Transportsträckor med härliga upplevelser i Norrland

Vi  övernattar i Funäsdalen efter vår vandring och toppbestigning av Helags. Dagen efter är vi lite trötta och ganska stela. Det ömmar lite här och där, men fötterna mår bra och det är huvudsaken. Vi har ett hektiskt schema för våra semesterdagar och vill förstås passa på att både besöka de nationalparker och landskapstoppar som ligger utmed vår färdväg. Det finns en hel del andra sevärdheter och upplevelser som vi också passerar på bilresan norrut. Några av dem gör vi ett stopp vid .

Funäsdalen

Infart mot vägen till Flatruet från Funäsdalen. 

Det är mycket som vi vill passa på att se under resans gång. Vi passerar bland annat vägen via Flatruet hela fyra gånger under vår vistelse i Härjedalen, dels i samband med vandring till Helags. Vi gör ytterligare en tur och retur mellan Funäsdalen och Ljungdalen eftersom jag vill göra en liten avstickare till den lilla söta byn Storsjö Kapell för att spana in Storsjö kyrka.

Klart att det blir några extra mil, men det är inte vilka mil som helst, vägen över Flatruet är enastående vacker och kan göras hur många gånger som helst.

Läs mitt inlägg “Vägen över Flatruet till Ljungdalen”

Storsjö Kapell

I den charmiga lilla fjällorten Storsjö finns den söta lilla kyrka som jag sedan barnsben varje år alltid stannade till vid innan vi for hem från fjällen. Inte så intressant för ett barn kanske men minnet av den har alltid funnits kvar. Kyrkan går inte att glömma. Redan förra året var vi här men då var kyrkan under restaurering och täckt med presenningar och vi bestämde att återkomma en annan gång.

Och trots lite pressat tidsschema tar vi oss tillbaka till Ljungdalen och fortsätter därifrån cirka 1,5 mil till Storsjö Kapell. Och det är värt den extratid det tar för kyrkan är vackrare än någonsin.

Till vår stora förtjusning är kyrkan öppen och klart vi går in.

Storsjö Kyrka

Kyrkan byggdes i Storsjö första gången år 1751 av sex bönder. Den ombyggdes och utvidgades år 1812 till nuvarande skick av byggmästare Fransman i Särvsjö. År 1933 skedde en genomgripande renovering som återställde kyrkans målningar. Förmodligen har kyrkan restaurerats flera gånger även utvändigt, senast förra året.

Jämt – Norgevägen

Vägförbindelser tvärs över den skandinaviska halvön uppkom redan i uråldrig tid. Jämt – Norgevägen är mycket gammal förbindelse mellan Bottenhavet och Atlanten. Dessa öst- västliga leder har haft långt större betydelse för vanligt folk än statsmakternas riksgränser, eftersom de blev betydligt närmare än att ta sjövägen runt.

Vägen var viktig för jämtar att nå Norge, tidigt uppfördes färdmansstugor för skydd och övernattning. Gamla källor kallar leden “Kungsväg” vilket kan tyda på att kungen ålagt bönderna att sörja för vägunderhållet.

Idag är vägen till viss del återskapad tillsammans med det moderna vägnätet. Leden är röjd och markerad som pilgrimsled mot Nidaros. Det har byggts enkla vindskydd som övernattningsställen. På några platser som till exempel i Storsjö finns vandrarhem och camping för övernattning. Storsjö är beläget ungefär halvvägs mellan Selånger och Trondheim.

Storsjö är en liten fjällby som ligger fint vid stranden av Storsjön i Ljungans dalgång. Byn tillhör Bergs kommun i Jämtlandslän.

Rastplatser med det lilla extra

Vid långa bilresor är det förstås viktigt att rasta lite då och då. I Norrland finns många fina rastplatser, flera av dem ligger vid vackra forsar och sjöar. Det är lätt att dröja sig kvar och bara vara. Det ser lite mysigt ut när husbilarna ställer upp sig, plockar fram solstolar, fika och riktigt boar in sig.

