Västkusten, när Sverige är som bäst – Bilresa genom södra Sverige

Vi lämnar ett regnigt Karlstad och hoppas att vädret ska bli bättre. Vi är på väg till Västkusten och då vill vi givetvis ha strålande sol.

Vi är som vanligt hyfsat morgonpigga, eller pigga och pigga, men vi vet att morgonstund har guld i mun. Bara att skynda på och vi bestämmer oss för Strömstad som ligger drygt 20 mil från Karlstad. Vi lämnar Värmland och kör in i Dalsland. Solen kommer fram och lyser på skogarna som vi kör igenom. Vi passerar Åmål och Bengtsfors.

Strömstad

Framåt senare delen av förmiddagen börjar vi närma oss Bohuslän och havet. Strömstad ligger i de norra delarna av länet och det känns riktigt roligt att äntligen få komma hit. Vi har aldrig varit så här högt upp i Bohuslän trots att det måste vara en av Sveriges vackraste platser (det också).

Strömstad är en riktigt idyll åtminstone nu i bästa sommartid. De mesta här verkar kretsa kring havet, med småbåtshamn och färjelägret till bland annat Kosteröarna. Först kör vi runt lite i staden tills vi hittar en parkeringsplats och gör en liten stadsvandring till fots.

Pittoreska hus i smala gränder på lite högre höjder. Jobbigt uppför men lättare nedför.

Det pampiga stadshuset tronar över Strömstad.

Stadshuset i Strömstad – En märklig byggnad med magiska tal

Grosshandlare Adolf Fritiof Cavalli – Holmgren donerade pengar för att bygga Strömstad Stadshus som stod klart 1917. Byggnaden är uppförd i pampig jugendstil. I donationsbrevet står det att stadshuset skulle uppföras “på krönet av mina föräldrars förutvarande tomt å norra sidan av Strömsån, mitt för stora bron”. Cavalli – Holmgren önskade också att stadshuset skulle invigas den 27 januari 1911, men huset stod inte klart förrän 1917. Då var relationen mellan donatorn och de styrande i Strömstad frostig och någon invigning var inte aktuell. Historien berättar att donatorn aldrig fått ro, och att han av och till syns till i stadshuset nattetid ända sedan huset stod klart. Invigning blev det först 2017, då i samband med att huset genomgått en omfattande renovering.

Adolf Fritiof Cavalli – Holmgren ställde mycket detaljerade villkor för huset skulle byggas. En stadskamrer upptäckte att alla viktiga händelser under tiden huset byggdes inträffade på vissa bestämda datum och dessa tal fanns även inbyggda i huset. Cavalli – Holmgren hade den egenheten att han bara deltog i möten och besvarade brev vissa dagar. Dessa dagar motsvarade faderns och moderns födelsedagar, deras bröllopsdag samt förlovningsdag.

I huset finns en magisk talsymbolik. Stadshuset är ett minnesmärke av föräldrarna och uppbyggd efter dessa minnesdagar. Talen i de olika datumen har helt kommit att prägla byggnaden. Till exempel kan antalet fönster och dörrar i första våningen bilda faderns födelsedatum = 27 st. Stora sessionssalen (Fars sal) är 7 meter hög, 7 meter bred och 13 meter lång, summerat blir detta 27. I mittpartiet av huset finns fyra fönster och en dörr = 5. Ovanför finns 14 fönster = moderns födelsedag 14/5.

Adolf Fritiof Cavalli – Holmgren var en mycket givmild person med stort hjärta. Han donerade betydande summor till välgörande ändamål och när han dog 22 juni 1922 endast 71 år gammal hade han 4 miljoner kronor kvar och lika mycket i skulder.

Visst finns det en tv – serie som hette “Polisen i Strömstad”?

Nåväl, vi hittar till den riktiga polisen och efter lite efterforskningar visar det sig att serien gick under 80-  och 90 – talen med Per Oscarsson i huvudrollen som polischef och Stefan Ljungqvist som den lite tröge med omtyckte polismannen Evald Larsson.

Det ska vara Räkmacka på Västkusten

Vi blir lite hungriga och vad passar inte bättre än en räkmacka och lättöl, med fin utsikt mot vattnet. Lite snåla är vi allt när vi delar på den goda räkmackan, men hotellfrukosten sitter fortfarande i, så det behövs inte mycket mera.

Det finns ett flertal restauranger att besöka vid hamnen och lite överallt i Strömstad.

Kallbadhuset är ett flytande badhus och ligger vid strandpromenaden.

Småbåtshamn och strandpromenad

När vi ätit vår lunchmacka går vi längs den trevliga strandpromenaden utmed havet. Vi har tur med vädret det blir verkligen en riktigt solig dag även om det är lite kyligt i luften. Vi kommer fram till småbåtshamnen, här är det full fart, många ska ut med sina båtar, det gäller att passa på när vädret är så här fint. Längre bort ser vi restaurang Skageracks ståtliga byggnad med sina fyra torn.

Efter ett par timmar i Strömstad säger vi hejdå och kanske på återseende. Någon gång vill vi gärna besöka Kosteröarna och från Strömstad går det färjor dit ut. Vi fortsätter dock söderut, vi vill se mer av den fina bohuslänska skärgården och kör ett par mil mot Fjällbacka.

Fjällbacka på 30 minuter

Som tur har vi varit i Fjällbacka en gång tidigare, men då var det november och inte en människa ute. Nu är det högsommar och det finns inte en enda parkeringsplats,  jo vi hittar en plats alldeles i hamnen men där får man bara stå i 30 minuter.

Det är så mycket folk här i fagraste delen av Västkusten. Tyvärr tappar jag alltid intresset när man ska trampa runt med klungor av folk hur vackert det än är. Nej det är ingen vidare bra idé att stanna på de allra populäraste ställena när vi passerar mitten av juli.

Fikasugna

Vi har kaffe med från hotellet vi övernattade på och även fikabröd. Ja äter man inte sin croissant till frukost kan man med gott samvete ta den med till eftermiddagskaffet, men det gäller ju att hitta någonstans att stanna där både vi och bilen får plats.

Trots alla olidligt vackra platser finns det inte en enda plats att stanna till för en kaffeslurk. Vid varenda möjlig avstickare står det bilar. Vi kör utmed havet och till sist lyckas vi svänga av för att få vårt efterlängtade kaffe med god utsikt över kobbar och hav.

Smögen

De pittoreska och populära västkustorterna Fjällbacka och Smögen ligger inte så långt ifrån varandra så egentligen bör vi inse redan i Fjällbacka att det inte är någon idé att köra till Smögen samma eftermiddag. Är det fint väder i juli vill alla hit, vilket är helt förståeligt med tanke på hur overkligt vackert det är.

Vi har ju fått vårt kaffe och känner att det kanske ändå inte är så farligt mycket folk, men när vi kommer fram till Smögen ger vi ganska snart upp om att hitta parkeringsplats. Jo vi hittar en men då fungerar inte parkeringsappen så vi törs helt enkelt inte ställa oss där.

Men vi vill ju ändå se lite av Smögen och precis innan Smögenbron finns en parkeringsplats där det inte alls är så många bilar. Här kan man även gå upp en bit på berget för att spana ut över sundet. Ja det är vad vi får av Smögen denna vackra sommardag.

Utmärkt utsiktsplats om man inte får plats i Smögen.