Linköping, Boxholm, Mjölby och Valdemarsvik – 4 kommuner i Östergötland

Att upptäcka nya platser genom vårt projekt att besöka Sveriges alla kommuner ger kommunbesök en helt annan bild än när vi bara passerar förbi. Under vår resa i Östergötland har vi valt att stanna till och utforska flera kommuner lite närmare. Några bekanta, andra helt nya för oss.

Östergötland rymmer totalt 13 kommuner, och genom åren har vi besökt några av dem , ibland med övernattning, ibland bara i förbifarten. En av de platser som verkligen sticker ut är Linköping, som med sin trevliga stadskärna, sitt universitet och den imponerande Linköpings domkyrka erbjuder mycket för besökaren.

Samtidigt finns det kommuner som vi knappt upplevt alls. Mjölby har vi passerat många gånger längs E4:an utan att stanna, och Boxholm har länge varit en plats vi bara känt till namnet på. Lite längre österut ligger Valdemarsvik, där vi någon gång gjort ett kort stopp under resor mellan Söderköping och Kalmar.

Nu när fokus ligger just på kommunbesök får vi möjlighet att stanna upp och verkligen upptäcka vad varje plats har att erbjuda – bortom vägarna vi annars bara färdats längs.

Linköpings kommun

Jag tycker att Linköping är en trevlig och lagom stor stad. Här finns det mesta på nära håll. Vi har under åren övernattat i Linköping åtminstone två gånger. Nu är det ett tag sedan men det skulle vara trevligt att stanna till här över en weekend för att riktigt lära känna Linköping.

När vi besöker Linköping i slutet av september blir det ett ganska kort kommunbesök på några timmar. Vi har tur med vädret, det är soligt och skönt. En slags höstmarknad pågår denna lördag därav många avstängda gator för trafik och näst intill omöjligt att hitta parkeringsplats.

Lite historia

Linköping har en lång och händelserik historia som märks tydligt när man rör sig genom staden. Redan i början av 1100-talet var platsen en viktig kyrklig centralort, och under 1200-talet började själva staden växa fram, mycket tack vare sitt centrala läge i Östergötland.

På 1500-talets slut hamnade Linköping mitt i dramatiska maktstrider. Konflikterna kulminerade i Slaget vid Stångebro och det som senare kom att kallas Linköpings blodbad. Flera högt uppsatta personer som fängslats efter slaget anklagades för förräderi och avrättades på stadens torg – en mörk del av historien som fortfarande sätter sin prägel på platsen.

Staden har också drabbats av svåra motgångar. I början av år 1700 ödelades stora delar av Linköping i en omfattande brand. Både slottet och Linköpings domkyrka klarade sig, men återuppbyggnaden blev lång och svår. Som om inte det vore nog drabbades staden under flera år av pest. Skillnaderna mellan människor var tydliga – medan många kämpade för att överleva, lät de mer välbeställda bygga ståtliga gårdar och herresäten i området.

Under 1800-talet började staden återhämta sig på allvar. Handeln tog fart, nya torg växte fram och Linköping utvecklades sakta men säkert till den livliga stad den är idag.

Ett av de mer färgstarka inslagen i Linköpings historia är det så kallade Brännvinsupproret i Linköping. Upproret bröt ut i protest mot höga brännvinspriser och orättvisa matpriser under en tid då många redan hade det svårt. Det hela tog sin början vid Stadskällaren på Stora torget, där människor samlades, sjöng frihetssånger – bland annat Marseljäsen och sedan tågade genom staden ner mot Stångebro.

En av de personer som pekades ut som drivande bakom upproret var Didric Gabriel Björn. Efter några dagar slogs upproret ner och ledarna fängslades i slottshäktet. De dömdes till döden, men straffen omvandlades senare till livstids fängelse, ett dramatiskt slut på några intensiva dagar i stadens historia.

Under andra halvan av 1800-talet förändrades staden i grunden. Befolkningen växte och Linköping började utvecklas med ny infrastruktur och förändrad bebyggelse. Det gamla ståndssamhället avskaffades och ersattes gradvis av ett klassamhälle, där arbetarklassen växte samtidigt som borgerskapet stärkte sin position genom ökat ägande och högre inkomster.

Under 1800-talet började stora förändringar ta form i hela Sverige. Under 1860-talet fördes diskussioner om hur landet skulle styras på ett mer demokratiskt sätt, och 1862 kom ett viktigt beslut om kommunal självstyrelse. För första gången skildes kyrkans frågor från det övriga samhället, och Linköping ombildades då till en stadskommun.