Det kan man knappast säga att vi gör. Det brukar bara bli ett kort stopp, med kaffe och en lättare lunch på stående fot, ibland hinns det med liten godbit också. Det finns helt enkelt inte tid för några längre raster när dagarna ska delas mellan transportsträckor, vandring och toppbestigningar. Detta är ju givetvis ett självvalt projekt som både är spännande och roligt. Ibland blir det ändå ett par längre raster för att känna in alla härliga platser utmed vägarna.

Rastplats runt Idrefjäll 

Inte bara landskapstoppar

Visst är vi ute efter landskapstoppar och har egentligen inte tid att göra för många avstickare för att traska upp på andra utsiktsplatser. Ibland kan vi ändå inte låta bli ta oss upp för att kolla in fina vyer, som i Tännäs där vi tog oss lite tid för att se orten från ovan. Mycket väl spenderad tid.

Misslyckad toppbestigning gav vackra kyrkor

Varje dag är noga planerad och jag har dessutom gjort markeringar på min papperskarta var de olika landskapstopparna ligger. När vi besökt Hamra nationalpark är tanken att vi även ska hinna göra en toppbestigning på Hälsinglands högsta punkt, Garpkölen. Den ligger inte alls långt från nationalparken och vi är dessutom ute i god tid och har vad vi tycker en bra vägbeskrivning.

I ett par timmar kör vi runt på dammiga och mycket smala skogsvägar utan att lyckas hitta toppen eller var man påbörjar vandringen mot den. Internetuppkopplingen är dessutom svag och efter flera försök måste vi avbryta eftersom eftermiddagen börjar lida mot middagstid och någon måtta får det vara. Vi får helt enkelt komma tillbaka och då får vi ta med en mer detaljerad karta, dessutom är det galet mycket bromsar och mygg när vi då och då stannar för att gå ur bilen för att leta. Det hela börjar känns som ett höstprojekt.

När vi kör mot vår övernattning i Östersund ser vi två gudomligt söta kyrkor som ligger utmed Norrälvens strand. Vi orkar egentligen inte med flera utflykter idag, men vi stannar ändå. En hel turistbuss står parkerad på parkeringsplatsen, men de håller på att lassa in sig för att lämna.

Vi hastar in i kyrkan och träffar reseledaren för ressällskapet, hon berättar att vi kan tacka henne för att det är öppet minsann. Det visar sig att hon ringt prästen som precis hade gått på semester, men eftersom en hel turistbuss gärna ville besöka kyrkan hade denne ordnat att den skulle vara öppen idag. Tur kan man säga eftersom Älvros gamla kyrka är så fantastisk vacker. Även Älvros nya kyrka har guiden fixat så att den är öppen. Vi får alltså möjlighet att se bägge.

Älvros gamla kyrka

Den vackra kyrkan har förmodligen funnits i byn redan under tidig medeltid. Under katolsk tid gick Pilgrimsvägen genom Härjedalen till domkyrkan i Nidaros genom Älvros. Först mot slutet av 1500 – talet och i början av 1600 – talet talas det om sockenkyrkan i Älvros. Den träkyrka som står i Älvros idag tillkom 1739 – 1740 men delar av den gamla kyrkan ingår då i denna kyrka. Under senare delen av 1700 – talet tillkom flera fina utsmyckningar som predikstolen och en snidat dopängel i trä.

Efter en lång tid av sakta förfall, insåg man vilken klenod kyrkan var och den restaurerades mellan 1929 och 1932. På västläktaren, som byggdes vid restaureringen finns målningar av apostlarna som flyttats dit från två rivna läktare i norr och söder. Numera nyttjas kyrkan sommartid för gudstjänstbruk.

Älvros gamla kyrka är en av de vackraste kyrkor som vi har besökt och ska även vara en av landets finaste äldre träkyrkor med klockstapel. Den har genuin inredning från 1700-talet och är en av fyra kyrkor i Sverige som har stjärnvalv av trä.

