Forsmarks Bruk – Bilresa utmed norra Roslagskusten

Egentligen hade vi planerat att ta färjan över från Öregrund till Gräsö, men i sista sekund ångrar vi oss när maken får för sig att man kan göra guidade visningar på kärnkraftverket i Forsmark. Vilket skämt lär det visa sig. När vi kommer fram till Forsmarks kärnkraftverk blir vi vänligt med bestämt avvisade, här får inga utomstående vistas, sommaren 2020. Tanken är ändå inte så dum för när jag senare söker efter guidad visning av kärnkraftverket Forsmark ska det faktiskt gå att göra, men det mesta är ju inställt sommaren 2020 även kärnkraftverket, men ett annat år kanske.

Det känns ju lite snopet men när vi vänder om ser vi en stor skylt – Forsmarks bruk. Det verkar intressant och det passar bra att stanna till där för att dricka vårt medhavda kaffe och äta fikabrödet från Öregrund.

Forsmarks bruk – Ett vallonbruk

Bara ett par kilometer från Forsmarks kärnkraftsverk ligger Forsmarks bruk som är ett av landets bäst bevarade vallonbruk. Bruket anlades år 1570 men redan långt tidigare under 1400 – talet tillverkades järn här i trakten. Malmen som användes kom huvudsakligen från Dannemora gruva i Östhammar och järnet som producerades var efterfrågat tack vare sin höga kvalitet. Man tillverkade bland annat tackjärn- och stångjärn, men även kanonkulor.

På 1620 – talet kom vallonerna till bruket och tog med sig både kunskaper och nya metoder som ökade produktionen och det tillverkades produkter med allt högre kvalité. År 1646 var järnet mer värt per kilo än guld.

Rysshärjningar

Sommaren 1719 hemsöktes den svenska ostkusten av ryssarna. Städer, bruk och byar sattes i brand. Den 20 juli var det Forsmarks tur. Endast kyrkan och ett par bostadshus lämnades kvar. Bruket återuppbyggdes och såldes 1754 till stångjärnsexportören Jenning. Han satsade stora resurser på industriella förbättringar. Från 1781 och fram till 1975 var bruket i familjen af Ugglas ägo.

Avveckling och ny industriepok

Under senare delen av 1800 – talet moderniserades den svenska järnhanteringen. Nya och mer rationella metoder konkurrerade ut de hantverksmässiga vilket resulterade i att många små bruk inte längre kunde hänga med och fick ekonomiska problem som bland annat Forsmarks bruk. Under 1890 – talets slut avvecklades järnhanteringen här i Forsmark. Ungefär åttio år senare startade en ny industriepok här med kraftproduktion istället.

Forsmarks klocktorn.

Forsmark bruk säljs

1975 såldes bruket av dåvarande ägaren, greve Ludvig af Ugglas till Forsmarks Kraftgrupp AB, som i sin tur sålde skogsmarken till Domänverket. Genom Forsmarks Kraftverk AB har det forna järnbruket fått ett nytt innehåll och en ny funktion. Herrgården utnyttjas bland annat av Vattenfallskoncernen för representation. En ny gymnasieskola byggdes år 1987 med inriktning på data och energi. Idag bor det cirka 100 personer på bruket.

Det finns ett flertal vitrappade hus som är från sent 1700 – tal och tidigt 1800 – tal som idag hyrs ut till Forsmarks Kraftgrupp AB anställda. Företaget äger och förvaltar bruket idag.

Forsmarks bruk en sensommardag 2020

När vi parkerat bilen tar vi en rejäl promenad runt bruket, herrgården och den vackra engelska parken. Under sommarmånaderna ska bruket vara ett uppskattat turistmål, men denna sensommareftermiddag ser vi inte särskilt många turister, bara några enstaka bilar står parkerade på gästparkeringen. Vid den lilla uteserveringen som ligger precis intill parkeringen sitter några få gäster med sitt kaffe. Vi har ju medhavd kaffetermos med oss annars hade vi nog tittat in på kafét, vi börjar bli riktigt kaffesugna nu.

Kvarteren runt Bruksgatan ligger pittoreskt i lummiga och grönskande trädgårdar.

Bruksgatan

Redan vid brukets återuppbyggnad under 1720 – talet skapades bruksgatan som först var kantad av faluröda timmerhus. Fram till 1930 – talet gick all trafik genom bruket. Det fanns även vaktkurer vid infarterna fram till tidigt 1900 – tal som var bemannade med gratialister (pensionärer), de såg också till att gatan hölls sopad och ren.

Bruksområdet sträcker sig från kyrkan i öster till nya herrgården i väster och även den gamla herrgården en liten bit bort. Det finns stall, värdshus och flera spännande byggnader runt de bägge dammarna som man når via små stenbroar från 1700 – talets mitt.

