Kiruna, Riksgränsen tur och retur – Bilresa genom Norrland

Så når vi fram till Kiruna, något oväder har ännu inte hunnit ifatt oss men vi ser hur de mörka molnen kommer allt närmare. Vi checkar in oss på Hotell Scandic som ligger mitt i Kiruna centrum. Det är inte mer än åtta år sedan vi var i Kiruna sist och då reste vi med våra bägge hundar. Nu är vi åter här och vi känner igen oss rätt bra, men ändå inte. En hel del har redan börjat flytta från den här delen av Kiruna till en nytt område.

Vi får ett hyfsat bra rum på översta plan med en strålande utsikt mot gruvan och fjällvärlden. Frågan är hur länge den här delen av Kiruna kommer att finnas kvar. Vi såg ju att det byggs för fullt öster om dagens Kiruna, undrar om man kommer att ha samma fina utsikt där?

Kiruna kyrka

Klockan börjar närma sig arton och vi börjar bli riktigt hungriga efter en ganska lång dag ute på de lappländska vägarna. Vi frågar den trevliga killen i receptionen om något bra ställe för middag, han tycker givetvis att vi ska äta hos dem i kväll men vi tänker nog på lite stadsvandring med middag ute på stan. Vi får ett par förslag men går runt lite i på måfå tills vi hittar Kirunas så vackra kyrka.

Vi har tur idag, kyrkporten är öppen och vi kliver förstås in i kyrkan och hälsas välkomna av två guider som precis ska stänga. De väntar dock in oss och så vi får oss en liten titt i inuti kyrkan.

Som en lappkåta

“Du ska rita en kyrka som är som en lappkåta”, sade disponenten Hjalmar Lundbohm (1855-1926), Kirunas grundare, till Kiruna kyrkas arkitekt Gustaf Wickman (1858-1916). Och kyrkan är verkligen också formad som en lappkåta med bred bas och avsmalnad topp. Ljuset kommer in uppifrån eftersom de nedre väggarna är av färgat glas och endast de övre glasen är klara. Kyrkan är relativt stor med cirka 800 platser.

Kyrkan byggdes mellan 1909 och 1912 under ledning av LKAB s byggnadschef i Kiruna. I december 1912 invigdes kyrkan. Året därpå överlämnade LKAB kyrkan samt den intilliggande parken till Jukkasjärvi församling.

Altartavlan

Den vackra altartavlan målades av Prins Eugen och kallas “Den heliga lunden”. Prins Eugen hämtade inspiration till landskapet från Toscana i Italien.

Klockstapeln

I kyrkbacken ligger den söta klockstapeln. Stapeln byggdes först och är utförd i en stolpkonstruktion där klockkammaren bärs upp av 20 meter höga master. Masterna kom via Narvik från ryska skogar vid Vita havet. Klockstapeln invigdes långfredagen 1907.

Vad kommer att hända med kyrkan nu?

Flytten kommer att ske omkring 2025 – 2026, den nya platsen kommer att ligga intill kyrkogården och den nya stadskärnan. Det ska verkligen bli intressant att följa kyrkans framtid som enligt den guide vi pratar med inne i kyrkan så kommer nedmonteringen att göras “planka för planka”.

Vad gillade vi kyrkan?

Som den “kyrkoexpert” som jag är på väg att bli kan jag bara säga wow… Visst gör sig kyrkan som bäst exteriört, men även interiört, kompleterar den utsidan så bra. Den är kanske lite murrig men så vacker och den lite mörka och enkla insidan passar helt perfekt här i Kiruna.

Middag med bra vy

Vi hinner nätt och jämt springa in i en av restaurangerna som vi blivit rekommenderade Restaurang SPIS, innan åskan börjar mullra. Vi äter gott, ja såklart röding. När middagen är klar tar vi oss en rejäl promenad genom stan och ser att det har börjat flyttas både här och där. Järnvägsstation har tydligen redan flyttats och det hotell vi bodde förra gången är tomt.

Trevliga restaurang & café Spis med hotell och vandrarhem.

Godmorgon från Kiruna

När vi går till sängs har molnen kommit in men det är fortfarande över tjugo grader varmt. Tyvärr är det ett helt annat väder som vi vaknar till nästa morgon. Ösregn och fem plusgrader, men är det verkligen sant? Vi som har tänkt köra till Abisko och Riksgränsen för en vandring till Trollsjön.

Vi äter frukost och zappar fram och tillbaka på i princip alla väderappar vi kan hitta, men alla säger samma sak: Regn och åter regn i typ minst tre dagar. Jag är ingen sån som kan sitta kvar på hotellrummet och spela kort i ett par dagar för att se om vädret vänder. Det finns i och för sig inget dåligt väder bara dåliga kläder, men någon måtta får det ändå vara, fem plusgrader, nej fy och usch!

Vi checkar ut och gnäller lite hos receptionisten om väderläget, det har ju varit strålande sol i över en vecka, kan det inte bara fortsätta? Han tröstar och säger att vädret vid Abisko och Riksgränsen brukar vara mycket bättre än i Kiruna. Ja, vad ska vi göra? Klart vi ska göra ett försök, annars kör vi väl tillbaka till Kiruna och hittar på något annat.

Kiruna – Abisko – Björkliden – Riksgränsen t/r

Vädret blir inte bättre snarare ännu sämre ju närmare Riksgränser vi kommer. Turen från Kiruna är längre än jag vill minnas den. Vi har tänkt att ta in på något hotell här uppe. Jag har tänkt Björkliden eller Abisko, men inte i ösregn, men efter regn brukar ju solen ändå komma. Tyvärr det är en dyster väderprognos för resten av veckan.

Vi stannar till i Riksgränsen där det ligger is på sjön och det är ganska mycket snö kvar. Vi vänder tillbaka mo Björkliden och Abisko där det knappt någon snö kvar alls, men regnet står som spö i backen. Vi bestämmer oss för att köra tillbaka till Kiruna för att hitta på något där, vi får se vad det kan bli…