SödermanlandStockholmSveriges 290 kommuner

Botkyrka, Salem, Södertälje och Nykvarn – Fyra kommuner i södra Stockholms län

Som boende i norra delarna av Stockholm är det sällan eller rentav aldrig som vi besöker platser i södra Stockholm. Vanligtvis far vi igenom flera av kommunerna ute på E4:an / E 20 när vi kör söderut i landet. Det är heller inte särskilt ofta vi är glada när vi åker genom kommunerna eftersom det i princip alltid är kö ute på motorvägen. Vi har beklagat oss mer än en gång när vi krupit fram i nästintill stillastående köer och aldrig tänkt tanken att Botkyrka och Salem är platser vi måste besöka. Nej tvärtom, vill vi lämna kommunerna bakom oss snabbast möjligt.

Tills idag när det är dags att göra ett par mycket trevliga kommunbesök. Det visar sig att flera av kommunerna har mycket mer än en motorväg att erbjuda besökaren.

Botkyrka kommun

Centralort är Tumba. Kommunen är belägen på Södertörn i Södermanland. Sedan kommunen bildades på 1970-talet har andelen invånare stigit kraftigt, med en ökning på omkring 65 procent mellan åren 1975 och 2020.

Botkyrka kommun har en rik industrihistoria. Tidigt uppstod flera gårdsindustrier som fick stor betydelse i det lokala samhället. Tumba bruk anlades under 1700 – talet och idag finns det ett bruksmuseum kvar.  Kommunen närhet till Stockholm gjorde flera industrietableringar möjliga och när järnvägen drogs genom kommunen i slutet av 1800 – talet fick det stor betydelse för kommunens tillväxt. Bland annat förvärvades Hamra gård av AB Separator vilket gjorde att Alfa – Laval etablerade sig i kommunen.

Vårt besök i Botkyrka kommun

Vi letar som vanligt upp kommunhuset när vi besöker en ny kommun. Kommunhuset i Botkyrka kommun ligger i Tumba centrum och kommunalhuset ligger centralt placerat mitt emot Tumba centrum och pendeltågsstationen. Efter den obligatoriska bilden på kommunhuset vill vi se lite mer vad som kommunen har att erbjuda.

Vi har tur,  precis innan vi kommer fram hittar vi ett mycket trevligt utflyktsmål. Det är ett slott eller möjligtvis en herrgård. Vi måste såklart titta lite närmare på vad Hågelbyparken är för plats.

Botkyrka kommunalhus är stort men kommunen har hela 95 318 invånare. Då måste givetvis kommunhuset få ta plats.

Hågelbyparken

Vi kör av E4:an vid avfarten mot Tumba och fortsätter på länsväg 258 (Hågelbyleden) mellan Tumba och en sttor skylt visar Hågelbyparken och herrgården syns väl från vägen.

Själva  gården har medeltida ursprung, men många av de nuvarande byggnaderna och parken tillkom under åren 1911–1922 på initiativ av telefonfabrikören Lars Magnus Ericsson

Vi parkerar bilen på den stora parkeringsplatsen som finns utanför Hågelby hus men det finns även en parkeringsplats lite längre in mot gården. Vi tar oss fram till huvudbyggnaden som är en slottsliknande och elegant hus i klassicistisk stil. Huset byggdes för cirka 100 år sedan och ägdes av Lars Magnus Ericsson (LM Ericsson) som ritat flera av gårdens byggnader som finns runt om på området.

Hågelby hus

När Hågelby stod klart 1916 skänkte Lars Magnus och Hilda Ericsson gården till sin dotter Anna, som hade gift sig och hette Giertz i efternamn. Lars Magnus bodde kvar i huset med sin fru Hilda fram till sin död 1926.

Huvudbyggnadens plats valdes noga ut av Lars Magnus Ericsson själv. Det sägs att han först lät tillverka ett trätorn som flyttades runt på gården, för att från tornets topp kunna välja ut platsen med bäst utsikt. Till slut bestämde han sig för att bygga huvudbyggnaden här mellan två kullar. Idag används huvudbyggnaden för konferens, fest och övriga ceremonier.

Parken

Hågelbyparken verkar vara en perfekt plats för en utflykt för hela familjen. Här finns många spännande saker att göra. Vi ser trevliga lekplatser, 4H – gård, café och lantbod. Parken måste vara riktigt härlig att strosa runt i under vår- och sommarmånaderna men även nu under vintern är det en fin plats.

