Forsmarks Bruk – ett av Sveriges bäst bevarade bruk

Längs Upplands kust ligger Forsmark Bruk – en välbevarad bruksmiljö där historien fortfarande känns närvarande. De gula herrgårdsbyggnaderna, den spegelblanka dammen och de lummiga omgivningarna skapar en miljö som nästan känns hämtad ur en annan tid. Här har järnhantering, samhällsliv och natur gått hand i hand i flera hundra år, och idag är platsen ett uppskattat utflyktsmål för den som vill uppleva svensk brukshistoria på nära håll.

Egentligen hade vi planerat att ta färjan över från Öregrund till Gräsö, men i sista sekund ångrar vi oss när maken får för sig att man kan göra guidade visningar på kärnkraftverket i Forsmark. Vilket skämt lär det visa sig. När vi kommer fram till Forsmarks kärnkraftverk blir vi vänligt med bestämt avvisade, här får inga utomstående vistas, sommaren 2020. Tanken är ändå inte så dum för när jag senare söker efter guidad visning av kärnkraftverket Forsmark ska det faktiskt gå att göra, men det mesta är ju inställt sommaren 2020 även kärnkraftverket, men ett annat år kanske.

Det känns ju lite snopet men när vi vänder om ser vi en stor skylt – Forsmarks bruk. Det verkar intressant och det passar bra att stanna till där för att dricka vårt medhavda kaffe och äta fikabrödet från Öregrund.

Forsmarks bruk – Ett vallonbruk

Bara ett par kilometer från Forsmarks kärnkraftsverk ligger Forsmarks bruk som är ett av landets bäst bevarade vallonbruk. Bruket anlades år 1570 men redan långt tidigare under 1400 – talet tillverkades järn här i trakten. Malmen som användes kom huvudsakligen från Dannemora gruva i Östhammar och järnet som producerades var efterfrågat tack vare sin höga kvalitet. Man tillverkade bland annat tackjärn- och stångjärn, men även kanonkulor.

På 1620 – talet kom vallonerna till bruket och tog med sig både kunskaper och nya metoder som ökade produktionen och det tillverkades produkter med allt högre kvalité. År 1646 var järnet mer värt per kilo än guld.

Rysshärjningarna

Sommaren 1719 drabbades den svenska ostkusten av de så kallade Rysshärjningarna 1719. Städer, bruk och byar sattes i brand, och den 20 juli var det Forsmark Bruks tur att plundras och brännas. Endast kyrkan och ett par bostadshus skonades.

Bruket återuppbyggdes senare och såldes 1754 till stångjärnsexportören John Jennings, som satsade stora resurser på industriella förbättringar. Från 1781 och fram till 1975 ägdes bruket av familjen af Ugglas.

Avveckling och ny industriepok

Under senare delen av 1800 – talet moderniserades den svenska järnhanteringen. Nya och mer rationella metoder konkurrerade ut de hantverksmässiga vilket resulterade i att många små bruk inte längre kunde hänga med och fick ekonomiska problem som bland annat Forsmarks bruk. Under 1890 – talets slut avvecklades järnhanteringen här i Forsmark. Ungefär åttio år senare startade en ny industriepok här med kraftproduktion istället.

Forsmarks klocktorn.

Forsmark bruk säljs

1975 såldes bruket av dåvarande ägaren, greve Ludvig af Ugglas till Forsmarks Kraftgrupp AB, som i sin tur sålde skogsmarken till Domänverket. Genom Forsmarks Kraftverk AB har det forna järnbruket fått ett nytt innehåll och en ny funktion. Herrgården utnyttjas bland annat av Vattenfallskoncernen för representation. En ny gymnasieskola byggdes år 1987 med inriktning på data och energi. Idag bor det cirka 100 personer på bruket.

Kvarteren runt Bruksgatan ligger pittoreskt inbäddade i lummiga och grönskande trädgårdar. Här finns flera vitputsade hus från sent 1700-tal och tidigt 1800-tal. Idag hyrs de ut som bostäder till anställda vid Forsmarks Kraftgrupp AB, som också äger och förvaltar bruksmiljön.

Forsmarks bruk en sensommardag 2020

När vi har parkerat bilen tar vi en rejäl promenad runt Forsmark Bruk, förbi herrgården och genom den vackra engelska parken. Under sommarmånaderna är bruket ett uppskattat turistmål, men denna sensommareftermiddag ser vi inte särskilt många besökare. Bara några enstaka bilar står parkerade på gästparkeringen.

Vid den lilla uteserveringen intill parkeringen sitter några gäster och dricker kaffe i lugn och ro. Vi har dock vår egen kaffetermos med oss, annars hade vi nog gärna tittat in på kaféet, för vid det här laget börjar vi bli riktigt kaffesugna.

Bruksgatan

Redan vid återuppbyggnaden av Forsmark Bruk under 1720-talet anlades Bruksgatan, som då kantades av faluröda timmerhus. Fram till 1930-talet gick all trafik rakt genom bruket. Vid infarterna fanns vaktkurer, bemannade av så kallade gratialister, alltså pensionerade arbetare som bland annat såg till att gatan hölls sopad och ren.

