Västerås, Hallstahammar Köping, Arboga och Kungsör – 5 kommuner i Västmanland
En regnig vårdag i slutet av maj månad tar vi en rejäl biltur och besöker hela fem kommuner; Västerås, Hallstahammar, Köping, Arboga samt Kungsör. Alla kommuner ligger i landskapet Västmanland.
Under våren är vi ute på olika kommunbesök nästan varje helg. En tur som jag verkligen gillar är att ta bilen till Västerås och sedan följa städerna som ligger längs Mälaren i Västmanlands län. Vi har gjort ett par turer i de här trakterna tidigare, bland annat när vi körde runt Mälaren. Då hade jag inga planer på att besöka platsen som kommun och än mindre på att gå in i några kommunhus. Nu är situationen en annan: varje svensk kommun ska besökas och då även deras kommunhus, även om vi har varit där tidigare.
Västerås kommun
Det är något visst med Västerås. Kanske är det placeringen av staden vid Mälarens strand eller så är det kanske en blandning av småstad och storstad med många trevliga sevärdheter.
Det är lätt att ta sig runt i staden med både bil och till fots. Tyvärr är det ett riktigt ruskväder när vi anländer Västerås stad för att göra vårt kommunbesök. Som alltid letar vi upp kommunhuset och i Västerås ligger det i stadens tjusiga stadshus med placering alldeles intill Svartån.
Västerås är en av Sveriges äldsta städer och fick stadssigill redan i slutet av 1200 – talet. Det strategiska läget vid Mälaren har gjort Västerås till en viktigt knutpunkt i Sverige. Staden var biskopssäte redan runt år 1100 och nuvarande domkyrka började uppföras i slutet av 1200-talet. Västerås slott blev centrum för den kungliga förvaltningen i Västmanland på 1300 – talet. Här startade även Sveriges första gymnasium år 1623 som idag heter Rudbeckianska gymnasiet.
Lite historia
I början av 1000-talet var Västerås Sveriges näst största stad och på 1100-talet utnämndes Västerås till biskopsstift. Här fanns tidigt både biskop och kungafogde, och Västerås domkyrka började byggas. Västerås var tidigt en viktig plats för handel med järn som forslades från Bergslagen och sedan exporterades vidare. Under 1200- och 1300 talen dominerade Hansan och många tyskar hade sin verksamhet i Västerås varifrån de skeppade varor vidare till sina egna hamnstäder.
Vid hamninloppet fanns på 1200-talet en liten befästning. Västerås slott uppfördes som försvarsanläggning redan på 1200-talet, men under 1300-talet byggdes befästningen ut till en borg och det var härifrån man skulle försvara staden mot angrepp från Mälaren. Slottet var centralpunkt som både makthavare och upprorsmakare stävade efter att kontrollera.
Under en stor del av medeltiden var Västerås en av rikets viktigaste myntslagningsorter. Närheten till Sala silvergruva gjorde troligen att Västerås blev landets enda myntort mellan 1538 och 1540. Än idag påminner fynden om stadens betydelse, bland annat hittades 1972 den så kallade Västeråsskatten mitt i stadens centrum, med totalt 16 332 mynt.
På 1500-talet befann sig Västerås flera gånger i centrum för stora politiska händelser. Slaget om Västerås den 29 april 1521 slutade med Gustav Vasas seger över danskarna, en avgörande händelse i Sveriges historia. Under Gustav Vasas tid fick även Västerås slott en central roll – kungen byggde om och utökade slottet, som blev ett kungligt residens.
Under 1900-talet utvecklades Västerås till en av landets mest utpräglade industristäder. Mellan 1930 och 1970 fördubblades stadens befolkning och nya stadsdelar växte fram i rask takt.
Fram till andra världskrigets slut hade stora delar av stadskärnan fortfarande sin gamla charm, med träbyggnader från 1700- och 1800-talen och några större stenbyggnader som markörer för stadens historia. Men befolkningen ökade snabbt, och under 1950-talet revs mer än hälften av den gamla bebyggelsen för att ge plats åt modernare hus och nya funktioner.
Idag bor 156 838 människor i Västerås kommun, en stad där industrins arv och den historiska stadskärnan fortfarande möts på många platser.
Det är inget väder att göra kommunbesök i, men ett litet besök uppe på Djäkneberget gör vi innan vi fortsätter mot nästa kommun.
