Great Ocean Road med besök vid Cape Otway

Vi lämnade det ödsliga hotellet strax före niotiden, inte en människa sågs till. Värden hade förvarnat oss att han skulle vara borta innan vi skulle checka ut, bara lämna nyckeln i låset och stänga ytterdörren. Helt ensamma var vi även ute på vägen, vi körde tillbaka mot ”De tolv apostlarna”, för att få bilder på dem i ett annat ljus. Vinden hade mojnat något men varmt var det inte.

Denna tidiga förmiddag var det bara vi här ute, verkligen häftigt att få rå denna plats helt själva. Gårdagens alla turister var som bortblåsta kanske hade de redan varit här för stt se apostlarna i soluppgången, men det hade varit mulet tidigare så jag tror inte att morgonens soluppgång hade varit värd att satsa på. Efter att återigen beundrat, fotat och njutit en stund hoppade vi stelfrusna in i bilen för att köra sista delen av Great Ocean Road.

Det var cirka sju, åtta mil kvar på den delen av Great Ocean Road där de bästa vyerna finns att beskåda och vår hotellvärd hade visat oss på kartan var vi skulle stanna. Vi hade både köpt en mindre karta och även fått med oss en detaljerad karta från hotellet med de rekommenderade utsiktsplatser dessutom hade det siktas en och annan val från några av dessa platser. Påbyltade med i princip alla varma kläder som tagits med för denna resa blev det mängder av stopp, den ena platsen vackrare än den andra. Några valar dök dock inte upp men med solens hjälp blev det lite varmare, vi hade nått nästan ända fram till  slutdestinationen Warrnambool, vi bestämde oss för att vända om och köra mot den södra spetsen ute vid Cape Otway.

Tiden rusade förstås iväg men vi hade ingen större brådska eftersom vi hade ännu en övernattning i den mer ostliga staden Lorne. Det gjorde absolut ingenting att vi var tvungna att köra tillbaka på samma väg för då kunde vi stanna till vid de platser vi missat tidigare. Vi körde förbi apostlarna igen, vårt hotell och svängde av på den allra sydligaste vägen man nog kan komma i Australien.

Vägen smalnade av rejält och jag visste faktiskt inte alls vad som fanns i Cape Otway, men på kartan kan man se en fyr, Cape Otway  Lighthouse och även några skyltar visade att det skulle finnas ett café. Vi var vrålhungriga då morgonens lite halvdana frukost sedan länge hade förbrukats.

Vägen tog till sist slut vid en stor parkeringsplats och här fanns ett litet besökscenter där man sålde biljetter för museum och fyr. Ganska dyra biljetter tyckte vi (ca 130 kr styck) eftersom vi bara ville njuta av utsikten och få en bit lunch.

Vi köpte dock biljetter och följde den utmarkerde stigen och ganska snart kom vi fram till telegrafbostaden,, Cape Otway Telegraph Station. Numera var det ett litet museum fyllt med berättelser från en svunnen tid. Man kunde följa flera generationer av familjer från 1850- talet och framåt. Unika berättelser och bilder om hur livet hade varit här. Särskilt en berättelse fångade mig om en ung lärarinna som gjort sin första lärartjänst här ute under fyra år. Det hade varit tufft, ensamt men ändå så mycket glädje och lärorikt förstås. Vi tillbringade en lång stund i detta ganska stora hus som hade bevarats på det sätt det en gång i tiden hade varit.

Efter en välbehövlig lunch gick vi bort mot fyren, klättade upp och kunde njuta av en hänförande vy. Fyren hade inte använts sedan fyrtiotalet men en gång i tiden hade den varit viktig för sjöfart till och från Europa. Vattnet utanför Ausatralien sydöstra kust kunde vara tufft, det var lätt att komma för nära klipporna, men med fyrens hjälp blev det lättare att hitta rätt ute på det mörka havet.

Jag skulle nog kunna hängt här nere i Cape Otway en stund till, det finns mycket bevarat, många berättelser om livsöden och händelser som berör. Vi körde tillbaka mot huvudvägen för den sista etappen på Great Ocean Road, vi stannade till lite då och då men till sist vande vi oss nog lite av den storslagna miljön. När vi kom fram till kvällens boende var vi riktigt nöjda med de bägge dagarna på en av världens absolut vackraste vägar.

2 reaktioner till “Great Ocean Road med besök vid Cape Otway

  • juli 5, 2019 kl. 7:38 e m
    Permalink

    Mäktigt så det förslår!

    Svar
    • juli 5, 2019 kl. 10:29 e m
      Permalink

      Ja det är en fantastisk bilresa något av det bästa vi kört!
      Christina

      Svar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

14 − 1 =