Café Anna Giertz

När vi kommer runt gården lite från baksidan ser vi Café Anna Gierz som ligger i klockhuset. Det var tidigare vagnslider, en byggnad för förvaring av jordbruksredskap och vagnar. På undervåningen fanns jordbruksvagnar och maskiner, och på övervåningen var det slädar och landåer. Och idag ligger ett café här, döpt efter Lars Magnus och Hilda Ericssons dotter  – Anna Giertz.

På Hågelby finns ett trevligt café med smårätter och annat gott.

Hågelbyparken passar utmärkt för picknick. Här finns gott om utrymme med både grillplats och rastplats. 

Här ligger en brygga som förr användes för att kliva ner i roddbåtarna som låg förtöjda här. Genom den lilla kanalen gick det att ro ut i sjön Aspen. 

På kullen intill lekplatsen och Ekorrstigen ligger ett litet tempel.

Vattentornet

Bakom stängsel kan vi se ett vattentorn som tidigare försörjde gårdens alla byggnader med vatten. Muren nedanför kullen där vattentornet står är en stödmur och var det sista byggnadsverket som Lars Magnus Ericsson färdigställde, år 1924. Valven under muren användes för att förvara växter vintertid. Nu håller man på att restaurera tornet och vi kan bara se det på håll,

Folketspark

Varje sommar gästas Hågelbyparken av Sveriges bästa dansband. Det anordnas även danskvällar med zumba och även yogapass står på menyn här i folketspark.

Långt bort ser vi två skidbackar som förmodligen är Flottsbro och tillhör Huddinge kommun, men kan ses från Tumba.

Lida friluftsgård

Botkyrka kommun verkar vara fullt med naturreservat och trevliga rekreationsmöjligheter. Lida friluftsgård är en plats som jag faktiskt hört talas om och som jag tycker kan vara intressant att besöka innan vi lämnar kommunen.

Vi får köra lite kors och tvärs här i kommunen som känns ganska stor rent geografiskt. Vi tar oss förbi Tullinge där flygflottiljen F18 en gång i tiden höll till. Lida ligger lantligt cirka 7 kilometer från Tullinge station och på småvägar kommer vi till sist fram till Lida som ligger vackert vid sjön Getaren.

På omfånget av parkeringsplats och att det även går buss hit ut förstår vi att det är ett riktigt populärt besöksmål. Från gården finns hela 35 km vandringsleder, motionsspår och skidspår. När vi besöker Lida är det förvisso januari månad men det är ingen snö för tillfället men här på Lida har man ordnat med pulkabacke på konstgjord snö och det finns även en liten skidbacke med knapplift och skiduthyrning.

Det är mycket välordnat här på Lida friluftsgård en vinterdag som den då vi gör vårt besök. 

Lida Idrottskyrka

En mycket speciell byggnad drar till sig vår uppmärksamhet. Det är en kyrka som byggdes 1957 för att locka ut stadsborna i naturen med gudstjänster i naturskön miljö. Och naturskönt ligger Lida Idrottskyrka med utsikt ut mot Getaren.

Mitt på gården ligger Lida värdshus som har olika maträtter i mysig atmosfär. 

Vi blir riktigt imponerade av vad Lida har att erbjuda besökaren och kanske kan vi återkomma senare när det passar bättre för att ta en tur på någon av alla vandringsleder som finns i anslutning till friluftsgården.

Salems kommun

Granne med Botkyrka kommun ligger bland annat Salems kommun som till ytan är mindre än Botkyrkas betydligt större kommun. År 1283 omnämns sockennamnet “Slaem” för första gången i ett brev från kung Magnus Ladulås. Namnet ändrades till Slem men ingen av namnen klingade så bra kan man tänka. Det nuvarande namnet Salem var känt 1556 men började användas först på 1600 – talet. Kanske var namnet inspirerat av bibelns Salem.

Salem ligger i den nordvästra delen av det forntida Södermanlands landskapet, Tör, som  idag är Södertörn i södra Stockholms län vid sjön Mälarens södra strand.

Centralort i Salem är Rönninge som blev ett municipalsamhälle år 1915. Dessförinnan bestod Rönninge av flera jordbruksegendomar som styckades i slutet av 1800 – talet. När järnvägen byggdes ut med en station i Rönninge började samhället så sakta växa fram med sommarstugor och villor.

Sitt första kommunalkontor fick Salem år 1922. År 1974 slogs Salems kommun samman med Botkyrka kommun. Detta var inget omtyckt beslut i Salem men efter nio år återuppstod Salem som en egen kommun igen och alla i åtminstone Salem blev nöjda.

