BohuslänSverigeVästergötland

Bilresa i Bohuslän och Västergötland

Att åka runt i Sverige med bil har varit vårt sätt att resa under det senaste året. Det har inte varit så dumt att få möjlighet att lära känna platser i Sverige som tidigare knappast intresserat oss men som har visat sig vara sevärda och gett oss en helt annan syn på landet Sverige. För den sakens skull är det inte så att längtan utomlands har blivit mindre, snarare längtar jag ut i världen mer än någonsin.

Men ändå, Sverige är väl bra också och vi har haft många härliga upplevelser det senaste året. Det är förstås känslan att det inte är ett frivilligt om än ett tillfälligt stopp för utlandsresor som gör att det känns lite eländigt. Jag upplever ändå att det var värre i början av pandemin och att vi successivt funnit oss i vårt öde och gjort det bästa möjliga av vår situation.

Vi har därför fortsatt resan kors och tvärs genom Sverige. Under våren har vi tillbringat två bilresor i den södra delen av Sverige när vi rest i bland annat Östergötland, Västergötland, Småland och Skåne. Under vår senaste resa tog vi oss via E6:an upp från Skåne mot Bohuslän och Västergötland. Det är trakter som vi inte har bilat alls så mycket i tidigare men som visar sig ha många fina sevärdheter. Även om sommarmånaderna är att föredra i princip hela Sverige tycker jag ändå att det är rätt trevligt att resa runt så här på våren för att bara betrakta de platser som vi lite spontant kommer förbi.

Jag har bokat in oss på Thorskogs slott för övernattning i närheten av Lilla Edet men vi är lite tidiga och får plötsligt tid över. Vi funderar över om vi skulle kunna göra någon liten avstickare och kommer på att bohuslänska Tjörn kan vara ett bra alternativ. Dessutom har vi aldrig varit på Tjörn så vi tror oss hinna en liten tripp dit över. Entrén över till Tjörn är imponerande när vi anländer från Stenungsund. På långt håll kan vi ana att det är en vacker bro som vi ska få köra på och det är det minsta man kan säga när vi kommer fram till brofästet.

Tjörnbron

Från tidigt 1940 – tal kämpade Orust- och Tjörnborna för en bro till fastlandet . De främsta förespråkarna på Tjörn var de så kallade “gustavianerna” det vill säga politikerna Gustav Olausson och Gustaf Andersson samt inte minst landsfiskal Erik Nordström.

Den 22 oktober 1954 kom beskedet från regeringen: Det blir Tjörn som får bron och snart kom byggnationen av leden med världens första stålrörsbro igång. 1957 rapporterade tidningarna om “Detta ska bli Sveriges vackraste väg” och också den dyraste: 2000 kr metern. “Som en jättes trestegshopp” var ytterligare en beskrivning.

Den 15 juni 1960  invigdes den nya Tjörnbroleden men då hade invigningen föregåtts av en ilsken diskussion om lämpligheten av invigningar för vägar och broar överhuvudtaget.

Tjörnbron kom att betyda mycket för öborna när det blev lättare att ta sig till fastlandet där det fanns bättre arbetsmöjligheter. Även för turism och betydde bron mycket och ön blev en naturlig del av västkusten med endast 6 mil till Göteborg.

Otäck bild från brokatastrofen samt uppbyggnaden av den Tjörn bron.

Brokatastrofen

Även om det är längesen minns jag den tragiska brokatastrofen för över fyrtio år sedan när det stora fartyget Star Clipper i januari 1980 rammar Tjörn bron så illa att bron brister. Åtta människor omkommer i denna fruktansvärda olycka.

En ny bro, den nya Tjörnbron som går över farleden byggs på rekordtid, bara 17 månader tar det att få klar bron, den invigs den 9 november 1981. Tjörnbron med Almöviadukten är 664 meter lång och har en segelfri höjd på 45,7 meter. Bron är en hängbro med snedkablar och betongtorn. Den del av bron som går över Almön heter Almöviadukten.

Mycket vacker är denna hängbro.

