Great Ocean Road med besök vid Cape Otway

Vi lämnar det ödsliga hotellet strax före niotiden, vi ser inte en enda människa. Värden har förvarnat oss att han ska vara borta innan vi checkar ut, det är bara att lämna nyckeln i låset och stänga ytterdörren. Helt ensamma är vi även ute på vägen, vi kör tillbaka mot “De tolv apostlarna”, för att få bilder på dem i ett annat ljus. Vinden har mojnat något men varmt är det inte.

Ensamma vid apostlarna

Denna tidiga förmiddag är det bara vi här ute, verkligen häftigt att få rå denna plats helt själva. Gårdagens alla turister är som bortblåsta kanske har de redan varit här för stt se apostlarna i soluppgången, men det har varit mulet tidigare så jag tror inte att morgonens soluppgång har varit värd att satsa på. Efter att återigen beundrat, fotat och njutit en stund hoppar vi stelfrusna in i bilen för att köra sista delen av Great Ocean Road.

Vi kör västerut på Great Ocean Road

Vi har cirka sju, åtta mil kvar på den delen av Great Ocean Road där flera av de bästa vyerna finns att beskåda och vår hotellvärd har visat oss på kartan var vi ska stanna. Vi har både köpt en mindre karta och även fått med oss en detaljerad karta från hotellet med rekommenderade utsiktsplatser och på platser där det har siktas val.

Påbyltade med i princip alla varma kläder som tagits med för denna resa blir det massor av stopp, den ena platsen är vackrare än den andra. Några valar dyker dock inte upp men med solens hjälp blir det ändå lite varmare. Vi når nästan ända fram till  slutdestinationen Warrnambool och strax innan bestämmer vi oss för att vända om och köra tillbaka mot Lorne. På väg tillbaka vill vi gärna se den sydligaste spetsen av Australien – Cape Otway.

Tillbaka mot Melbourne

Tiden rusar förstås iväg men vi har ingen större brådska eftersom vi har ännu en övernattning i den mer ostliga staden Lorne. Det gör absolut ingenting att vi är tvungna att köra tillbaka på samma väg för då kan vi stanna till vid de platser vi missat tidigare. Vi kör förbi apostlarna igen, vårt hotell och svänger av på den allra sydligaste vägen man nog kan komma i Australien.

Cape Otway Lighthouse

Vägen smalnar av rejält och jag vet faktiskt inte alls vad som finns i Cape Otway, men på kartan kan man se en fyr, Cape Otway Lighthouse och även några skyltar visar att det ska finnas ett café. Vi är vrålhungriga då morgonens lite halvdana frukost sedan länge har förbrukats.

Vägen tar till sist slut vid en stor parkeringsplats och här finns ett litet besökscenter där man säljer biljetter för museum och fyr. Ganska dyra biljetter tycker vi (ca 130 kr styck) eftersom vi vill egentliga bara njuta av utsikten och få en bit lunch.

Vi köper ändå biljetter och följer den utmarkerade stigen och ganska snart kommer vi fram till telegrafbostaden, Cape Otway Telegraph Station. Numera är det ett litet museum fyllt med berättelser från en svunnen tid. Man kan följa flera generationer av familjer från 1850- talet och framåt. Unika berättelser och bilder om hur livet hade varit här. Särskilt en berättelse fångar mig om en ung lärarinna som gjort sin första lärartjänst här ute under fyra år. Det hade varit tufft, ensamt men ändå så mycket glädje och lärorikt förstås. Vi tillbringar en lång stund i detta ganska stora hus som hade bevarats på det sätt det en gång i tiden hade varit.

Efter en välbehövlig lunch går vi bort mot fyren, klättrar upp och kan njuta av en hänförande vy. Fyren har inte använts sedan fyrtiotalet men en gång i tiden hade den varit viktig för sjöfart till och från Europa. Vattnet utanför Ausatralien sydöstra kust kunde vara tufft, det var lätt att komma för nära klipporna, men med fyrens hjälp blev det lättare att hitta rätt ute på det mörka havet.

Vi skulle nog kunna hängt här nere i Cape Otway en bra stund till, det finns mycket bevarat, många berättelser om livsöden och händelser som berör. Vi måste vidare och kör tillbaka mot huvudvägen för den sista etappen på Great Ocean Road, vi stannar till lite då och då men till sist känns det som vi nog vant oss lite av den storslagna miljön. När vi kommer  fram till kvällens boende är vi riktigt nöjda med de bägge dagarna på en av världens absolut vackraste vägar.