Sveriges 290 kommunerUppland

Enköping, Heby, Östhammar och Tierp – Fyra kommuner i Upplands län

Vi är ute på en liten biltur i Upplands län och vad passar inte bättre då än att även göra ett par kommunbesök. Vi börjar i Enköpings kommun och fortsätter sedan rakt österut och hamnar i Heby kommun. Därifrån fortsätter vi till Östhammar, en riktigt härlig skärgårdskommun. Det blir även en liten sväng på olika bruk i Östhammar och när vi ser att Tierp inte ligger långt härifrån tar vi och gör ett besök här också. Det är fyra ganska olika kommuner, där alla ligger i Uppsala län. Det blir en härlig utflykt som ger oss havsluft och fina parker i vackra bruksmiljöer.

Enköpings kommun

Någon gång tidigare har vi besökt Enköping och dess kommun. För ett par år sedan bekantade vi oss lite mer med kommunen genom att titta in i Enköpings centrum. Vi upptäckte att Enköping var en ganska trevlig liten stad även om det alltid verkar regna när vi besöker staden.

Under medeltiden var Enköping en viktig köpstad där Mälarens vatten mötte Enköpingsåsens färdvägar. Ett Franciskanerkloster ska ha funnit kring år 1275. Vid den stora stadsbranden 1799  brann stora delar av den gamla trästaden ned och byggdes upp efter en rutnätsplan. Med rutnätstad menas det stadsplaneidéal som växte fram från 1600-talets början och varade till 1800-talets slut. Stadsbilden i en rutnätsstad innebär att staden är uppbyggd av raka, parallella gator som korsas av andra gator i vinkel så att ett rutnät av kvarter uppstår.

Hantverk, handel och rotfruktsodling dominerade stadens näringar fram till 1900-talets början. Pepparroten var stadens karaktärsväxt. I början av 1900-talet omvandlades borgarnas gamla Enköping till en expansiv industristad med en rik mekanisk verkstadsindustri, med Bahco som det största och tydligaste exemplet. Hamnen och järnvägen erbjöd viktiga kommunikationer.

Ända fram till i början av 1900 – talet var Enköping en handels- och jordbruksstad som bland annat exporterat rotfrukter och grönsaker. Pepparroten var stadens karaktärsväxt. Så småningom omvandlades det gamla Enköping till en expansiv industristad med mekanisk verkstadsindustri. Produktionen av verktyg har spelat en stor roll, tack vare företagare Johan Petter Johansson som uppfann skiftnyckeln.

Vårt besök i Enköping

Enköping har haft en stor befolkningsökning de senaste åren och idag bor det 47 489 invånare. Det är kanske inte så förvånande att man behöver ett nytt kommunhus. Vi blir minst sagt snopna när vi besöker kommunhuset i Enköping som säkert både har varit stort och fint men nu håller på att rivas.

När jag lite senare söker information om kommunhuset ser jag att ett nytt kommunhus ska byggas inom en snar framtid och att tillfälliga lokaler används för olika avdelningar inom administrationen. Jag får helt enkelt återkomma när allt är färdigt med en bild på det nya kommunhuset.

Tyvärr är det en lite regnig dag när vi besöker Enköping som kan vara en riktigt trevlig stad på sommaren med ett par uteserveringar i centrum. Idag är det folktomt.

Stad med fin natur

Enköping är en stad med många naturupplevelser. Det ska finnas flera vandringsleder, vackra parker och en fin landsbygd. Närheten till Mälaren bjuder på bad och båtturer men det finns även möjlighet att uppleva Sveriges historia genom stenålderns boplatser, bronsålderns hällristningar, vikingatid, runstenar, medeltida kyrkor och stormaktens slott och herrgårdar.

Enköping talar ofta om sina trevliga parker och för ett par år sedan tog vi en tur i bland annat “Drömparken” som den holländske designern Pier Oudolf är upphovsman till. Det är en mycket trevlig park att promenera runt i om man är intresserad av perenner och prydnadsgräs eller bara få lite inspiration för sin trädgård. Det finns över 200 arter och sorter i parken.

En annan sevärdhet även om man inte är så kyrklig av sig är Vårfrukyrkan som ligger på en höjd med vy över stan. Kyrkan är från 1100 – talet och är en av landets äldsta kyrkor. Kyrkan är väl värd att besöka, det är nog en av de vackraste kyrkor som jag varit inne i. Det är svårt att se sig mätt på de fantastiska målningar i de välvda taken och de vackra ljuskronorna som är placerade i flera av taken.