Mitt i Västerås centrum ligger Djäkneberget, en liten kulle med både historisk och kulturell betydelse. Namnet kommer från djäknarna, elever vid stadens gamla skolor, och berget har länge varit en samlingsplats för invånare. Idag är Djäkneberget ett populärt promenad- och rekreationsområde med fina vyer över staden och några konstverk och minnesmärken som påminner om Västerås historia.
Hallstahammars kommun
Cirka 22 kilometer västerut från Västerås ligger Hallstahammar. Vi passar på att besöka kommunen när vi ändå är i närheten. Hallstahammar ligger vid Strömsholms kanal/Kolbäcksån, centralort är tätorten Hallstahammar. Med sitt centrala läge vid Mälaren har orten spelat en nyckelroll under Sveriges framväxt. I Herrevad i Kolbäck stod till exempel slaget vid Herrevadsbro år 1251 då Birger Jarl stred och segrade mot folkungarna. Genom Kolbäck gick även Eriksgatan på vilken medeltidens kungar måste resa för att bli godkända av landskapens lagmän.
Tätorten Hallstahammar växte fram under 1900-talet och kommunen bär stolt sin industrihistoria i kommunvapnets hammare och tre kugghjul. Även om metallindustrin fortfarande spelar en viktig roll för kommunen så har man lämnat tiden som bruksort bakom sig. Idag har Hallstahammar en varierad och bred småstadsprofil med flera trevliga sevärdheter. I kommunen bor det 16 608 invånare.
Hallstahammars tätort är tätt förknippad med den svenska industrins framväxt. Via Kolbäcksån transporterades järn från Bergslagen ut i världen och åns forsar gav också kraft att driva hammare och smedjor för att bearbeta järnmalmen. År 1628 anlades den första stångjärnshammaren i Trångfors smedja norr om Hallstahammar och kommunen har sitt namn från Hallsta kopparhammare som togs i bruk 1638.
År 1795 invigdes Strömsholms kanal. Kanalen som är en av Sveriges längsta går från Smedjebacken i Dalarna till Mälaren och användes ända fram till 1941 för att transportera järn från Bergslagen och vidare ut i världen.
I Hallstahammars kommun finns 12 slussar och kanalen har genom kommunen en fallhöjd på 50 meter. Kanalen byggnadsminnesförklarades 1990 och är i dag öppen för fritidsbåtar.
Strömsholms slott
När jag söker efter olika sevärdheter i kommunen hittar jag Strömsholms slott. Jag älskar ju slott och naturligtvis måste vi titta lite närmare på slottet.
I den södra delen av Västerås kommun låg under medeltiden gården Mölntorp, som Gustav Vasa på 1550-talet byggde om till en kraftig stenborg, Strömsholm, belägen på en holme i Kolbäcksån. År 1669 omvandlades borgen till det barockslott som idag står kvar som Strömsholms slott. Här har många svenska kungar och drottningar bott och bland annat lärde sig Karl XII rida här.
Strömsholm har sedan 1600-talet haft en stark koppling till hästar, med stuterier som försett kavalleriet och senare som plats för arméns rid- och körskola. Idag finns ingen militär verksamhet kvar, men området är fortfarande ett av Sveriges främsta hästcentrum genom Ridskolan Strömsholm.
Strömsholms slott håller öppet under sommarmånaderna. När vi besöker slottet i maj månad är endast presentbutiken öppen.
Hallstahammar centrum
Inte långt från kommunhuset hittar vi Thore Skogmans museum.
Köpings kommun
Vi fortsätter någon mil söderöver och hamnar Köping. Kanske har vi inte så stora förväntningar på Köping, men det är ofta då vi blir positivt överraskade. Vi gillar Köping direkt, litet men med en trevlig stadskärna med olika butiker och ett par restauranger. Det finns även flera lite ståtligare byggnader som sätter sin prägel på staden.
Jag tycker om när man har restaurerat varsamt, istället för att riva och bygga nytt som är vanligt på många andra håll.
Lite historia
Redan under 1100-talet började man bygga Köpings äldsta stadsdel, Gamla stan och än idag präglas huvudgatorna av medeltida anor. Köpings placering intill Mälarens innersta vik, gjorde Köping till en naturlig handelsstad. Det är också härifrån man fått namnet Köping, som betyder ”plats för handel”. Fram till 1400-talet hade man en handelsplats, men den togs bort då man ansåg att den inte längre hade privilegier.
