Linköping, Boxholm, Mjölby och Valdemarsvik – 4 kommuner i Östergötland

Östergötland är ett trevligt landskap med många fina kommuner. Det finns hela 13 kommuner i Östergötland och vi har besökt några av dem både med övernattning men också endast som genomresa för andra mål. En av de absolut trevligaste kommunerna att besöka i Sverige är Linköping som har många sevärdheter, trevlig stadskärna, universitet, domkyrka och mycket mer att erbjuda besökaren.

Boxholm och Mjölby är kommuner vi endast känner till namnet. Alltså Mjölby har vi passerat utmed E4:an så många gånger men aldrig stannat till vid. Boxholm som ligger nära men ändå avlägset är en kommun som vi inte heller tidigare besökt. Valdemarsvik ligger lite mer österut och närmare havet och här har vi stannat till någon enstaka gång för att ta en paus när vi bilat mellan Söderköping och Kalmar.

Nu när vi gör kommunbesök i Östergötland får vi lära oss lite mer om dessa fyra kommuner.

Linköpings kommun

Jag tycker att Linköping är en trevlig och lagom stor stad. Här finns det mesta på nära håll. Vi har under åren övernattat i Linköping åtminstone två gånger. Nu är det ett tag sedan men det skulle vara trevligt att stanna till här över en weekend för att riktigt lära känna Linköping.

När vi besöker Linköping i slutet av september blir det ett ganska kort kommunbesök på några timmar. Vi har tur med vädret, det är soligt och skönt. En slags höstmarknad pågår denna lördag därav många avstängda gator för trafik och näst intill omöjligt att hitta parkeringsplats.

Lite historia

Linköping var en kyrklig centralort redan vid 1100-talets början. Under 1200 – talet började staden Linköping växa fram,  utvecklingen  gynnades av dess centrala placering i Östergötland. På 1590-talet drogs Linköping in i de rikspolitiska motsättningar som kulminerade i slaget vid Stångebro 1598 och Linköpings blodbad 1600. Där ett flertal av de herrar som suttit fängslade sedan slaget vid Stångebro anklagade bland annat för förräderi och blev avrättade på Järntorget i Linköping.

I januari år 1700 brann stora delar av Linköping ner. Slottet och domkyrkan klarade sig men Linköpings återuppbyggnad tog tid. Inte nog med att nästan alla byggnader hade blivit totalförstörda, under flera år härjade även pesten här i staden. De fattiga förblev fattiga men som kontrast kunde de välbeställda godsherrarna bygga sig pampiga herresäten. Flera slott och säterier byggdes under den här tiden.

Under 1800-talet blev handeln livligare och torgen allt fler.

År 1800 inträffade det så kallade brännvinsupproret i Linköping. Man protesterade mot prishöjningen på brännvin och orättvisa priser på mat i fattiga tider. Upproret började vid Stadskällaren på Stora torget. Man sjöng Marseljäsen och andra frihetssånger och tågade längs Storgatan ner till Stångebro. Den som ansågs ligga bakom upproret var skådespelaren och tidningsutgivaren Didric Gabriel Björn. Upproret pågick några dagar och ledarna sattes i slottshäktet och dömdes till döden, men straffen omvandlades senare till livstids fängelse.

Tiden mellan 1850 – 1900 präglades av tillväxt i befolkningen och förändring av stadens bebyggelse med utbyggd infrastruktur. Ståndssamhället avskaffades och klassamhället växte fram, arbetarna ökade i antal och borgarnas makt byggde på ägande och ökade inkomster.

Under 1860-talet diskuterades hur hela Sveriges styrelse kunde förändras för att bli mer demokratiskt. 1862 fattade riksdagen beslut om kommunal självstyrelse där kyrkans frågor och övriga frågor skiljdes åt för första gången. Linköpings stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun,

Efter 1900 har Linköping varit en av rikets mest expansiva städer och avancerat från den femtonde till den sjätte största orten. Som stifts-, garnisons- och residensstad har Linköping fyllt viktiga uppgifter för hela länet. Industrin, särskilt metall- och verkstadssektorn, har utvecklats mycket snabbt. Under senare tid har universitetet och universitetssjukhuset betytt mycket för Linköpings tillväxt.

