom ekonomiskt under alla hårda år. Hon födde honom en dotter som hon tvingades lämna bort eftersom fadern saknade inkomster. När Theodors karriär satte fart lämnade han dock Emma för en annan kvinna. Dottern den kända författaren Tora Dahl togs tillbaka vid 11 – års ålder av sin mamma som bodde i Stockholm. Där tog hon studentexamen vid 16 års ålder 1903, och blev en av de första studentskorna vid Stockholms högskola.

Theodor själv dog endast 39 år gammal. Han hade drabbades han av psykisk ohälsa och dog kort efter intagning på sinnessjukhus.

Köpings kyrka, som man tror har funnits sedan 1300-talet.

Under 1930-talet börjar Köping växa till sig. Man tog bland annat till vara på jordbruksmark för att bygga hyreshus och övriga byggnader som gjorde att staden växte rejält. Under den här tiden byggdes även industrier, som har satt stor prägel på Köping. Bland annat Köpings Mekaniska Verkstad, som idag ägs av Volvo.

Idag bor det 26 133 invånare i kommunen.

Arboga kommun

Knappa två mil från Köping ligger Arboga kommun. Tätorten Arboga ligger mitt i västra Mälardalen. I söder gränsar kommunen till Hjälmaren och i de östra delarna hittar man Hjälmare kanal. Rakt genom stadskärnan flyter den vackra Arbogaån.

Första gången jag besökte Arboga blev jag så förtjust i den så söta staden med sin välbevarade medeltida och charmiga stadskärna. Att få komma tillbaka till Arboga för att besöka staden som kommun är ett sant nöje.

Arboga grundades under medeltiden och delar av stadskärna är klassad som riksintresse. Arboga har stadsrättigheter från 1200-talet. År 1435 hölls ett möte i Arboga där Engelbrekt Engelbrektsson valdes till rikshövitsman, en slags överbefälhavare. Mötet har ibland kallats för Sveriges första riksdag.

Under tidigt 1700 – tal skulle Arboga komma att bli provisorisk huvudstad. Sommaren 1710 kom pesten till Stockholm genom ett skepp från Riga. Under det halvår pesten drog fram dog 20.000 människor i Stockholm, en tredjedel av invånarna. Detta gjorde att hovet och ämbetsverken samt även den kungliga senaten drevs från staden. Arboga fick order om att gator skulle rengöras och husrum skulle ställas till förfogande. Allt som allt, när även statskontoret och krigskollegiet anslöt till Arboga, räknades de inflyttade stockholmarna till över 600 personer.

Arboga hade stängt ute alla som inte bodde i staden och de som hade något ärende till staden fick ligga länge i karantän. Pesten fick aldrig något riktigt grepp om Arboga. Kanske berodde det även på den påtvingade renligheten ute på gatorna. Under ett halvår var Arboga huvudstad och regeringssäte i Sverige.

Rådhuset

Arbogas rådhus var på 1400 – talet byggd som en kyrka. Vid reformationen på 1500 – talet skänkte Gustav Vasa kyrkan som rådhus till Arbogaborna. I mitten av 1500 – talet byggde Gustav Vasa ut rådhuset till nuvarande storlek som kungahus åt sig och sin familj.

I stadskärnan finns kullerstensgator som påminner om svunna tider och vackra byggnader med en lång och intressant historia

Heliga Trefaldighets kyrka

Kyrkan grundades troligen under sena delen av 1200-talet, av Magnus “Ladulås” Birgersson. På 1300 – talet stod den färdig och ingick då i ett franciskanermunkarnas kloster. Kyrkan har under sin tid byggts ut en del. Från början bestod den av mittskeppet och sidoskeppet men på 1400-talet byggdes den ut till sin nuvarande storlek. Det torn som står här idag tog 30 år att bygga och stod klar under 1600-talet.

Kapellbron

Under 1300 – talet byggdes kvarteren och gatorna på södra sidan närmast ån. I samband med detta byggdes den första bron, Gamla bron eller Kapellbron. Åkröken bortom bron har gett staden sitt namn, Arbughi.

Kungsör kommun

Vi lämnar Arboga och kör cirka 16 kilometer mot Mälaren och kommer fram till Kungsör. Kungsör har en lång och kunglig historia. Samhället växte fram på området vid Mälarens strand, där Gustav Vasa en gång köpte sig en gård. Året var 1538 och sedan dess har många svenska kungligheter haft Kungsör som rekreationsort. Idag är Kungsör en kommun med cirka 8 600 invånare.

Centrala Kungsör ligger högt och bebyggelsen sträcker sig ner mot Mälaren och Arbogaån. Kommunen har ytterligare en tätort, Valskog, och de båda kyrkbyarna Torpa och Kungs Barkarö.

Den fina Kung Karl kyrka som ligger i de centrala delarna av Kungsör med fin utsikt över Mälaren tittade vi närmare på vid vårt förra besök i staden.

Kung Karl kyrka

Kung Karl XI lät bygga en kyrka till sin Kungsgård, arbetet pågick mellan 1690 -1700 men kungen hann dö redan 1797 endast 41 år gammal innan kyrkan stod klar.

Vårt besök i Kungsör

Eftersom Kungsör är ganska litet och utan att överdriva inte så mycket till centrum stannar vi inte särskilt länge. Det går snabbt att hitta kommunhuset som ligger mitt på huvudgatan. Kungsör är dagens sista kommun och eftermiddagen håller på att övergå till kväll.

Kanske skulle vi kunna stanna till att äta middag men vi hittar bara en pizzeria och ett kebabställe. Inte fy skam, men det är vi inte sugna på idag. Istället ser vi ett vattentorn och tar oss dit för att eventuellt få en bättre bild av Kungsör. Under vårt besök är det kommunhuset som står i fokus men när jag söker efter olika sevärdheter på kommunens hemsida vill man framhålla landsbygden runt Kungsör. Kommunen har ett varierat kulturlandskap med såväl sjönära områden, skogar och odlade åkrar. Här finns flera trevliga byar och platser som alla har sin egen charm.

 Vattentornet i Kungsör invigdes 1910. Ombyggt och nyöppnat 2011 och är numera ett innovationstorn för att bland annat skapa idéer. 

Att besöka Sveriges alla kommuner är nästan ett heltidsprojekt. Det är så givande och intressant sysselsättning. Det finns en hel del spännande historia i våra kommuner, helst av allt vill vi stanna i varje kommun minst ett par dagar för att upptäcka alla fantastiska sevärdheter som finns runt om i landet.

Följ oss “Besöka Sveriges 290 kommuner” Antal kommuner:(71 – 75/290)