Stockholms läns krokigaste väg och Wira Bruk

Stockholms läns krokigaste väg ligger i Vallentuna. Det var verkligen en överraskning för mig, men ändå inte så konstigt eftersom Vallentuna är en kommun som har en hel del landsbygd med många skrymslen och vrår. Trots hela 27 års boende i kommunen finns det forfarande platser som vi knappt visste fanns eller ännu inte hunnit besökt. Ofta brukar det ju vara så att de sevärdheter man har på hemmaplan inte är så intressanta. Så därav min förvåning när jag hörde på radionyheterna en dag förra sommaren att i min hemort Vallentuna finns Stockholms läns krokigaste väg.

Trots att jag är mycket förtjust i att åka bil kastade jag mig inte direkt in i bilen för att utforska min hemkommuns dolda skatter. Nej det fick vänta ända tills för någon vecka sedan när vi en söndagseftermiddag inte hade något speciellt att göra. Då kom jag att tänka på radioinslaget om Stockholms läns krokigaste väg, och klart vi måste ta en liten biltur på Rumsättravägen som den slingriga vägen heter.

Krokvägen ligger ute i vildamarken

Vallentuna är ett typiskt villasamhälle där den största delen av bebyggelsen ligger runt centrum och ett par kilometer däromkring. Till ytan är kommunen relativt stor, den sträcker sig i norr mot Norrtälje och österut ligger Österåker, vidare söderut har vi Täby och mot väster Upplands Väsby.

Det finns en hel del småorter ute på landsbygden i Vallentuna som man till vardags inte direkt kör förbi. Därför är det inte så konstigt att vi inte har åkt på just Rumsättravägen som går mellan Brollsta och sjön Largen. Vägen ligger i den nordliga delen av kommunen som gränsar mot kommunerna Norrtälje och Österåker.

Vi tar oss mot Brottby som ligger utmed E18 och vidare västerut mot Rumsätra. Vägen är inte svår att hitta och snart är vi ute på Rumsättra vägen.

Vägen är riktigt slingrig och mycket smal. Här gäller det att se upp i kurvorna.

Hur är Stockholmsläns krokigaste väg att köra?

Jag hade nog inga direkta förväntningar på vägsträckan men jag måste ändå säga att det är en krokig väg av rang. Sträckan är cirka 2 mil, vägen är på sina håll läskigt smal och väldigt krokig. Det hade inte varit roligt att få möte av en lastbil eller något annat större fordom.

Här och där finns det mötesplats men kurvorna är lite obehagliga åtminstone när man inte kör själv. I sådana här sammanhang brukar det kännas bättre när jag kör själv och har kontroll. Vi får dock några möten med personbilar som går väl. Det här är ju egentligen inte någon väg som man åker för nöjes skull, förutom vi som inte kan låta bli att testa. Vägen är nog i första hand till för de bofasta här ute i Vallentunas vildmark, eller som en genväg till Rialavägen som man kommer fram till när Rumsättravägen tar slut. Rialavägen tar oss sedan vidare västerut mot Wira Bruk och Roslagskulla.

Finns det några sevärdheter utmed vägen?

Tyvärr finns det ingen direkt plats att stanna på om man till exempel vill göra en skogspromenad. Vi passerar några små gårdar och när vi kommer fram till sjön Largen är det inte möjligt att parkera någonstans. Förmodligen kan man komma runt sjön från ett annat håll och parkera vid den större vägen som vi kommer fram till så småningom. Så nej, det finns inte några sevärdheter som är intressanta om man inte är mycket förtjust i åkrar, skogar och kalhyggen.

Lite läskigt att inte veta vad som döljer sig bakom nästa krön.

Wira Bruk

Jag drar en suck av lättnad när vi äntligen når Riala vägen som är en betydligt bredare och rakare väg. Den leder oss dessutom till en trevlig sevärdhet, Wira Bruk. Här har jag faktiskt varit förut men det är länge sedan. Jag minns bland annat butiken Wägerths konstsmide som är en populär presentbod för olika redskap till bland annat kaminer. Det finns också fina prydnadssaker och hushållsredskap i konstsmide. Även om man inte är intresserad av att shoppa är miljön runt smedjorna mycket sevärd och trevlig att strosa runt i. Man kan också titta in i de gamla smedjorna som ligger välbevarade i Wira.