Idag finns det 165 527 invånare i Linköping. Det gör staden till Sveriges femte största stad vad gäller invånarantal.

Linköpings domkyrka

Domkyrkan är en av Sveriges bäst bevarade medeltida katedraler och en av Linköpings mest kända byggnader med sitt 107 meter höga torn. Domkyrkan är en av Nordens största kyrkor tillsammans med Uppsala domkyrka och Nidarosdomen i Norge. 

Linköpings romanska domkyrka uppfördes under 1100-talets första årtionden. Den kyrkobyggnaden hade stora likheter med Vreta kloster kyrka. Under åren  1200 – 1500 – talen byggdes kyrkan ut i olika etapper och förstördes också delvis av bränder som härjade i Linköping. Under 1600-talet verkar inga reparationer eller tillbyggnader ha gjorts på domkyrkan. Först vid 1700-talets mitt kom det första tornbygget igång och det stod färdigt 1756. Domkyrkans torn blev klart år 1886.

Besöka domkyrkan

Det är en mäktig upplevelse att besöka domkyrkan. Det finns många spännande sevärdheter i kyrkan och när vi besöker kyrkan är den välbesökt men ändå är det inget man märker av, här får många kyrkobesökare plats utan att behöva trängas.

Linköpings slott

Samtidigt med domkyrka byggde biskopen en gård med stenhus intill kyrkan. Gården ingår i de äldsta delarna av Linköpings slott. Biskoparna lät efterhand bygga ut gården till en borg.

Vid reformationen tvingades den siste katolske biskopen att lämna över borgen till Gustav Vasa som påbörjade ombyggnaden till ett kungligt slott. Det blev färdigställt av Gustav Vasas söner Johan III och Karl IX. Sedan 1634 är slottet residens för landshövdingen i Östergötlands län som idag har tillgång till representationsvåning och kungligt gästrum. Under århundranden har fängelse, krigskassa, skattekontor och många andra funktioner funnit på slottet.

Gamla Linköping

Förutom att besöka Linköpings stadskärna är det trevligt att titta in i Gamla Linköping. Vi tar oss dit och gör en tidsresa och får uppleva svenskt småstadsliv vid 1900 – talets början.

Här kan vi strosa runt på kullerstensgator bland charmig trähusbebyggelse och besöka flera museer, butiker, restauranger och historiska trädgårdar. Miljöerna har flyttats hit från Linköpings stadskärna till ett levande friluftsmuseum. Det är en mycket söt och pittoresk liten trästad.

Mycket charmigt och pittoreskt är de välbevarade kvarteren här i Gamla Linköping.

Mjölby kommun

För ett par månaders sedan, närmare bestämt i april månad gör vi ett besök i Mjölby kommun. Det är grått, kallt och blåsigt när vi hälsar på i tätorten Mjölby. Kommunen kommer att få hela två besök av oss. Jag är inte helt nöjd med vårt första besök här i Mjölby och när jag läser att det finns fler sevärdheter som kan intressera oss är det inte värre än att vi återkommer lite senare och då besöker Skänninge som ligger en bit väster om Mjölbys centrum.

När vi kört utmed E4:an söder ut från Stockholm har vi passerat Nyköping, Norrköping och Linköping. Snart dyker Mjölby upp och jag kan lugnt erkänna att jag aldrig tänkt tanken att vi borde stanna till i Mjölby. Nu när det är kommunbesök tar förstås av från E4:an och följer GPS:s mot de centrala delarna mot Mjölby. Huvudorten Mjölby ligger vackert vid Svartån som inbjuder till promenader och kanske en paddeltur, dock inte idag, det är kallt och ruggigt.

Vårt besök i Mjölby

Vi hittar kommunhuset relativt snabbt och jag kastar mig ut i snålblåsten för att ta de obligatoriska bilderna för att föreviga kommunen. Inrymt i kommunhuset ligger även ett bibliotek som håller öppet. Jag kilar in och kan se en liten modellutställning av Mjölby Kvarnby från 1912.