Under 1600-talet tog ”Det nya Köping” fart när Drottning Kristina år 1641 skänkte det så kallade – Prästgärdet. Det blev starten för den nya staden, som fick ett eget torg – Hökartorget. Torget finns kvar än idag och är en populär samlingsplats för stadens invånare då det omges av affärer och restauranger.
Hökartorget
Under 1700-talet blomstrade Köpings handel och näringsliv, inte minst efter att en ylle- och trikåfabrik startades 1734, vilket blev en viktig motor för stadens utveckling. År 1856 grundades Köpings Mekaniska Verkstad, som blev en av stadens största arbetsgivare.
1867 blev Köping dessutom en del av Sveriges första normalspåriga järnväg med lokomotivdrift, då staden fungerade som dess första ändstation – ett viktigt steg för både handel och kommunikation.
Den tragiska branden år 1889
År 1889 drabbades Köping av en våldsam stadsbrand som förstörde stora delar av staden. Branden hade en ovanlig start: en 10-årig pojke vid namn Malakias Andersson, som bodde nära järnvägen, hade förbjudits att titta på ett tjuvbromsande tåg som orsakat en eldsvåda. I sin nyfikenhet tände han själv en brasa och den spreds snabbt i den starka vinden. Endast några enstaka byggnader klarade sig, och Malakias fick tillbringa åtta år på anstalt.
Staden byggdes upp på nytt och fick en helt ny karaktär. Arkitekten Theodor Dahl ritade en vacker stenstad, som fortfarande präglar Köping idag. Trots sin litenhet är staden både charmig och sevärd, och väl värd ett besök.
Tjusigt kommunhus i Köping
När konstnären Backa Carin Ivarsdotter skulle skapa ett konstverk till Theodor Dahls minne i Köping valde hon att låta det bli en hyllning till både Theodor och hans trolovade Emma. ”Utan hennes kärlek till arkitekten, hade Köping sett annorlunda ut”.
Theodors torn till Emma
Köping finns en skulptur och ett torn som hedrar stadens mest betydande arkitekt, Theodor Dahl. Tornet är utformat efter hans originalritningar från 1889 av Lyckholmska Villan vid centralstationen.
Theodor Dahl föddes i Stockholm 1858 och studerade vid Kungliga Konstakademin innan han arbetade på olika arkitektkontor i Sverige. När Köping förstördes i brand fick han möjligheten att bygga upp staden på nytt, med inspiration från europeiska stadsmodeller.
Dahl hade ett turbulent privatliv, hans dotter, den senare kända författaren Tora Dahl, föddes under hans tidiga år men tvingades lämnas bort tills hon återförenades med sin mamma i Stockholm. Theodor själv dog endast 39 år gammal, drabbad av psykisk ohälsa, kort efter intagning på sinnessjukhus. Trots sitt korta liv har hans arbete satt ett bestående avtryck på Köping.
Köpings kyrka, som man tror har funnits sedan 1300-talet.
Under 1930-talet börjar Köping växa till sig. Man tog bland annat till vara på jordbruksmark för att bygga hyreshus och övriga byggnader som gjorde att staden växte rejält. Under den här tiden byggdes även industrier, som har satt stor prägel på Köping. Bland annat Köpings Mekaniska Verkstad, som idag ägs av Volvo.
Idag bor det 26 133 invånare i kommunen.
Arboga kommun
Knappa två mil från Köping ligger Arboga kommun. Tätorten Arboga ligger mitt i västra Mälardalen. I söder gränsar kommunen till Hjälmaren och i de östra delarna hittar man Hjälmare kanal. Rakt genom stadskärnan flyter den vackra Arbogaån.
Första gången jag besökte Arboga blev jag så förtjust i den så söta staden med sin välbevarade medeltida och charmiga stadskärna. Att få komma tillbaka till Arboga för att besöka staden som kommun är ett sant nöje.
Arboga grundades under medeltiden och delar av stadskärnan är idag klassade som riksintresse. Staden har stadsrättigheter från 1200-talet och spelade en viktig roll i svensk historia. År 1435 hölls här ett möte där Engelbrekt Engelbrektsson valdes till rikshövitsman – en slags överbefälhavare. Mötet kallas ibland Sveriges första riksdag.
