4 kommuner på småländska höglandet – Nässjö, Sävsjö, Eksjö och Vetlanda

Småland är ett mycket trevligt landskap att färdas i. Naturlandskapet är så varierat med allt från djupa skogar till vackra klippstränder och hav. Där emellan finns trevliga småstäder med charmig bebyggelse och intressanta sevärdheter. Tyvärr har vi inte tillbringat särskilt mycket tid här i Småland, men nu när vi jobbar på att besöka alla Sveriges kommuner blir det dags att få se mer av det småländska landskapet. Under en helg i våras körde vi runt i fyra av Smålands kommuner som ligger nära varandra. 

Hade det funnits mer tid hade vi gärna stannat flera dagar för att upptäcka mera av vad kommunerna har att erbjuda. Givetvis finns det så mycket mer att se i en kommun än kommunhuset och även om vi inte kan uppleva alla sevärdheter försöker vi uppleva någon eller ett par av dem när vi är ute på kommunbesök. Och det som inte hinns med nu tar vi med oss det för framtida besök.

Vad är egentligen småländska höglandet?

Några av de småländska kommunerna ligger på det småländska höglandet eller enbart Höglandet vilket är benämningen på den del av höglandsområdet “Sydsvenska höglandet” som ligger inom Småland. Småländska höglandet omfattar delar av kommunerna Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås och Vetlanda, samtliga tillhörande Jönköpings län. Även en liten del av Kronobergs län hör till Småländska höglandet där byn Karryd ligger på 311 meter över havet. Området är i huvudsak beläget 200–250 meter över havet. Dess högsta punkt är Tomtabacken i Nässjö kommun, 377 meter över havet och är Götalands högsta.

Småländska höglandets klimat skiljer sig påtagligt från de lägre liggande områdena och påminner lite om klimatet i Norrlands sydligare delar, en bit innanför kusten. Detta gör att växtlighet och djurliv avviker från resten av Småland och de närmast kringliggande landskapen. I området dominerar västliga vindar som pressas uppåt, när de träffar höglandet. Det leder till både mer regn och åska än i övriga områden här i landskapet.

Nässjö kommun

Vi lämnar Jönköping vid Vättern och kör dryga 4 mil sydost och hamnar i trevliga Nässjö. Tyvärr är vädret inte lika trevligt när vi anländer tätorten Nässjö där kommunhuset finns. Självklart vill vi se lite av stan också, men ett rejält oväder drar in över staden och vi får hasta genom gator och torg. På bara några minuter blir vi genomblöta.

Det blir ett snabbt besök vid Nässjö rådhus och Rådhustorget, innan vi kastar oss in i bilen och istället kör runt och försöker få en glimt av stan.

Lite historia

Nässjös historia börjar 1864, när beslutet togs att Södra stambanan skulle dras genom orten och sedan dess har staden varit känd som en stor järnvägsknut. År 1881 erhöll Nässjö stadsstadgor och ställning som municipalsamhälle. Folkmängden ökade raskt och hade vid sekelskiftet passerat 2000.

År 1914 fick Nässjö stadsrättigheter. I den nya staden ingick även fabrikssamhället Åker, och folkmängden uppgick till ca 6 800. Nässjö har förblivit en av landets viktigaste järnvägsorter. Staden har dessutom varit en av huvudorterna för svensk möbelindustri.

Även en stor mängd av trä- och verkstadsindustrier finns i staden och som är stora arbetsgivare. Fram till 1981 fanns det ett bryggeri, Nässjö bryggeri, som bland annat tillverkade det klassiska ölet Fat 21. Efter nedläggningen stod bryggeribyggnaden tom fram till 1988, då den brann upp.

Idag bor det cirka 31 782 invånare i kommunen.

Uppleva i Nässjö

På kommens hemsida kan vi läsa att det finns massor att uppleva och göra här i Nässjö. Utanför tätorten finns det möjlighet att bada, paddla och fiska. Naturen inbjuder till fina vandringsleder i storslagen natur. Här går bland annat “Höglandsleden” en 44 mil lång vandringsled, uppdelad i olika etapper och som sträcker sig över hela det Småländska höglandet med fina naturupplevelser.

Nässjö kyrka

Eftersom den ursprungliga kyrkan låg relativt långt från Nässjö tätort beslutades det att uppföra en helt ny kyrka på en höjd precis vid Nässjö centrum. Som arkitekt för nybyggnaden anlitades arkitektkontoret Hagström & Ekman. Kyrkan uppfördes i rött tegel i nygotisk stil och invigdes den 19 december 1909 av biskop N.J.O.H. Lindström, Växjö. När nya kyrkan tagits i bruk fick den tidigare 1700-talskyrkan benämningen Nässjö gamla kyrka.