Om man gillar slott kan man ta sig en bit utanför Enköping. Endast en halvtimmes bilresa från Enköping ligger Grönsöö slott med tillhörande slottspark alldeles vid Mälarens strand. Här finns även fina naturstigar och naturreservat.

Läs mer: Grönsöö slott 

Heby kommun

Mellan  Uppsala och Sala ligger Heby kommun. Centralort är Heby som är kommunens största tätort. Fram till 2007 tillhörde kommunen Västmanlands län men bytte till Upplands län efter en folkomröstning i kommunen.

Frågan om vilken länstillhörighet hade länge splittrat kommuninvånarna i Heby och 1998 genomfördes en folkomröstning där länsbytarsidan vann. 57,7 procent röstade för att Heby skulle tillhöra Uppsala län. Det kom dock att dröja ända fram till 2007 innan allt processande var klart och innan riksdagen beslutade att folkomröstningsresultatet skulle följas. Heby kommun fick byta län från Västmanland till Uppsala.

Blev det bättre för invånarna med länsbytet?

Ett år efter det att man lämnat Västmanland kunde det konstateras att kostnaderna för länsbytet blev större än vad både invånare och politiker hade räknat med. Statsbidragen minskade, och dessutom underkände länsrätten ett avtal mellan landstinget och Heby kommun om hemsjukvården.

Fördelarna för Hebyborna var att de blev billigare och bättre förbindelser med Uppsala för dem som pendlar. Heby kommun har också fått en egen ambulans. Än så länge finns den på brandstationen i Heby. Hebyborna åker numera till Akademiska sjukhuset i Uppsala, istället för lasarettet i Västerås.

Nu har det gått över 15 år sedan länsbytet och kanske har diskussionen ebbat av och att alla Hebyborna håller sams och är nöjda med Uppsala län.

Heby var tidigare ett centrum för tegelbruksindustrin i Sverige. Idag finns det ett tegelbruk kvar, det ligger i Vittinge och är en av de få kvarvarande i landet.

Redan 1370 omtalas Heby för första gången när kung Albrekt överlät mark och gods i Heby till Sten Stensson. På tidigt 1500 – tal fanns det fyra gårdar i Heby. När järnvägen drogs genom landskapet blev Heby ett stationssamhälle och tätorten Heby började växa fram.

Tillverkningen av tegel i Heby kommun var ett av Sveriges största under 1900 – talet. Heby tegelverk bildades på på 1910 – talet av tre äldre bruk i trakten och i början av 1930 – talet ingick även ett fjärde bruk i verksamheten. I folkmun kallades det 4:an eller “Funkis”. Vid bruket tillverkades taktegel och på 1920 – talet omfattade produktionen nära 8 miljoner pannor per år. Det fanns då 164 anställda vid fabrikerna.

Nu finns ett tegelbruksmuseum som invigdes 1995.  Museet är öppet lördagar och söndagar under perioden 1 maj till och med första veckan i oktober.

Folkets Hus

Hos Folkets Hus i Heby visas både teater, dans, opera och film. Här finns en biosalong med plats för 178 gäster som kan visa film i både vanligt format och 3D.

Vårt besök i Heby kommun

Det tar inte så lång tid att köra genom lilla Heby men kommunen har fler platser än ett litet centrum med kommunhus och kyrka. Delar av Färnebofjärdens nationalpark vid Östa – området tillhör Heby kommun och där har vi varit många gånger. Det är en mycket fin plats vid nedre Dalälven.

De tegelmönstrade fälten i kommunvapnet anknyter till tegeltillverkning på orten.

I Heby ligger Västerlövsta kyrka med anor från 1400 – talet.

Lantmännens silos ett riktigt landmärke här i Heby.

Östhammars kommun

Vi fortsätter vår biltur nästan rakt österut och hamnar i Östhammars kommun. Det är först på senare år som vi besökt Östhammar som omger sig med en härlig skärgårdsidyll. Östhammar centrum har en liten trevlig stadskärna och här ligger även kommunhuset.

Östhammar hembygdsgård

Vattentornet är Östhammars välkända landmärke.

Kommunhuset

Det blir förstås ett besök vid kommunhuset. I kommunen bor det 22 364 invånare och dagsläge hamnar kommunen på 116:de plats vad gäller invånarantal för Sveriges alla kommuner

Trevlig liten stadskärna i Östhammar.