Klockstapeln uppfördes 1796.

Älvros nya kyrka

Knappt en kilometer bort från Älvros gamla kyrka ligger Älvros nya kyrka, Kyrkan uppfördes i trä i nygotisk stil mellan 1880 – 1886. Arkitekten inspirerades av fornnordiska former och kyrkan stack ut bland de övriga i länet. Tornet fick en ovanlig placering i ena hörnet av gaveln i stället för mitt på. Under kyrkans tak och av en vakande kyrktupp hänger två kyrkklockor från 1700 – talet. De göts för Älvros gamla kyrka och fördes hit när den skulle rivas. Så skedde inte och därför har idag den lilla byn Älvros två kyrkor. På 1950 – talet restaurerades kyrkan och fick sin nuvarande utseende.

Personligen tycker jag att den nya kyrkan inte är lika vacker inuti som sin utsida. Den är betydligt enklare och känns lite kall.

Rast vid Piteälven

En annan trevlig rastplats med en liten ställplats för husbilar/ vagnar stannar vi till vid en morgon på vår bilresa norrut. Vi befinner oss norr om Arvidsjaur och ska vidare mot Norrbottens högsta topp. Det är en strålande och varm sommarförmiddag när vi stannar till en stund vid E45:an och njuter av den oreglerade Piteälven som är en av Norrbottens största turistattraktioner. Älskad av både fiskare, paddlare, campare och många andra besökare som söker vildmark.

Storforsen

Vi är som sagt på väg till Västerbottens högsta punkt, Vitberget och kör runt en bra stund på grusiga småvägar för att hitta skylten. Den tidiga förmiddagen har övergått till lunchtid och värmen stiger rejält, men det är inget som hindrar mig från att göra en toppbestigning. Det finns dock andra marodörer som mygg och broms, när vi stiger ur bilen blir vi direkt överfallna av alldeles för många och riktigt stora bromsar. De störtdyker mot oss och vi ger upp. Det får bli Storforsen istället.

Ingen dum ersättare alls lär det visa sig. Vi får en trevlig eftermiddag och kan njuta av lite sol och en häftig fors innan bilresan går vidare norrut.

Promenadslinga

Vi gör en trevlig promenad runt forsen och den är riktigt maffig. Storforsen är Nordens största outbyggda fors med 82 meters fallhöjd på 5 kilometer. Under forsens sista 600 meter faller den 50 meter.

Vi går en liten slinga med några utsiktsplatser. Det är förstås en hel del folk den här varma och soliga dagen men någon trängsel om stenhällarna upplever vi inte. Det finns möjlighet till att ta sig ett dopp i de lugnare delarna av Storforsen.

Vi fortsätter färden mot Kiruna

Vi tittar på väderprognosen för de närmaste dagarna och ser att ett högtryck på nära 30 grader kommer att dominera i Norrbotten. Enligt planen ska vi ta oss mot Saltoluokta fjällstation där jag sedan länge velat göra några övernattningar för att besöka bland annat Stora sjöfallets nationalpark. Jag är dessutom rejält sugen att göra en helikopterutflykt där det ska vara möjligt att göra “Treparksmötet “utan större ansträngning. Men att vandra i för höga temperaturer är inget roligt likväl som regn och rusk inte heller är bra. När vi ser att vädret verkar vara något svalare uppe i Abisko väljer vi istället att ta oss dit och kanske blir det svalare nästa vecka och då kan vi ta oss tillbaka.

Det blir en övernattning i Kiruna och det är något visst med Kiruna ändå. Vi vill gärna ta oss en titt ännu en gång medan staden fortfarande är någorlunda intakt. Vi var ju här förra året också och mycket har hänt sedan dess. Sakta men säkert monteras det gamla Kiruna ner och ett nytt byggs upp i en rasande fart. Inte tillräckligt snabbt säger man, det har blivit en hel del förseningar, men snart så…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

4 + 3 =