Sedan början av 1900-talet har Linköping vuxit i snabb takt och utvecklats till en av landets mest expansiva städer. Från att ha varit en relativt liten ort har staden klättrat till att bli en av de större i Sverige. Som både stiftsstad, garnisonsstad och residensstad har Linköping haft en viktig roll i regionen, och industrin,  särskilt inom metall och verkstad, har länge varit en stark drivkraft.

Under de senaste decennierna har stadens utveckling i hög grad präglats av kunskap och forskning. Linköpings universitet och universitetssjukhuset har haft stor betydelse för både tillväxt och attraktivitet, och bidragit till att forma den moderna stad som möter besökaren idag.

Idag har Linköping omkring 165 000 invånare och räknas som en av Sveriges största städer – en plats där historien fortfarande gör sig påmind, samtidigt som framtiden ständigt är närvarande.

Linköpings domkyrka

En av Sveriges bäst bevarade medeltida katedraler är Linköpings domkyrka och kanske stadens mest kända byggnad, med sitt imponerande 107 meter höga torn. Den räknas bland Nordens största kyrkor, tillsammans med Uppsala domkyrka och Nidarosdomen.

Kyrkan började byggas under tidigt 1100-tal och hade stora likheter med Vreta kloster kyrka. Under 1200- till 1500-talen byggdes den ut i etapper, och delvis förstördes den av stadens bränder. Först på 1700-talet påbörjades tornbygget, färdigt 1756, och det nuvarande tornet stod klart 1886.

Besöka domkyrkan

Det är en mäktig upplevelse att besöka domkyrkan. Det finns många spännande sevärdheter i kyrkan och när vi besöker kyrkan är den välbesökt men ändå är det inget man märker av, här får många kyrkobesökare plats utan att behöva trängas.

Linköpings slott

Samtidigt med domkyrka byggde biskopen en gård med stenhus intill kyrkan. Gården ingår i de äldsta delarna av Linköpings slott. Biskoparna lät efterhand bygga ut gården till en borg.

Vid reformationen tvingades den siste katolske biskopen att lämna över borgen till Gustav Vasa som påbörjade ombyggnaden till ett kungligt slott. Det blev färdigställt av Gustav Vasas söner Johan III och Karl IX. Sedan 1634 är slottet residens för landshövdingen i Östergötlands län som idag har tillgång till representationsvåning och kungligt gästrum. Under århundranden har fängelse, krigskassa, skattekontor och många andra funktioner funnit på slottet.

Gamla Linköping

Förutom att besöka Linköpings stadskärna är det trevligt att titta in i Gamla Linköping. Vi tar oss dit och gör en tidsresa och får uppleva svenskt småstadsliv vid 1900 – talets början.

Här kan vi strosa runt på kullerstensgator bland charmig trähusbebyggelse och besöka flera museer, butiker, restauranger och historiska trädgårdar. Miljöerna har flyttats hit från Linköpings stadskärna till ett levande friluftsmuseum. Det är en mycket söt och pittoresk liten trästad.

Mycket charmigt och pittoreskt är de välbevarade kvarteren här i Gamla Linköping.

Mjölby kommun

För ett par månaders sedan, närmare bestämt i april månad gör vi ett besök i Mjölby kommun. Det är grått, kallt och blåsigt när vi hälsar på i tätorten Mjölby. Kommunen kommer att få hela två besök av oss. Jag är inte helt nöjd med vårt första besök här i Mjölby och när jag läser att det finns fler sevärdheter som kan intressera oss är det inte värre än att vi återkommer lite senare och då besöker Skänninge som ligger en bit väster om Mjölbys centrum.

När vi kört utmed E4:an söder ut från Stockholm har vi passerat Nyköping, Norrköping och Linköping. Snart dyker Mjölby upp och jag kan lugnt erkänna att jag aldrig tänkt tanken att vi borde stanna till i Mjölby. Nu när det är kommunbesök tar förstås av från E4:an och följer GPS:n mot de centrala delarna mot Mjölby. Huvudorten Mjölby ligger vackert vid Svartån som inbjuder till promenader och kanske en paddeltur, dock inte idag, det är kallt och ruggigt.