Bruksområdet sträcker sig från kyrkan i öster till den nya herrgården i väster, och en bit därifrån ligger även den gamla herrgården. Här finns stall, värdshus och flera spännande byggnader runt de båda dammarna, som nås via små stenbroar från mitten av 1700-talet.

På en liten ö i Verkstadsdammen står en staty utrustad med en treudd . Vilken gud symboliserar den statyn, måntro?

Huset som kort och gott kallas ”Villan” ligger vacker vid Stordammen. Vid Köksdammen ligger Nya Värdshuset.

Gamla Herrgården

När stora delar av Forsmark 1719 brändes ner av ryssarna, blev endast kyrkan och några boningshus kvar. Forsmarks bruk fick åtta års skattefrihet för att kunna återuppbygga bruket igen. En ny herrgård av trä byggdes, men ägaren av Forsmarks bruk, John Jennings tyckte att herrgården inte var tillräckligt ståndsmässig. Han lät därför bygga en ny huvudbyggnad av sten som idag kallas Gamla Herrgården, som stod klar år 1765.

Nya Herrgården

En bit från den gamla herrgården ligger den större och nyare herrgården, som John Jennings lät uppföra bara tre år efter att den gamla herrgården hade byggts. Eftersom han inte var helt nöjd med den första byggnaden kontaktade han arkitekten Jean Eric Rehn, som fick i uppdrag att rita en ny herrgård och leda byggnadsarbetet.

Resultatet blev den nuvarande Forsmarks herrgård, som stod färdig år 1774. John Jennings fick dock aldrig själv uppleva den färdiga byggnaden, han avled redan året innan.

Lite synd kan man tycka att herrgården idag endast används av Forsmarks Kraftgrupp AB för representation. Det hade varit trevligt om det också funnits möjlighet att övernatta här och uppleva herrgårdsmiljön på nära håll.

Engelska parken en av Sveriges vackraste parker

När det inte går att besöka själva herrgården får vi istället promenera runt i den mysiga engelska parken, som skapades i slutet av 1700 – talet. Parken har allt som hör en engelsk park till med slingrande gångar, spännande växter, statyer, tempel och små dammar, där man nästan kan känna hur den engelska överklassen flanerar omkring i sina frasande kjolar med parasoller som skydd mot solen.

Engelska parken ska år 2009 ha kommit på en delad fjärdeplats i tävlingen Sveriges vackraste park. Och visst är det en fin och spännande park. Det passar oss alldeles utmärkt att stilla strosa runt här och njuta av de små blom- och buskbeklädda kullarna, dalar och slingrande bäckar.

Precis som en engelsk park ska vara är den inte helt uppenbar, vi letar oss in i parken uppifrån stallet genom en ganska svåröppnad grind och till en början ser parken inte så märkvärdig ut alls, men undan för undan möter vi både spännande och roliga överraskningar. Parken har till och med varit inspelningsplats för filmatiseringen av Selma Lagerlöfs ”Gösta Berlings saga”, under 1920 – talet, där bland annat Greta Garbo medverkade.

Engelska parken – Lite historia

Forsmarks engelska park är en av landets bäst bevarade och präglas av den romantiska tidens anda. Den engelska trädgårdskonsten utvecklades under 1700-talet som en reaktion mot barockens strikt symmetriska trädgårdar.

I den här typen av park grupperades växter fritt, ofta kring vattendrag. Gångstråk ledde besökaren till utsikter eller små paviljonger som låg delvis dolda i terrängen. Ofrånkomliga inslag var eremithyddan och det antika templet, och andra attraktioner kunde vara ruiner, statyer och fågelhus.

Planerna på en park i Forsmark uppstod troligen redan under bygget av den nya herrgården på 1760-talet. År 1784 påbörjades anläggningen, men den blev först färdig en bit in på 1800-talet. Mycket tyder på att bruksägaren Samuel af Ugglas själv stod bakom idén, men han fick hjälp av trädgårdsdirektören Johan Christian Ackermann, som var väl förtrogen med Gustav III:s engelska park i Haga.

Under årens lopp har några av de ursprungliga inslagen försvunnit, bland annat två fågelhus. Idag pågår en kontinuerlig restaurering av Forsmarks engelska park för att återställa parkens ursprungliga karaktär

Eremitens hydda

Ett erimitage betraktades som en obligatorisk ingrediens i det sena 1700 – talets engelska trädgårdsanläggning. Eremiten hydda uppfördes 1804.

I den mörka grottan invid klippblocket placerades på tidigt 1800 – tal en eremitfigur i vax. 1870 tillverkades en ny eremit i trä av brukssadelmakaren Edhlundh. Sonsonen Josef, är en välkänd fotograf i Östhammar, minns att träeremiten hade händer ”kusligt likt” farfaderns. 1924 inköptes en ny eremit på auktion och som sedan ersattes av en sedan länge försvunnen, liten munkfigur från Mallorca.