Sävsjö kommun

Regnet upphör medan vi fortsätter mot Sävsjö kommun och här har vi faktiskt varit för inte alls så länge sedan. Då i samband med en bilresa genom Småland.

Lite historia

Sävsjö station öppnades i samband med Södra stambanans invigning 1864. Stationen och samhället fick namnet Sävsjö (Säfsjö) efter den intilliggande Sävsjön. I samband med stationens öppnande började ett stationssamhälle att växa fram.

År 1907 öppnade Sävsjö sanatorium vilket bidrog till ortens tillväxt. På 1940-talet hade Sävsjö vuxit och blivit en av de större orterna i området med både tingsrätt och lasarett. Sävsjö blev som sjunde sista ort utnämnt till stad år 1947. Samhället växte kraftigt under 1950- och 1960-talet. När persontrafiken på järnvägen mellan Sävsjö och Vetlanda lades ned 1961 upphörde Sävsjös betydelse som järnvägsknut

När SJ  börja använda de snabbgående X2000-tågen på 1990 – talet blev trafiksituationen i Sävsjö ohållbar på grund av plankorsningen mitt i stadens centrum. Stora delar av centrala Sävsjö byggdes då om. En tunnel grävdes under den gamla järnvägskorsningen för cykel och gångtrafik och en järnvägsbro för biltrafik anlades i centrumets utkant. I samband med detta skapades “Sävsjö trädgård” och en stor mängd parker och planteringar anlades.

I Sävsjö finns det cirka 11 709 invånare. Kommunen har landarealen 679 kvadratkilometer, vilket innebär att kommunen ytmässigt är normalstor.

Sävsjö stationshus.

Våra besök i Sävsjö

Solen tittar fram efter en förmiddag i ösregn. Vi kör in i de centrala delarna av tätorten för att hitta kommunhuset som ligger ganska mitt i centrum.

De obligatoriska bilderna tas på kommunhuset och när jag tittar in i kommunalhuset blir jag stoppad av receptionisten som undrar vad jag håller på med. Alltid lite kul att berätta om mitt ärende, besöka alla Sveriges 290 kommuner. Några receptionister brukar skaka medlidsamt på huvudet medan andra är mera intresserade av mitt påfund.

I Sävsjö blir det bara ett “jaha”! Och kanske kan det vara bra med det, men på andra håll har receptionisterna på de kommunhus som jag besökt verkligen blivit engagerade och gett mig massor av broschyrer för vad man kan uppleva i kommunen.

Sevärdheter i kommunen

En av vad vi tycker är en trevlig sevärdhet i kommunen är att besöka Eksjöhovgård – Stureättens gamla jaktslott, eller snarare ruinerna efter Eksjö- Hovgårds slott. Under medeltiden stod här en mindre byggnad som på 1600 – talet byggdes ut med det stora stenhuset, men numera finns det bara rester kvar. Slottet har genom århundraden skiftat ägare vid ett flertal tillfällen och ombyggnationer har skett. Byggnaden fick förfalla fram till 1920-talet då en omfattande restaurering gjordes, varefter två ytterligare restaureringar har genomförts.

Vallsjö kyrka – Mycket vacker kyrka byggd av granit i nygotiks stil efter ritning av arkitekt Gustaf Petterson.

Sävsjö Häradsväg

En intressant vägsträcka på knappa 2 mil som beskrivs “Småland när det är som bäst” är Sävsjö Häradsväg. Vi har tyvärr ännu inte hunnit kört vägen som går mellan Vallsjö och Norra Ljunga. Vägen passerar sjöar, skogar, åkrar och ängar. Mitt på sträckan ligger självaste Sävsjö stad som vi besöker idag.

Eksjö kommun

Vi fortsätter genom det småländska höglandet och kommer fram till Eksjö kommun där Eksjö är centralort. Eksjös idylliska stadskärna har över 50 kulturminnesmärkta trähus och är en av Europas bäst bevarade trästäder.

Vi gjorde ett mycket trevligt besök här förra året och då hade vi dessutom tur med vädret när vi strosa runt bland kullerstensgränderna och de välbevarade trähusen med sin spännande historia.

Eksjö uppkom troligen runt år 1400, men nämns först år 1406. Goda förbindelser gjorde platsen redan tidigare till tingsplats och socken. Under en kort tid på 1500-talet var staden nedlagd men den växande oxhandeln, gav staden en stark utveckling under senare delen av 1500-talet.

Expansionen avstannade dock under 1600-talet, och Eksjö förblev en småstad med cirka 800 invånare på 1700-talet. Mot slutet av 1600-talet blev Ränneslätt samlingsplats för Smålands husarregemente, och på 1800-talet samlades man här för att ha bevärings- och regementsmöten. Man fick också rätten till marketenterirörelse och som kom att bli en god inkomstkälla för stadens befolkning.