Vårt besök i Mjölby

Vi hittar kommunhuset relativt snabbt och jag kastar mig ut i snålblåsten för att ta de obligatoriska bilderna för att föreviga kommunen. Inrymt i kommunhuset ligger även ett bibliotek som håller öppet. Jag kilar in och kan se en liten modellutställning av Mjölby Kvarnby från 1912.

Lite historia

Boxholms kommun

Vi lämnar Mjölby kommun och fortsätter 17 kilometer söderut och kommer fram till en ny bekantskap för oss, Boxholms kommun. Boxholm är kommunens centralort och är uppkallat efter Boxholms säteri, grundat 1594 av Arvid Gustafsson Stenbock. Namnet kommer av -bock i Stenbock och efterleden -holm. Boxholm väx namnet Boxholm etablerades under 1600-talet.

Boxholm är en gammal bruksort. Bruket grundades 1754 Sedan början av 1980-talet är brukets verksamhet bland annat stålverk, sågverk, mejeri och jordbruk uppdelad mellan flera olika företag. I Boxholm finns ett bruksmuseum för att minnas bygdens bruksort.

Vårt besök i Boxholm

Boxholm är en liten kommun och vi besöker det lilla centrumet där kommunhuset är beläget. Jag tittar som allra hastigast in i kommunhuset som är stängt men biblioteket håller öppet. Som vanligt i så här små kommuner med sin lilla tätort finns det inte så mycket mer än en Ica – butik, Systembolag och en pizzeria.

I kommunen bor det cirka 5 512 invånare.

Boxholms kyrka

Trots att kommunen är liten har man en riktigt maffig och vacker kyrka som står så ståtligt på en kulle över sin bygd. Kyrkan uppfördes på initiativ av Boxholms bruk och invigdes den 12 september 1897. Kyrkan är byggd av 200 000 slaggstenar från vällugnen i Boxholms bruk.

Boxholms gräddost

Mejeriet i Boxholm började tillverka ost 1890 och den mest kända produkten är en gräddost som har tillverkats sedan 1952. Efter att Arla hade köpt upp verksamheten flyttades tillverkningen till Östersund, varumärket Boxholm fortsatte att användas. Under en tid använde ett annat företag nästan samma namn, ”Äkta Boxholmsost” men det ansågs inkräkta för mycket på det ursprungliga varumärket och får tillsvidare (2021) inte användas.

Valdemarsvik kommun

En kommun som vi passerat ett par gånger utmed E22 mellan bland annat Kalmar och Söderköping är Valdemarsvik kommun. En kommun med ett fantastiskt läge men inte ger någon direkt atmosfär av sommarstad så som jag föreställt mig.

Vi besöker Valdemarsvik en söndag i slutet av maj månad och tar en liten promenad vid hamnen och det lilla centrum som  består av några få butiker och givetvis ett systembolag. Den lilla hamnen är förstås trevlig att flanera vid, men det är ett ganska litet område.

En fjord?

Valdemarsviken är en 19 kilometer lång vattenled in till Valdemarsviks centrum. Det är en sprickdal och kanske en riktig fjord, den enda efter ostkusten. Huruvida viken är en äkta fjord är lite oklart men den har en tröskel och djuphåla som ska vara definitionen för en fjord.

Kommunhuset i Valdemarsvik

Vi anländer från huvudgatan ned mot Valdemarsvik och stöter genast på kommunhuset. Här finns inget rådhus men däremot en ganska trist byggnad där kommunens administration inryms. Jag tar förstås de obligatoriska bilderna på kommunhuset och lägger märke till kommunens vapen. Vapnet fastställdes för Valdemarsviks köping 1947 och registrerades för kommunen 1978. Ankaret syftar på ortens hamn och knivarna på garverinäringen. Vapnet är ritat av Maj Ericsson.

Valdemarsviks kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Valdemarsviks köping, Gryts och Ringarums landskommuner samt delar ur Tjust-Eds landskommun.

Valdemarsvik kyrka

Mitt i Valdemarsvik ligger en mycket fin kyrka från slutet av 1800-talet med utsikt över Valdemarsviken. Kring 1870 väcktes tanken att bygga en riktig kyrka här i Valdemarsvik, dessförinnan hölls gudstjänsterna inrymda i en lokal vid Storgatan. På frivillig väg samlades medel in genom bland annat en syförening bildad för ändamålet. Kyrkan invigdes den 5 augusti 1877.

Hamnområdet i Valdemarsvik.