Snabb tur och retur på Tjörn

Vi kör en bit på Tjörn och stannar till vid en underbar liten strand och dricker vårt medhavda kaffe. När vi sedan kör tillbaka stannar vi till vid rastplatsen och utsiktsplatsen Punto Panoramico som ligger precis vid Tjörnbron. Här finns förutom rastplats både camping och restaurang. Vi stannar till en stund för att beskåda den mäktiga bron och vyerna ut i den bohuslänska skärgården.

Hornborgasjön

Vi lämnar Bohuslän och kör in i Västergötland. Här har vi bara kört några enstaka gånger tidigare och inte alls utforskat närmare. Efter en övernattning på det trevliga Thorskogs slott tar vi oss en rejäl biltur genom landskapet Västergötland.

Plötsligt kör vi förbi en skylt som informerar om att vi är nära Hornborgasjön. Det är ju även april månad och då bör det finnas chans att se tranor. Trots att det är kallt och rejält blåsigt stiger vi ur bilen och tar en kort promenad mot naturreservatets Naturum.

Hornborgasjön lockar många besökare varje år för sjöns rika fågelliv men framför allt är det trandansen som är den stora attraktionen. Det är inte många besökare här idag och faktum är att vi bara ser en enda fågel, en liten dopping. Däremot hör vi mängder av fåglar ute i sjön och ser en skylt som visar vilka fåglar som man kan ha möjlighet att se just idag.

Inte bara tranor

Klart är vi lite besvikna över att inte se några tranor, men de ska hålla till i den södra delen av sjön, vid väg 184 mellan Skara och Falköping. Vi har ju bara halkat in här lite på måfå och har inte tid att leta efter tranorna den här gången.

Hornborgasjön är inte bara en centrum för tranor. Här kan man ströva runt i naturreservatet, det finns flera vandringsleder och kan definitivt vara något i framtiden. Vi tar en liten trevlig promenad i den mäktiga naturen innan vi fortsätter resan i Västergötland.

Ulricehamn

Jag tycker det är trevligt att hamna i en stad som man aldrig tidigare besökt, men på väg mot Västergötlands högsta topp kör vi förbi Ulricehamn och det passar alldeles utmärkt att stanna till en liten stund. Det visar sig att Ulricehamn är en riktigt trevlig liten stad och känns nästan lite somrig så här en solig aprildag.

Staden ligger ganska mitt emellan Göteborg och Jönköping, strax öster om Borås, uppe på sluttningarna med utsikt över sjön.

Vi gör en liten stadsvandring på kullerstensgator i Ulricehamns charmiga stadskärnan. Här blandas småbutiker med de traditonella affärskedjorna i den pittoreska bebyggelsen. Nedanför centrum ligger sjön Åsunden.

Namnbyte

1741 bytte staden namn från Bogesund till Ulricehamn  i ett försök att blidka drottningen Ulrika Eleonora för att på så sätt säkra handelsprivilegierna. Ett par år tidigare hade man förlorat rätten till resehandel med boskap.

Efter en stor brand 1788 brann stora delar av staden ner och många av byggnaderna som bland annat dagens rådhus uppfördes efter branden. Rådhuset stod klart 1790 och användes både till rådhus och skola.

Vi gillar Ulricehamn

Ulricehamn är en riktigt fin stad och förutom en mysig stadskärna är naturen närvarande med fina friluftsområden och den vackra sjön som omringar staden.

Ulricehamn kallas även för filmstaden, då Collin Nutleys filmer; Änglagård, Saknad, Bröllop begravning och dop är inspelade här.

Vi blir riktigt förtjusta i Ulricehamn och kan tänka oss att komma tillbaka för ett lite längre besök, gärna med en övernattning.

Järnvägsstationen i Ulricehamn från 1906

Avslut i Varnhems klosterkyrka

Vår resa genom Bohuslän och Västergötland, tar sakta men säkert slut. Vi rundar av vår roadtrip genom att köra Vallevägen, som profilerar sig “Världens vackraste väg”, men det är en annan historia.

Varnhems klosterkyrka är ett mycket sevärt besök.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

twenty − 17 =