På en liten ö i Verkstadsdammen står en staty utrustad med en treudd . Vilken gud symboliserar den statyn, måntro?

Huset som kort och gott kallas “Villan” ligger vacker vid Stordammen. Vid Köksdammen ligger Nya Värdshuset.

Gamla Herrgården

När stora delar av Forsmark 1719 brändes ner av ryssarna, blev endast kyrkan och några boningshus kvar. Forsmarks bruk fick åtta års skattefrihet för att kunna återuppbygga bruket igen. En ny herrgård av trä byggdes, men ägaren av Forsmarks bruk, John Jennings tyckte att herrgården inte var tillräckligt ståndsmässig. Han lät därför bygga en ny huvudbyggnad av sten som idag kallas Gamla Herrgården, som stod klar år 1765.

Nya Herrgården

En bit bort från den Gamla Herrgården ligger den stora och Nya Herrgården, som John Jennings lät bygga bara tre år efter det att han byggt upp den Gamla herrgården. Eftersom han inte var helt nöjd med den nybyggda herrgården kontaktade han arkitekten Jean Eric Rehn som fick i uppdrag att rita och leda byggarbetena. Det blev således den nuvarande Forsmark herrgård som stod klart år 1774, men redan året innan den nya herrgården stod klar dog John Jennings.

Lite synd att det bara är Forsmarks Kraft AB som kan använda herrgården, den används till representation. Det hade varit trevligt med en övernattning i herrgårdsmiljö.

Engelska parken en av Sveriges vackraste parker

När det inte går att besöka själva herrgården får vi istället promenera runt i den mysiga engelska parken, som skapades i slutet av 1700 – talet. Parken har allt som hör en engelsk park till med slingrande gångar, spännande växter, statyer, tempel, små dammar där vi nästan kan känna hur den engelska överklassen flanerar omkring i sina frasande kjolar med tygparaplyer som skydd för solen.

Engelska parken ska år 2009 ha kommit på en delad fjärdeplats i tävlingen Sveriges vackraste park. Och visst är det en fin och spännande park. Det passar oss alldeles utmärkt att stilla strosa runt här och njuta av de små blom- och buskbeklädda kullarna, dalar och slingrande bäckar.

Precis som en engelsk park ska vara är den inte helt uppenbar, vi letar oss in i parken uppifrån stallet genom en ganska svåröppnad grind och till en början ser parken inte så märkvärdig ut alls, men undan för undan möter vi både spännande och roliga överraskningar. Parken har till och med varit inspelningsplats för filmatiseringen av Selma Lagerlöfs “Gösta Berlings saga”, under 1920 – talet, där bland annat Greta Garbo medverkade.

Engelska parken – Lite historia

Forsmarks engelska park är en av landets bäst bevarade och präglas av den romantiska tidens anda. Den engelska trädgårdskonsten utvecklades under 1700 – talet som en reaktion mot barockens symmetriskt uppbyggda trädgårdar.

Växtligheten i den här typen av trägård skulle grupperas fritt, gärna omgiven av vattendrag. Parkområdet skulle genomkorsas av gångstråk som ledde till utsikter eller små paviljonger halvt dolda i terrängen. Ofrånkomliga inslag var eremithyddan och det antika templet. Andra attraktioner kunde vara ruiner, statyer och fågelhus.

Planerna på en park i Forsmark tillkom troligen redan under bygget av den nya herrgården på 1760 – talet. År 1784 började parken anläggas men blev klar först en bit in på 1800 – talet. Mycket talar för att det var bruksägaren själv, Samuel af Ugglas som gav idén till anläggningens utformning. Han fick dock hjälp av trädgårdsdirktören Johan Christian Ackermann som var väl förtrogen med Gustav III:s engelska park i Haga.

Under årens lopp har några av de ursprungliga attraktionerna gått förlorade, bland annat två fågelhus. En kontinuerlig restaurering pågår ständigt i Forsmarks engelska park för att återskapa parkens ursprungliga karaktär.

Eremitens hydda

Ett erimitage betraktades som en obligatorisk ingrediens i det sena 1700 – talets engelska trädgårdsanläggning. Eremiten hydda uppfördes 1804.

I den mörka grottan invid klippblocket placerades på tidigt 1800 – tal en eremitfigur i vax. 1870 tillverkades en ny eremit i trä av brukssadelmakaren Edhlundh. Sonsonen Josef, är en välkänd fotograf i Östhammar, minns att träeremiten hade händer “kusligt likt” farfaderns. 1924 inköptes en ny eremit på auktion och som sedan ersattes av en sedan länge försvunnen, liten munkfigur från Mallorca.