Vårt besök i Valdemarsvik

Alltid när vi besöker en kommun letar jag efter några sevärdheter som finns i kommunen. Ibland brukar kommunens hemsida informera vad som finns att se och göra. Turistbyrån kan också hjälpa till att visa de bästa sevärdheterna och digitalt kan det även finnas bra information från olika turistorganisationer.

Mycket välordnat utsiktsplats möter oss på toppen av Majeldsberget.

Fin utsikt från Majeldsberget

Ofta har vi tidspress när vi är ute på våra kommunbesök men i Valdemarsvik tar vi oss tid att promenera i hamnen. Jag letar upp en trevlig utsiktsplats uppe på Majeldsberget. En liten skylt visar oss vägen dit men när vi passerar ett villaområde tappar vi bort oss lite. Det är lite längre än vi tänkt oss men till sist kommer vi fram till ett avslutande villakvarter innan ett skogsområde tar vid. Vi följer den grusade vägen genom skogen och parkerar bilen vid en mast och fortsätter sedan på upptrampad stig fram till utsiktsplatsen.

Vi befinner oss på 65 meter över havet med mycket fin vy över Valdemarsvik. Och exakt på den plats där man nu byggt utsiktsplatsen låg ortens majbrasa förr i tiden.

Lite historia

Runt Valdemarsvik finns gravhögar från brons- och järnålder, ett tydligt tecken på att människor har bott här i flera tusen år. Vid vikingatidens slut låg havsytan ungefär tre meter högre än idag, och det som nu är centrum av samhället låg då under vatten.

År 1383 nämns gården Wagmare – senare kallad Vammar – som gett namn åt den nästan 20 kilometer långa viken Wammarsviken. Med tiden blev viken känd som Valdemarsviken, och det var här som det första samhället började växa fram i början av 1700-talet. Redan på 1600-talet beskrivs den inre delen av viken som “handels- och lagageplatsen Wammarsvik”, men då bodde här bara några få familjer.

År 1800 hade samhället omkring 200 invånare, men under senare delen av 1800-talet började utvecklingen gå snabbt. Redan 1851 fick man egen läkare, 1864 öppnades postkontor, och 1868 startade ångbåtsförbindelser med Norrköping, Västervik och Stockholm, en tid då samhället verkligen började knyta kontakter med resten av landet.

1873 etablerades Lundbergs Läderfabrik i Valdemarsvik och växte så småningom till att bli Skandinaviens största. Redan 1881 fick orten telefonförbindelse, och 1897 blev Valdemarsvik världens telefontätaste samhälle. I slutet av 1800-talet hade samhället omkring 1 500 invånare, och i början av 1900-talet fick Valdemarsvik järnvägsförbindelse med Söderköping och Norrköping.

Men det är ändå sjöfarten som har varit den röda tråden i Valdemarsviks historia. Runt 1931 anlände som mest 272 fartyg från utlandet, och tillsammans med de passagerarångbåtar som flera gånger i veckan gästade staden växte en livlig hamnstad fram som dock upphörde 1947.

Efter andra världskriget minskade efterfrågan på läder, och 1960 lades Lundbergs Läderfabrik ned. Fabriksbyggnaderna stod kvar en tid, men revs efter hand. Idag är det bara några rester kvar som fortfarande ger karaktär åt samhället. År 1966 lades även järnvägen ned, när nuvarande Europaväg 22 tog över som huvudförbindelse.

I dag finns flera företag inom tillverkande industri här i kommunen, och de sysselsätter många av Valdemarsviks cirka 7 660 invånare.

Andra sevärdheter i kommunen

I Valdemarsviks kommun finns hela 21 naturreservat där unika miljöer skyddas. Det finns alltså fina möjligheter att vistas i naturen på olika sätt.

Det är heller inte långt ut till havsbandet. Från tätorten Valdemarsvik går väg 212 rakt ut till det yttersta havsbandet på mindre än 20 minuter. Från Valdemarsvik går även bussar i linjetrafik till Gryt och Fyrudden. Från Fyrudden kan man fortsätta ut i skärgården med båt. Det går även att chartra en båt för egna utflykter. I Gryts och Tjusts skärgårdar finns gott om ensamma öar för bad, sol och fiske. Dessutom finns många genuina fiskesamhällen värda ett besök.

Jag kan bara konstatera att Valdemarsvik verkar vara en riktigt pärla när det gäller olika aktiviteter vid havet och vi får säkert anledning att återkomma till kommunen för att se mer.

Läs mer:  “Besöka Sveriges 290 kommuner” Antal kommuner:(94 – 97)