Resplaner inför sommaren 2021

Det är snart dags att ge sig iväg på sommarsemester. I år har jag helt enkelt struntat i om vi kan resa utomlands eller inte. Även fast vi har fått vaccindos två känns det fortfarande lite si och så att ta sig utomlands. Därför bestämde jag redan tidigt i våras att gå all in i de svenska nationalparkerna och även försöka ta oss upp på några av de högsta punkterna i  Sveriges landskap. Till en början var jag ganska positiv till min egen utmaning men under våren när jag läst på har jag förstått att det inte kommer att bli helt lätt. Nu är jag till viss del fortfarande positiv men något skärrad över vad jag har hittat på.

Lite roligt är det ändå, under resans gång tror jag att vi även kommer att upptäcka andra sevärdheter som vi ännu inte vet om. Vår resa i stora delar av Norrland förra sommaren gav oss en hel del erfarenhet och insikter om vilka sevärdheter som vi gärna vill se mer av och även testa lite mer på riktigt. Förra året gjorde vi förvisso en rejäl fjällvandring men annars gjordes mestadels alla upptäckter med hjälp av bil. Inte fy skam alls, men i år vill vi nog se mer av fjällvärlden per fot.

Under våren har vi rest en hel del i södra Sverige och nu är det dags att göra mera av Norrland. I flera månader har jag försökt få ihop en kombinerad bilresa med lättare vandring i nationalparker och även bestiga de nordligast landskapens högsta punkter. Jag inser att det inte är det lättaste, det finns nationalparker som kommer att bli ganska svåra att besöka, parker som man inte kan bara traska in med eller köra bil till direkt. Nej det krävs både fjällerfarenhet och minst en dagsvandring för att nå till exempel Sarek och Padjelanta nationalparker.

Vädret styr planerna

Inget är förstås omöjligt men mycket är beroende av vädret. Och det vet vi ju själva av erfarenhet från vår första fjällvandring förra året. Temperaturen steg till över 30 grader och de svenska fjällen förvandlades till afrikansk öken. Galet varmt och jag lovade mig själv att aldrig mer, men det dröjde inte så länge förrän jag insåg att fjällvandringen var något av det bästa jag gjort i hela mitt liv. Varför? Jag har verkligen inget bra svar på det, men jag vet att det måste göras om och det ska bli mer än en fjällvandring på årets sommarresa i Norrland. Kanske har jag drabbas av fjällfeber, något fel är det allt.

Start västerut

Det blir ändå en liten mjukstart av vår roadtrip i Sverige. Vi startar med Västmanland, Närke, Dalsland och Bohuslän. Ett par högsta punkter, några nationalparker och boende i Strömstad, innan vi vänder nordost och kör mot Värmland och Dalarna.

Dalafjällen

Fulufjället och Grövelsjön är destinationer jag inte trodde mig besöka inom den närmaste framtiden, men plötsligt letar jag boende på fjällstationer och läser om olika vandringsleder tills ögonen går i kors.

I Dalafjällen finns både Fulufjället och Töfsingdalens nationalparker samt Dalarnas högsta topp Storvätteshågna. Eftersom vi bokat boende vid Grövelsjön hoppas jag att vi åtminstone kan vandra till Storvätteshågna. Fulufjällets nationalpark är betydligt lättare att besöka än den mer otillgängliga Töfsingdalen.

Helags?

Ska det bli en toppbestigning i år eller blir det bara en enkel vandring till Helags fjällstation? Det kan vi ännu inte veta men klart att jag är besviken att jag inte gjorde toppbestigningen förra året. Revanschsugen är det minsta jag kan säga att jag är, hur svårt kan det vara egentligen?

Nya utmaningar

Inte långt från Helags fjällstation finns Sylarnas fjällstation, nåja cirka 19 km ska det visst vara mellan dessa bägge fjällstationer. Vid Sylarna ligger Jämtlands högsta topp, Templet 1728 m ö h men den känns övermäktig, men helt omöjligt är det inte. Kanske är det bättre att ta oss med bil till Sonfjällets nationalpark istället och göra en snällare vandring. Det är alltid lätt att sitta hemma och bestämma men fjällvärlden är betydligt mer nyckfull och tuffare än de semesterdestinationer vi är vana att besöka.

Vidare norrut

Förhoppningsvis kommer vi fortsätta upp mot Pieljekaise nationalpark, Arjeplog och vidare mot Stora sjöfallets nationalpark. Här finns ju även Padjelanta och Sarek nationalparker och hur vi ska ta oss an dessa båda är fortfarande en gåta. Vi får ta en sak i taget och fundera ut hur vi ska göra. Om det bara blir Muddus nationalpark som också ligger i närheten, ja då får det bli så.

Lite mer norröver ligger Abisko nationalpark som ligger mer lättillgängligt och är bara vädret med så kommer det nog bli en trevlig tur här. Det finns ju även ännu en nationalpark som inte ligger så långt från Abisko, Vadvetjåkka nationalpark. Den är också en ganska stor utmaning att nå, åtminstone för oss.

Ofärdig plan

En hel del av årets sommarresa är ännu inte klar. Tanken är att ta oss mot Haparanda skärgård och därefter långsamt ta oss ned genom Norrbotten, Västerbotten, Ångermanland, Medelpad, Hälsingland och avsluta med Gästrikland. Här finns ju flera landskpstoppar och ytterligare några nationalparker. Vi kommer att behöva minst tre veckor om vi ska köra och vandra så som jag önskar göra.

Och så vädret igen

Nu får vi hoppas att det blir hyfsat väder så att de flesta av mina planer kommer att gå i lås. Det är ju inte roligt om det ösregnar i flera dagar. Även om det finns regnkläder kan jag misströsta om det blir för bedrövligt och helt enkelt strunta i alltsammans.

Någon dag med ösregn här och där får man såklart räkna med, jag minns hur eländigt det var förra året uppe vid Riksgränsen när regnet öste ned och det endast var fyra plusgrader. Men vi fick också uppleva hur otroligt vacker vår fjällvärld är när solen skiner och även hur fruktansvärt hett det kan vara. En mycket fin blandning av en Sverigesemester.