Under senare år har vissa delar av Rönninge förtätats ganska väsentligt, bland annat i Rönninge Centrum, Många av kommunens fritidshus har också blivit permanentbostäder och idag bor cirka 4 300 invånare i Rönninge. I hela Salems kommun bor det cirka 17 252 invånare.

Vårt besök i Salems kommun

Vi tar oss till kommunhuset som ligger på en gågata i Salems centrum. Det är ett ganska trist centrum med en hel del stora bostadsområden i flerfamiljshus runt om. Vi tar de obligatoriska bilderna på kommunhuset och lämnar Salem centrum och beger oss ut på landet.

Vi vill gärna se mer av Salems fina natur och tar oss till Bornsjön. Sjön tillhör Stockholms län största naturreservat och sträcker sig genom de tre kommunerna Salem, Södertälje och Botkyrka. Stränderna kring sjön är nästan helt fri från bebyggelse. Bornsjön är en stor och näringsfattig sjö med intressant fauna och flora. Här finns många mindre vägar och stigar där man kan cykla och promenera.

Salems kyrka

Vi når Bornsjön via Salems kyrka där vi parkerar bilen. Kyrkan ligger vackert på en udde med utsikt över Bornsjön. Det häftiga tornet på kyrkan är från 1100 – talet.

Söderby fornminnesområde.

När vi kör tillbaka mot Rönninge ser vi Söderby fornminnesområde. Det är ett kulturreservat med bevarade fornlämningar. Ett av länets stora gravfält från äldre järnåldern ligger i  den centrala delen i reservatet. Här kan man promenera runt för att kika på gravfälten, titta på runstenen från 1100 – talet eller besöka Sankt Botvids källa, en liten lagun med järnhaltigt vatten, den ska ha bildats när helgonets reliker sattes ner på marken.

Det finns även en liten gård där kaffe serveras, men dock inte vintertid.

Södertälje kommun

Södertälje omnämns redan kring år 1070 i de historiska källorna. Under 1100 – talet kallades Södertälje för “Tälje”. Det var en viktig kyrkstad under denna tid men stadsprivilegier fick man först under 1300 – talet. Kring 1600 – talet anses Södertälje ha sin första storhetstid då Karl IX satsade på stadens utrikeshandel. Det var främst inom handel och sjöfartsstad vilket bidrog till att staden började växa. År 1622 fick Södertälje sitt namn ungefär samtidigt som Norrtälje. En hamn anlades strax söder om staden och från mitten av 1700 – talet blev även den industriella tillverkningen ett komplement till sjöfarten.

Vi besöker kommunhuset i Södertälje.

 

Under 1800 – talet byggdes hamnen ut och nya transportvägar tillkom. 1819 invigdes Södertälje kanal och kring 1860 fick staden  järnvägstrafik mellan Södertälje och Stockholm.

 

Staden blev känd som badord och hade både kall- och varmbad. Södertälje badhotell finns fortfarande kvar men är numera ombyggt till kontor. Stadens epok som badort varade i nästan hundra år mellan åren 1849 och 1945.

Under 1950 -talet ansågs de centrala  delarna av Södertälje som dåliga och nya flerfamiljshus uppfördes  i ytterområdena. Citysaneringen genomfördes vilket innebar att mycket av den gamla bebyggelsen revs men en del av  den gamla bebyggelsen flyttades till stadsmuseet Torekällberget som än idag är en populär sevärdhet.

 

 

Efter att Södertälje kanal öppnats 1819 och järnväg dragits fram sökte sig många industrier till Södertälje. Från mitten av 1800 – talet kom Södertälje att bli en av Sveriges mest expansiva städer. 
En av fabrikerna som etablerade sig här är Scania Vabis där verksamhet pågår än idag. Genom åren har den ekonomiska konjunkturen gått både upp och ner, men trots allt har Södertälje lyckats bevara sin industriella prägel, samtidigt har man även utvecklats till en starkt serviceort.
I Södertälje kommun bor det cirka 101 209 invånare. 

Nykvarns kommun

En kommun som jag aldrig har besökt är Nykvarns kommun. Dess läge gör den lite svåråtkomlig för oss som för det mesta bara kör  E4:an. Inte heller känner jag en endaste person som bor i kommunen och inte har någon av oss ens haft ett ärende hit. Alltså är det hög tid att besöka Nykvarns kommun.

Det är inte långt mellan Södertälje och Nykvarns centrum där kommunhuset ligger. Vi tar oss dit med bil och kör E20 cirka 13 kilometer. Här i Nykvarn ligger både kommunhus, centrum och pendeltågsstationen med stor parkeringsplats bredvid varandra.