När södra stambanan drogs utanför Eksjö och Nässjö blev knutpunkt för järnvägen fick man en stillsam utveckling under 1800-talet. Staden utvecklades istället som en handels- och serviceort för den omgivande bygden.

Kalmar regemente lades i Eksjö kring sekelskiftet 1900. Den militära närvaron kom att förstärkas med ingenjörstrupper och detta har präglat mycket av Eksjös utveckling genom hela 1900-talet. Större industrier har saknats, istället har rollen som centralort med en stor offentlig sektor kännetecknat stadens näringsliv.

Pittoresk stadskärna

I Gamla stan kan man strosa runt bland hela 58 byggnadsminnen på mysiga smågator och gränder. Här finns både Stora och Lilla torget, några av innegårdarna är även tillgängliga att besöka. Här finns handels- och borgargårdar som till exempel Aschanska gården. År 1997 tilldelades Europa Nostras utmärkelse med motiveringen “utomordentlig renovering av denna betydelsefulla samling av äldre trähusbebyggelse som givit liv åt den gamla stadskärnan”.

Stadshotell i Eksjö

Eksjö stads- och kommunhus

Nytt besök i Eksjö

När vi återigen besöker Eksjö som kommun är vädret inte nådigt. Det ösregnar och det blir endast en hastig titt på stadshuset där kommunens administration håller till. Verkligen lite trist eftersom vi gärna tagit oss en ny tur runt Eksjös vackra stadskärna.

Vetlanda kommun

Dagens fjärde kommun blir Vetlanda. Det är första gången som vi besöker Vetlanda, tyvärr är stora delar av stadskärnan avstängd eftersom man håller med förberedelser inför kvällens fest. En stor scen håller på att sättas upp mitt på torget och som tyvärr skymmer de byggnader som jag gärna skulle vilja se.

Nu är det viktigaste förstås kommunhuset som inte går att missa, byggnaden syns överallt i hela stan. Vetlandas stolthet men passar det verkligen in i småstadsidyllen?

Lite historia

Det moderna Vetlanda har sitt ursprung i ett antal större gårdar, vars namn lever kvar i det centrala Vetlanda. Stadsrättigheterna firades med en stor fest på Stortorget årsskiftet 1919/1920. En gång i tiden var Vetlanda en järnvägsknut. Här korsade smalspåriga Vetlanda Järnvägar mot Målilla och Sävsjö den normalspåriga linjen Nässjö–Nybro. Av Vetlandas järnvägar återstår i dag bara Emådalsbanan för godstrafik.

Kommunvapen

Alla kommuner har ett kommunvapen som symboliserar något som har med kommunen att göra. Det var under mitten på 1980-talet som kommunvapen blev allt mer populära och flera kommuner som innan hade saknat kommunvapen började införa detta. Det skulle dock dröja ända till 2007 innan den sista “vapenlösa” kommunen, Härryda kommun, antog ett kommunvapen.

Vetlandas kommunvapen

Vapnet fastställdes år 1925 för Vetlanda stad. Veteaxet syftar på ortnamnet, men kan ha en äldre förlaga som sigill. Efter kommunbildningen registrerades vapnet för kommunen år 1974. Inga konkurrerande vapen fanns inom kommunens område.

En sköld av guld med en blå snedbjälke, belagd med ett veteax.

Uppleva Vetlanda

Vi hittar snabbt kommunhuset och strosar runt en stund i Vetlandas centrum. Här finns gott om butiker och restauranger. Det känns trivsamt och småskaligt.

Har man barn med sig har Vetlanda hela 48 stycken lekplatser utplacerade genom hela staden. Vissa av parkerna passar bra att ha picknick i. När vi promenerar genom centrum ser vi åtminstone en stor park som ligger alldeles intill stadskärnan.

Kommunen vill även framhäva stadens museum med bland annat Vetlanda skolmuseum som tar besökaren tillbaka till gångna tider inom skolans värld.

I Vetlanda finns 42 nedlagda gruvor och en av dem är gruvan i Ädelfors. Gruvan var i drift mellan åren 1738–1889, men är nu ett museum. Här kan man ta del av den Bielkeska mineralsamlingen som omfattar närmare 7 000 föremål.

Vill man som besökare komma nära naturen erbjuds bland annat det kommunala naturreservatet Stora Illharjen i södra delen av Vetlanda tätort. Här finns ett rikt växt- och djurliv och är ett uppskattat utflyktsmål.

Stationen i Vetlanda ligger öde och tom.

Följ oss “Besöka Sveriges 290 kommuner” Antal kommuner: (76 – 79/290)

Stadsparken i Vetlanda