Lite historia

Boxholms kommun

Vi lämnar Mjölby kommun och fortsätter 17 kilometer söderut och kommer fram till en ny bekantskap för oss, Boxholms kommun. Boxholm är kommunens centralort och är uppkallat efter Boxholms säteri, grundat 1594 av Arvid Gustafsson Stenbock. Namnet kommer av -bock i Stenbock och efterleden -holm. Boxholm väx namnet Boxholm etablerades under 1600-talet.

Boxholm är en gammal bruksort. Bruket grundades 1754 Sedan början av 1980-talet är brukets verksamhet bland annat stålverk, sågverk, mejeri och jordbruk uppdelad mellan flera olika företag. I Boxholm finns ett bruksmuseum för att minnas bygdens bruksort.

Vårt besök i Boxholm

Boxholm är en liten kommun och vi besöker det lilla centrumet där kommunhuset är beläget. Jag tittar som allra hastigast in i kommunhuset som är stängt men biblioteket håller öppet. Som vanligt i så här små kommuner med sin lilla tätort finns det inte så mycket mer än en Ica – butik, Systembolag och en pizzeria.

I kommunen bor det cirka 5 512 invånare.

Boxholms kyrka

Trots att kommunen är liten har man en riktigt maffig och vacker kyrka som står så ståtligt på en kulle över sin bygd. Kyrkan uppfördes på initiativ av Boxholms bruk 1895–97 och invigdes den 12 september 1897. Kyrkan är byggd av 200 000 slaggstenar från vällugnen i Boxholms bruk.

Boxholms gräddost

Mejeriet i Boxholm började tillverka ost 1890 och den mest kända produkten är en gräddost som har tillverkats sedan 1952. Efter att Arla hade köpt upp verksamheten flyttades tillverkningen till Östersund, varumärket Boxholm fortsatte att användas. Under en tid använde ett annat företag nästan samma namn, “Äkta Boxholmsost” men det ansågs inkräkta för mycket på det ursprungliga varumärket och får tillsvidare (2021) inte användas.

Valdemarsvik kommun

En kommun som vi passerat ett par gånger utmed E22 mellan bland annat Kalmar och Söderköping är Valdemarsvik kommun. En kommun med ett fantastiskt läge men inte ger någon direkt atmosfär av sommarstad så som jag föreställt mig.

Vi besöker Valdemarsvik en söndag i slutet av maj månad och tar en liten promenad vid hamnen och det lilla centrum som  består av några få butiker och givetvis ett systembolag. Den lilla hamnen är förstås trevlig att flanera vid, men det är ett ganska litet område.

En fjord?

Valdemarsviken är en 19 kilometer lång vattenled in till Valdemarsviks centrum. Det är en sprickdal och kanske en riktig fjord, den enda efter ostkusten. Huruvida viken är en äkta fjord är lite oklart men den har en tröskel och djuphåla som ska vara definitionen för en fjord.

Kommunhuset i Valdemarsvik

Vi anländer från huvudgatan ned mot Valdemarsvik och stöter genast på kommunhuset. Här finns inget rådhus men däremot en ganska trist byggnad där kommunens administration inryms. Jag tar förstås de obligatoriska bilderna på kommunhuset och lägger märke till kommunens vapen. Vapnet fastställdes för Valdemarsviks köping 1947 och registrerades för kommunen 1978. Ankaret syftar på ortens hamn och knivarna på garverinäringen. Vapnet är ritat av Maj Ericsson.

Valdemarsviks kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Valdemarsviks köping, Gryts och Ringarums landskommuner samt delar ur Tjust-Eds landskommun.

Valdemarsvik kyrka

Mitt i Valdemarsvik ligger en mycket fin kyrka från slutet av 1800-talet med utsikt över Valdemarsviken. Kring 1870 väcktes tanken att bygga en riktig kyrka här i Valdemarsvik, dessförinnan hölls gudstjänsterna inrymda i en lokal vid Storgatan. På frivillig väg samlades medel in genom bland annat en syförening bildad för ändamålet. Kyrkan invigdes den 5 augusti 1877.

Hamnområdet i Valdemarsvik.

Vårt besök i Valdemarsvik

Alltid när vi besöker en kommun letar jag efter några sevärdheter som finns i kommunen. Ibland brukar kommunens hemsida informera vad som finns att se och göra. Turistbyrån kan också hjälpa till att visa de bästa sevärdheterna och digitalt kan det även finnas bra information från olika turistorganisationer.