Under tidigt 1700-tal blev Arboga tillfälligt Sveriges provisoriska huvudstad. Sommaren 1710 kom pesten till Stockholm via ett skepp från Riga, och under ett halvår dog omkring 20 000 människor, en tredjedel av Stockholms invånare. Hovet, ämbetsverken och den kungliga senaten flyttade därför till Arboga. Staden fick strikta order, gatorna skulle rengöras och husrum ställas till förfogande. Totalt flyttade över 600 personer från Stockholm in i Arboga under denna tid.
Staden stängde ute alla som inte bodde där, och besökare fick sitta i karantän. Pesten fick aldrig något riktigt grepp om Arboga – kanske tack vare den strikta hygienen. Under ett halvår var Arboga därmed både regeringssäte och huvudstad i Sverige.
Rådhuset
Arbogas rådhus var på 1400-talet byggd som en kyrka. Vid reformationen på 1500-talet skänkte Gustav Vasa kyrkan som rådhus till Arbogaborna. I mitten av 1500-talet byggde Gustav Vasa ut rådhuset till nuvarande storlek som kungahus åt sig och sin familj.
I stadskärnan finns kullerstensgator som påminner om svunna tider och vackra byggnader med en lång och intressant historia
Heliga Trefaldighets kyrka
Kyrkan grundades troligen under sena delen av 1200-talet, av Magnus ”Ladulås” Birgersson. På 1300 – talet stod den färdig och ingick då i ett franciskanermunkarnas kloster. Kyrkan har under sin tid byggts ut en del. Från början bestod den av mittskeppet och sidoskeppet men på 1400-talet byggdes den ut till sin nuvarande storlek. Det torn som står här idag tog 30 år att bygga och stod klar under 1600-talet.
Det är så mysigt att strosa runt i Arboga särskilt vid ån som flyter genom staden. Under sommarmånaderna är det ofta en hel del turister här och under medeltidsveckan i augusti är staden mycket välbesökt. I Arboga kommun bor det 14 100 invånare.
Kapellbron
Under 1300 – talet byggdes kvarteren och gatorna på södra sidan närmast ån. I samband med detta byggdes den första bron, ”Gamla bron eller Kapellbron”. Åkröken bortom bron har gett staden sitt namn, Arbughi.
Kungsör kommun
Vi lämnar Arboga och kör cirka 16 kilometer mot Mälaren och kommer fram till Kungsör. Kungsör har en lång och kunglig historia. Samhället växte fram på området vid Mälarens strand, där Gustav Vasa en gång köpte sig en gård. Året var 1538 och sedan dess har många svenska kungligheter haft Kungsör som rekreationsort. Idag är Kungsör en kommun med cirka 8 600 invånare.
Centrala Kungsör ligger högt och bebyggelsen sträcker sig ner mot Mälaren och Arbogaån. Kommunen har ytterligare en tätort, Valskog, och de båda kyrkbyarna Torpa och Kungs Barkarö.
Den fina Kung Karl kyrka som ligger i de centrala delarna av Kungsör med fin utsikt över Mälaren tittade vi närmare på vid vårt förra besök i staden.
Kung Karl kyrka
Kung Karl XI lät bygga en kyrka till sin Kungsgård, arbetet pågick mellan 1690 till 1700, men kungen hann dö redan 1797 endast 41 år gammal innan kyrkan stod klar.
Vårt besök i Kungsör
Kungsör är en liten kommun och vi stannar inte länge i centrum. Kommunhuset ligger mitt på huvudgatan, och eftermiddagen börjar övergå till kväll. Vi funderar på middag, men hittar bara en pizzeria och ett kebabställe – inte fy skam, men inte riktigt vad vi är sugna på idag.
Istället spanar vi in ett vattentorn, som kan ge en fin överblick över staden. Under vårt besök ligger fokus på kommunhuset, men på kommunens hemsida framhävs även landsbygden runt Kungsör. Här finns ett varierat kulturlandskap med sjönära områden, skogar och odlade åkrar, samt flera charmiga byar och platser som alla har sin egen karaktär.
Vattentornet i Kungsör invigdes 1910. Ombyggt och nyöppnat 2011 och är numera ett innovationstorn för att bland annat skapa idéer.
Att besöka Sveriges alla kommuner är nästan ett heltidsprojekt. Det är så givande och intressant sysselsättning. Det finns en hel del spännande historia i våra kommuner och helst av allt vill vi stanna i varje kommun minst ett par dagar för att upptäcka alla fantastiska sevärdheter som finns runt om i landet.
Läs mer: “Besöka Sveriges 290 kommuner” Antal kommuner:(71 – 75/290)