Lite historia

Östhammar fick stadsprivilegier redan 1368 och hette då Hamar. Landhöjningen vållade stora problem under 1400 – talet därför flyttades staden till Öregrund, men kom så småningom tillbaka till sin ursprungliga plats igen. Under 1800 – talet blomstrade Östhammar som bad- och semesterort.

I Östhammar spelades även författaren och regissören Lars Molins film “Badjävlar” från 1971 in. Filmen blev uppmärksammad för sin dräpande satiriska beskrivning av hur bofasta invånare och sommargäster hämningslöst råkar i luven på varandra. Filmen fick ligga i karantän innan den kunde sändas.

Öregrund i Östhammar kommun

Östhammar i all ära, men nog är det Öregrund som är kommunens stora stjärna. Sommartid är det fullfart i den lilla skärgårdsidyllen. Småbåtar lägger till i hamnen och lockas in i hamnens alla restauranger som ligger vid kajen. Det doftar gott och även om man inte alls behöver komma med båt är det kanske det bästa sättet att färdas här.

Vi kör bil och det är ganska svårt att hitta parkeringsplats men inte omöjligt. Öregrund är så charmigt och mysigt.

Som om det inte räckte med Öregrund har Östhammar kommun flera bruk med herrgårdar man kan besöka. Vi har besökt bland annat Gimo bruk, Forsmarks bruk och Österbybruk.

Gimo bruk med möjlighet till övernattning.

Mitt inlägg : Gimo bruk 

Mitt inlägg: Forsmarks bruk

Forsmark bruk har en härlig park att strosa runt i. Det finns även restaurang, café och butik inom området. 

Österbybruk herrgård

En trevlig utflykt i Östhammars kommun är att besöka Österbybruk och den vackra herrgården som är beläget vid vattnet.

På Österbybruk finns många spännande sevärdheter. Det finns ett slott med restaurang och även en mysig trädgård runt knuten. Vi besökte Österbybruk en fin sommardag och det var en hel del turister här. Många husbilar förstås men området är stort och vi behövde inte trängas.

Tierps kommun

Efter att ha lämnat vackra Forsmarks bruk förflyttar vi oss lite nordväst och hamnar snart i Tierps kommun. Vi kör direkt till kommunhuset som passande nog ligger i centralorten Tierp.

Tierp är en kommun med ett varierat landskap. Kommunen gränsar mot Bottenhavet där kuststräckan bjuder på både dramatiska strandklippor och vackra utsiktspunkter. Vid den nordöstra kustremsan finns ett stort naturreservat med grunda vikar, laguner och steniga stränder omgivna av skog.

I den inre delen av kommunen möts besökaren av trolska skogar och vida myrar. Det finns även flera sjöar och i bland annat Vendelsjön bjuds det på fågelskådning i toppklass. Det är således en kommun men många fina naturupplevelser, några av dem verkar vara så pass intressanta att Tierps kommun är ett absolut måste att återkomma till.

Lite historia

Tierp växte fram som ett stationssamhälle efter att järnvägsstationen invigts 1874. Tåget gick mellan Uppsala och Gävle. Som på många andra håll i Sverige gjorde etableringen av järnvägen att samhället runtomkring började växa. Tierp kom att bli centralort för norra Uppland och blev det största samhället mellan Uppsala och Gävle. Kring 1920 fanns postkontor, läkare, apotek, två hotell och även ett avdelningskontor för Stockholms handelsbank här i Tierp.

Utvecklingen fortsatt med att hantverkare, ett par mekaniska verkstäder, snickerifabrik och flera andra fabriker etablerade sig här. Även tingsrätten flyttade hit och bildade Tierps tingsrätt.

Kommunen har en lång industri­tradition och även flera framgångs­rika företag. Det finns många småföretag, men också flera medelstora företag inom olika verksamhetsområden. Några av de större privata arbetsgivarna i kommunen är Atlas Copco Tools AB, Erasteel Kloster AB och Munters Europe AB.

I kommunen bor det 21 485 invånare.

Tierps kommunvapen pryder dörrmattan vid ingången till kommunhuset. 