Vårt besök i Nykvarn

Vi börjar vårt besök vid kommunhuset som tjänar sina 11 500 invånare i en flott och ny byggnad. Det pågår flera olika byggprojekt här i Nykvarn centrum, men det finns även lite äldre bebyggelse med kyrka och en Ica – butik i mitten.

På 1500 talat började ett litet samhälle växa upp runt det nyanlagda bruket. Man talade om den nya kvarnen, där ordet kvarn enligt den tidens språkbruk hade ungefär samma betydelse som bruk/hytta och orten kom således att kallas Nykvarn.

Det fanns även jordbruk  och så småningom utvecklades järnhanteringen, mycket beroende på Mälarmården, ett bergigt skogsområde där det fanns järnmalm. Området sträcker sig från trakten av Katrineholm upp mot Åkers Styckebruk

Det fanns även ett pappersbruk mellan åren 1848–50, men brann ned och byggdes upp på nytt på 1857. En del byggnader finns bevarade från denna tid. 1918 invigdes Nykvarns Folkets Park, som nu räknas bland de bäst bevarade äldre folkparkerna i landet.

Nykvarns kommunvapen

Vattenhjulet symboliserar industrierna vid Turingeån. Sländan är en gul forsslända, Heptagenia sulphurea. Arten finns vid sjön Yngern inom kommunen.

Turinge ligger strax utanför Nykvarns centrum och är en liten lantlig oas. Här finns butik, café och även Turinge kyrka. Vi fortsätter vår färd till Nykvarns kanske största sevärdhet, Taxinge slott.

Taxinge – Näsby slott

Äntligen får vi besöka eller åtminstone se Taxinge slott, det är tyvärr stängt. Många slott brukar vara igenbommade under vinterhalvåret men att just Taxinge slott är stängt är en besvikelse. Jag var så sugen på kakor och Taxinge slott kallas ju även för “Kakslottet” för sina fantastiska kakor får man förmoda. Det är lite otur för just över jul och nyårshelgen håller man stängt och det är just då vi besöker Nykvarns kommun.

Nåväl vi får väl återkomma vid annat och bättre tillfälle för avnjuta dessa kakor och till dess får vi strosa runt i Taxinge slottspark. Inte illa det heller. Slottet ligger uppe på en kulle och mot baksidan ligger Gripsholmsviken i Mälaren. Tillsammans med slottet finns också en fin slottspark.

Gården Näsby har funnits sedan slutet av 1200 – talet då den nämns i en skrift där kung Magnus Laduslås bror skänker gården till domkyrkan i Strängnäs Långt senare på 1600 – talet ägde änkedrottning Hedvig Eleonora gården och som i sin tur donerade den.

Slottet byggs under 1700 och 1800 – talen. Den nuvarande huvudbyggnad uppfördes mellan åren 1807 och 1813 medan flyglarna är från 1700-talet. Under denna tid anlades också slottsparken med växthus och lusthus. Här finns bland annat en kinesisk paviljong.

Under 1900 – talet fanns här ett stuteri, som gjorde Näsby väl känt inom hästavel. I slutet av 1960 – talet såldes slottet till Södertälje kommun men övertogs senare av Nykvarn.

Slottet blev senare ett känt stuteri och har därefter ägts av först Södertälje kommun från 1969 och från 1999 tog Nykvarns kommun över ägandet. Idag arrenderas det ut till bland annat det kända slottscaféet med sina bakverk.

Turkiska kiosken, från 1857.

Lusthuset med fint läge vid vattnet.

Det finns flera lusthus i parken på Taxinge.

Det finns två flyglar intill huvudbyggnaden, östra och västra.

Nykvarns kommunvapen sitter på slottets fasad.

Kanske kan det vara bra att ha kanoner att försvara sig med.

Taxinge kyrka

När vi tar oss till Taxinge slott passerar vi Taxinge kyrka. Det är en så otroligt söt liten kyrka, en riktigt munsbit om man får säga så om en kyrka. Tyvärr är den stängd men någon gång måste vi ta oss tillbaka hit när kyrkan är öppen.

Kyrkan har liksom Taxinge slott en lång historia. Hauptmannen Johan von Westphal på Näsby Gods bekostade kyrkbygget på 1690-talet 1863 byggdes kyrkan om efter att ha förfallit svårt. Ännu en renoverings gjordes Efter restauration återinvigdes kyrkan 1989.

Antal kommuner: 130 – 133 /290

Läs mer: Besöka Sveriges 290 kommuner

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

2 × två =