Mycket välordnat utsiktsplats möter oss på toppen av Majeldsberget.

Fin utsikt över Majeldsberget

Ofta har vi tidspress när vi är ute på våra kommunbesök men i Valdemarsvik tar vi oss tid att promenera i hamnen. Jag letar upp en trevlig utsiktsplats uppe på Majeldsberget. En liten skylt visar oss vägen dit men när vi passerar ett villaområde tappar vi bort oss lite. Det är lite längre än vi tänkt oss men till sist kommer vi fram till ett avslutande villakvarter innan ett skogsområde tar vid. Vi följer den grusade vägen genom skogen och parkerar bilen vid en mast och fortsätter sedan på upptrampad stig fram till utsiktsplatsen.

Vi befinner oss på 65 meter över havet med mycket fin vy över Valdemarsvik. Och exakt på den plats där man nu byggt utsiktsplatsen låg ortens majbrasa förr i tiden.

Lite historia

Runt om samhället Valdemarsvik finns gravhögar från brons- och järnålder som visar att människor bott här i flera tusen år. Vid vikingatidens slut gick havsytan tre meter högre än idag. Det som är dagens centrum låg under den här tiden under vatten. År 1383 nämns gården Wagmare senare (Vammar) som gett sitt namn åt den nära 20 kilometer långa havsviken Wammarsviken som senare blev Valdemarsviken och därmed också det samhälle som uppstod i början av 1700 – talet. Redan på 1600 – talet beskrivs den inre delen av Valdemarsviken som  “handels- och latageplatsen Wammarsvik”, men var då bebodd av endast några få familjer.

År 1800 bor det 200 personer i samhället men under senare delen av 1800 – talet tar utvecklingen rejäl fart. Man får egen läkare 1851, postkontor 1864 och ångbåtsförbindelse med Norrköping, Västervik och Stockholm 1868.

Lundbergs Läderfabrik etablerar sig här i Valdemarsvik 1873 och blir så småningom Skandinaviens största. Redan 1881 får orten telefonförbindelse vilket gör att man 1897 är världens telefontätaste samhälle. I slutet av seklet fanns 1500 invånare och i början av 1900 – talet fick Valdemarsvik järnvägsförbindelse med Söderköping och Norrköping.

Det är ändå sjöfarten som har varit den röda tråden i Valdemarsviks historia. Kring 1931 var antalet fartyg som störst med 272 fartyg som anlände från utlandet. Tillsammans med passagerarångbåtarna vilka gästade Valdemarsvik flera gånger i veckan växte en livlig hamnstad fram. Men som upphörde 1947.

Efter andra världskriget slut minskade efterfrågan på läder och 1960 lades Lundbergs Läderfabrik ned. Fabriksbyggnaderna stod kvar en tid, men revs efter hand, det som återstår av fabriksbyggnaderna ger karaktär åt dagens samhälle. 1966 läggs även järnvägen ned då nuvarande Europa väg 22 tas i bruk.

I dag finns det flera företag inom den tillverkande industrin här i kommunen och sysselsätter många av de 7660 Valdemarsviksborna,

Andra sevärdheter i kommunen

I Valdemarsviks kommun finns hela 21 naturreservat där unika miljöer skyddas. Det finns alltså fina möjligheter att vistas i naturen på olika sätt.

Det är heller inte långt ut till havsbandet. Från tätorten Valdemarsvik går väg 212 rakt ut till det yttersta havsbandet på mindre än 20 minuter. Från Valdemarsvik går även bussar i linjetrafik till Gryt och Fyrudden. Från Fyrudden kan man fortsätta ut i skärgården med båt. Det går även att chartra en båt för egna utflykter. I Gryts och Tjusts skärgårdar finns gott om ensamma öar för bad, sol och fiske. Dessutom finns många genuina fiskesamhällen värda ett besök.

Jag kan bara konstatera att Valdemarsvik verkar vara en riktigt pärla när det gäller olika aktiviteter vid havet och vi får säkert anledning att återkomma till kommunen för att se mer.

Följ oss “Besöka Sveriges 290 kommuner” Antal kommuner:(94 – 97)