Lite fakta och historia

Bruket grundades 1635 av amiralen Klaes Fleming sedan kung Gustav II Adolf önskat en organiserad vapenindustri till 30 – åriga kriget. Bruket blev under stormaktstiden en av landets viktigaste vapensmedjor. Här smiddes bland annat flertalet av de värjor som användes under Karl XII: s krig .

År 1800 var den stora produktionen istället liar, man producerade cirka 12000 per år och hundra år senare gjordes det även yxor, en produktion på cirka 6000 per år.

När smedjorna inte längre användes och ingen underhöll dem började de förfalla och till sist hotade de att rasa ihop. Under 1960 – talet restaurerades hela miljön vid Wira bruk och smedjorna räddades.

Idag finns 50 bevarade bostadshus, två gamla smedjor, café, konstsmidesbutik samt ett bruksmuseum. Delar av Roslagsleden går genom det lilla bruket och det finns en stor och bra parkeringsplats. En bit bort ligger det lilla samhället Roslags – Kulla med sin vackra kyrka.

Sjöodjuret

Wira en idyll, men skenet bedrar

Idag är Wira bruk en riktig idyll men här låg en gång i tiden Sveriges viktigaste krigsindustri. Det var med värjor från Wira som Karl XI:s soldater fäktade i Narva och Poltava. Initiativtagaren till Wira bruk var Klas Flemming, han var riksråd och amiral.

Bruket byggdes i början av 1600 – talet och det var den goda tillgången på vattenkraft som gjorde att det anlades just här. Mellan sjöarna Viren och Losjön är nivåskillnaden omkring 13 meter. Med hjälp av ett system av dammar och luckor hushållande man med vattnet så att de stora hamrarna med tunga slipstenarna kunde hållas i gång året om. Det var också nära till Stockholm dit de färdiga vapnen skulle levereras. När tiderna blev fredligare fick smederna på bruket tillverka liar och yxor.

Trevligt café med möjlighet att sitta utomhus.

Intressant besök i de gamla smedjorna.

Wira bruk är både vackert och trevligt att strosa runt i.

Wira – spelen

Varje sommar anordnas Wira spelen som är ett populärt musikskådespel som brukar hållas en vecka efter midsommar och ges i nio föreställningar.

Roslags – Kulla kyrka

Bara en kort bit från Wira bruk ligger en mycket vacker kyrka utmed väg 266 mellan Roslagsvägen / Rialavägen. Det är Roslags – Kulla kyrka som invigdes 1706 på en plats där det tidigare stod ett kapell från 1600 – talet.

Trots att det är söndag och det står att kyrkan ska vara öppen är den definitivt stängd. Inget att göra något åt men kyrkan är fin att skåda även utomhus.

2 thoughts on “Stockholms läns krokigaste väg och Wira Bruk

  • maj 7, 2021 kl. 12:06 e m
    Permalänk

    Hej!
    Trevligt med de inspirerande skildringarna från era resor. Wira Bruk ska besökas vid tillfälle. Österby Bruk har ni förstås redan besökt, annars är det värt ett besök. Det är så trevligt att gamla bruksmiljöer inte tillåts förfalla.
    Ha det gott och sköt om er.

    Svar
  • maj 8, 2021 kl. 10:58 f m
    Permalänk

    Tack, och ja Wira Bruk är mycket trevligt att besöka. Det var lite kallt för att fika här men vid varmare väder är det trevligt att sitta utomhus för en liten kaffepaus.
    Österby Bruk är också trevligt, där var vi förra sommaren och såg att det fanns trevliga restauranger och även möjlighet för övernattning.
    Ha en fortsatt fin vår!
    Christina

    Svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

1 + tolv =