Vårt besök i Tierps kommun

Jag hade aldrig varit i Tierp tidigare men det visar sig vara en trevlig liten stad. Det märks att det funnits betydelsefull handel och bankväsende här. Stora villor i äldre stil finns närmast centrum. Eftersom det är en vardag är kommunhuset öppet och jag springer genast in och får en pratstund med den trevliga och engagerade personalen i receptionen.

Personalen visar sig mycket intresserad av mitt lilla äventyr att besöka Sveriges alla kommuner. De lassar på mig mängder av broschyrer om sevärdheter i kommunen. Jag skäms en aning för just idag har vi bara siktet inställt på en enda sevärdhet, nämligen ännu ett slott. Inte vilket slott som helst utan det vackra Örbyhus slott.

Givetvis tackar jag för alla tips om sevärdheter och tar med mig dem till en annan gång. Den här delen av Sverige är ganska outforskat av oss och det vi upptäcker vid vårt besök ger mersmak.

Tierps stationshus

Örbyhus slott

Finns det ett slott i kommunen tar vi oss dit så fort som möjligt. Örbyhus slott är pampigt och mycket vackert. Tyvärr är det inte öppet för visning när vi kommer alldeles för sent. Vi lovar oss själva att återkomma senare när vi startar vårt slottsprojekt.

Örbyhus har en mycket fin slottspark som vi däremot strosar runt i en stund denna sena eftermiddag innan vi  lämnar Sveriges  kommuner för den här gången.

Att Örbyhus slott är ett riktigt sagoslott råder ingen tvekan om. Slottet ligger vackert beläget vid Vendelsjön och är omgivet av en lummig park. Godset har anor redan från mitten av 1300-talet, men dess betydelsefulla period började omkring hundra år senare då slottet ägdes av Vasaätten och blev ett riksfäste i norra Uppland. 1577 ägde den berömda historien om den förgiftade ärtsoppan rum här på Örbyhus. Den avsatte kungen Erik XIV mördades av sin halvbror Johan III genom arsenikförgiftning.

År 1645 förvärvade Gustav Carlsson-Banér godset och lät bygga om det till ett barockpalats i stormaktstidens anda. Slottet omges idag av en stor parkanläggning med orangeri, alléer, arbetarbostäder, vagnshus och mycket mer.

Från koja tills slott.

Mellan åren 1820–1840 förändrades slottet till det som det är idag,  i neoklassicistisk stil med en vit-gul-orange färgskala. Under den senare delen av 1800 – talet satte bland annat de Geer, von Platen, med flera sin prägel på slottet. År 1900 köpte Carl Gustav von Rosen slottet som övertogs av Eugène von Rosen som genomförde ytterligare restaurerings- och inredningsarbeten.

Fler sevärdheter i Tierp

Ännu ett bruk som är mycket trevligt att besöka är Lövstabruk. Här var vi på slottsvisning och besökte de fina omgivningarna runt bruket och herrgården.

Mitt inlägg Lövstabruk och herrgård i Uppland 

Andra sevärdheter som står på min lista över att besöka är Karlholms bruk. Bruket ligger vid havet och grundades av Charles de Geer 1727 och är en välbevarad bruksmiljö ute vid havet. Förutom bruket finns möjlighet till bad och fiske här.

Ett annat bruk är Strömsbergs bruk som kallas “Det vita bruket”. eller “Upplands vita pärla”. Det är en komplett bruksmiljö med herrgård och välbevarade produktionsbyggnader.

Det finns flera intressanta bruk, även Söderfors bruk med anor från 1676. Här finns lite otippat ett grekiskt tempel i den engelska parken. När bruket anlades var syftet att smida ankare till flottan.

Även Tobo bruk är ett bruk i kommunen. Det var vid slutet av 1600 – talet ett av Upplands mer betydande bruk genom en omfattande tackjärnstillverkning. Idag  är bruket det enda uppländska bruk där den ursprungliga 1600 – tals karaktären kan upplevas genom bland annat de oregelbundna bruksgatorna.

Till sist vill vi gärna utforska Ullforsbruk, ett bruk vid Tämnarån, i idyllisk miljö med enhetlig och välbevarad  bruksbebyggelse från mitten av 1600 – talet.

Det finns alltså all anledning att ta sväng till Tierps kommun återigen. De uppländska bruken bär på en rik och spännande historia. De är ofta mycket välbevarade och flera av bruken har även guidade visningar.

Följ oss:  “Vi besöker Sveriges 290 kommuner”

Antal kommuner: 134 – 137 /290

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

seventeen − 1 =