Österlen – Ett landskap för alla sinnen

Under dagen har vi vandrat på böljande kullar med vidunderliga vyer utmed kusten på Österlen. Vi har imponerats över stensättningen, Ale stenar, som kanske ligger på en av Sveriges vackraste platser. Vi har kommit fram till Simrishamn för en övernattning med middag och tagit en liten promenad genom stadens små pittoreska gator.

Det finns så många sevärdheter på Österlen och det är mycket som vi vill hinna med under våra dagar i Skåne. Även om vi tycker att vi har mycket tid går tiden som vanligt alldeles för fort. Trots att vi bara befinner oss i mars månad har vi tur med vädret och får ett par riktigt soliga dagar. Då gäller det att passa på att utnyttja tiden så mycket det bara går.

Övernattning i Simrishamn

Det passar utmärkt att göra en övernattning i den mysiga Österlenstaden Simrishamn. Vi bokar in oss på hotell Kockska gården som ligger mitt på huvudgatan i staden. Vi får bråttom ut, solen håller på att gå ned och vi börjar även bli hungriga. Från hotellet rekommenderar man hotell Sveas trevliga restaurang, som ligger knappa tio minuters promenad från Kockska gården. Vi hinner med en liten snabb sightseeing medan vi promenerar mot hamnen och hotell Svea.

Trevligt boende på hotell Kockska gården.

Kockska gården ligger precis bredvid hotellet som är uppförd 1729. Här ska självaste Carl von Linné ha övernattat hos borgmästare Wettring pingsthelgen 1749 på sin resa genom Skåne.

Det går snabbt att ta sig igenom den centrala stadskärnan. Klart att det nog kan vara lite vackrare att besöka Simrishamn under sommarmånaderna när blomster och grönska pryder balkonglådor och parker. Men staden har sin charm även så här på vårvintern. Havet dominerar förstås, och att strosa runt på smågatorna bland de pittoreska och charmiga husen i olika pastellfärger gör Simrishamn till en riktig Österlenpärla.

Visst är det härligt att vara här under sommaren när alla caféer och restauranger öppnar upp sina utomhusserveringar. Snart är det sommar och då kommer Simrishamn åter att blomma upp.

Rådhuset i Simrishamn.

Sankt Nicolai kyrka

Den medeltida kyrkan Sankt Nicolai ligger mitt i stan. Kyrkan omnämns redan år 1161 men var då förmodligen bara ett litet fiskekapell. Kyrkan byggdes ut och under slutet av medeltiden byggdes vapenhus och torn. 1953 knackades putsen ned och kyrkan återfick sitt ursprungliga utseende. Det sägs att konstnären Carl Milles skänkte en av sina skulpturer till Simrishamn kommun om de lovade att riva ner cementen på kyrkan så att den fick sin ursprungliga fasad.

God trerätters middag med underbar utsikt serveras på hotell Sveas restaurang Piraten. 

Innan vi lämnar Simrishamn köper vi de godaste semlorna på länge.

Den klassiska Simrishamnsdörren med utanpåliggande speglar.

Vi hittar mysiga skånelängor och innegårdar.

Knäbäckshusen med strand och kapell

Dimman ligger tät när vi lämnar Simrishamn. Vi är lite tidiga men vi är så nära Knäbäckshusen att vi inte kan vänta på att solen ska komma fram. Vi parkerar bilen mitt i mot en stor äppelodling och där ser vi de berömda husen, men vi ser också att stranden är bedårande trots att den ligger i lite dimma. Den fina stranden anses vara en  av Sveriges vackraste men tyvärr ska det också vara kallt i vattnet här, om man nu får för sig att bada på Skånes östra sida. Det är inte ofta som jag badar i Sverige överhuvudtaget, men i Öresund kan det ibland bli hyfsat varmt i slutet av sommaren. Ja, åtminstone om man är en badkruka.

Vi spanar ut mot stranden och när vi vänder blicken något ovanför den får vi syn på några spännande byggnader en bit upp på en liten höjd. Husen ser ut som små sjöbodar och måste givetvis undersökas. Vi följer en liten stig och ser även en mindre skylt för sevärdhet, så något intressant måste där finnas.

S:t Nicolai kapell

I en av sjöbodarna ligger ett litet kapell. På skylten utanför kan man läsa att här alltid är öppet, dörren är bara tillsluten för att skydda rummet från storm och kyla. Kapellet byggdes en gång i tiden i den lilla fiskbyn Knäbäck 15 kilometer norrut, men då var det bara en sjöbod, för byns fiskeredskap.

När byn var tvungen att lämna plats till ett skjutfält fick både hus och sjöboden flytta hit. Bostadshusen ligger en bit upp och den lilla sjöboden fick bli kapell och står med utsikt mot havet.

Knäbäckshusen

En bit bort från stranden ligger den lilla byn med sagohus från den gamla byn Knäbäck. Det är klart att husen säkert gör sig mer rättvist under sommarmånaderna när här blommas för fullt av inte minst rosor i alla dess färger. Trots avsaknaden av alla blomster är det lilla kvarteret en riktig sagodröm.

Husen flyttades hit 1956 -57 från det lilla idylliska fiskeläget i norra änden av nuvarande Ravlunda skjutfält. Byn revs trots stora protester för att bereda plats för en utvidgning av skjutfältet. Idag är husen både åretruntbostäder samt sommarbostäder.

Rörrum by med kyrka.

Vi köper lunch i Kivik och springer på statyn av Fritjof Nilsson Piraten som hade sitt sommarboende i Kivik. Fritjof Nilsson Piraten var författare och levde mellan 1895 – 1972, hans debutroman Bombi Bitt och jag, gavs ut 1932.

Karta över området Haväng.

Haväng

Vi hinner knapp sätta oss i bilen så är vi framme vid nästa destination på Österlen. Det är Haväng som ligger strax norr om Kivik. Vi möts av ängar och några kullar men bara efter en kort promenad kommer vi fram till ännu en vit paradisstrand att minnas. Vilka ställen det finns här i södra Sverige ändå och det är lite att vi får skämmas över att vi knappt intresserat oss för den här delen av Sverige förrän nu.

Haväng ligger vid skjutbanan och vi kan se en viss aktivitet uppe vid flaggan. Vi tar det säkra före det osäkra och går söderut på stranden för att slippa komma i vägen för eventuell skottlossning. Allt är och förblir lugnt och vi kan njuta av vår stund vid Haväng i strålande solsken och vyer som får oss att tro att vi befinner oss på någon exotisk strand långt bort från Sverige.

När röd flagg är hissad ska en iaktta försiktighet. Jag ignorerar den röda flaggan eftersom jag är övertygad om att om militären tänker öva bör man nog göra mer väsen av sig och idag är det är helt tyst från skjutbanan.

Verkån rinner ut i havet.

Brösarps backar

Innan vi lämnar Österlen vill vi göra ännu en kortare vandring och vid Brösarps backar hittar vi den söta lilla gården Glimmingebodagården. Här finns en parkering och härifrån startar en cirka 5 kilometer lång vandringsled genom hagar och upp på kullar i ett storslaget landskap som mer påminner om brittiska hedar än den skånska landsbygden. Men så finns de fina skånegårdarna och vips är vi tillbaka i den skånska myllan.

Mellan himmel och jord

Det är inte bara fina vyer mot hav och stränder på Österlen. Vid Brösarps backar får vi imponerande utsikter utöver det mjukt kuperade landskapet med skiftande växtlighet. Inom bara någon timmes bilfärd bjuder Österlen på ett rikt och varierat landskap. Nu är vi här under tidig vår, naturen har ännu inte vaknat till liv, men om bara några veckor kommer landskapet att spraka av färg igen när blommor, buskar och träd står i sin fulla prakt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

10 + åtta =