Hudiksvall, Sundsvall, Timrå och Härnösand – 4 kommuner utmed Norrlandskusten

Nästan varje helg tänker jag på Sveriges kommuner och att besöka så många som möjligt. Tiden måste delas med andra praktiska göromål för att få vardagen att gå ihop. När det äntligen blir dags att ge sig ut på en biltur har vi siktet inställt på kommuner i kombination med olika upplevelser.

En helg i september tar vi oss norröver och besöker flera kommuner, Några av dem har vi besökt tidigare men det gör absolut ingenting. Det är alltid trevligt att spendera en natt i Sundsvall, eller göra ett återbesök i både Hudiksvall och Härnösand. Och när vi ändå är i närheten passar det utmärkt att ta en titt på Timrå kommun.

Hudiksvall kommun

I över 100 år har Hudiksvallsborna kallat Hudiksvall för “Glada Hudik” när man pratat om sin stad. Hudiksvall är en stad vid havet i Hälsinglands landskap. Det är den tredje största staden i Gävleborgs län och en av Norrlands äldsta städer med en välbevarad fiskestad mitt i centrum.

Från Stockholm tar det cirka 2,5 timme med snabbtåg och till Sundsvall och Gävle tar är det knappa timmen med tåg. Med bil mellan Stockholm och Hudiksvall är det drygt tre timmars resväg beroende på trafikintensitet.

Lite historia

Staden grundades 1582 genom en hopslagning av byarna Hudik och Vallen. Dessa byar hade länge varit en hamnplats med marknader. Under tidigt 1600-tal flyttades staden av någon anledning man inte vet säkert. Fiske, sjöfart och handel var huvudnäringarna.

Under 1700-talet härjades staden av flera bränder och till sist så illa att staden brann ner till grunden. Det var bara kyrkan och en liten stuga som fanns kvar. Staden byggdes  åter upp enligt en ny stadsplan. Staden fortsatte att utvecklades och det var främst inom trävaruhandeln man expanderade. Under senare delen av 1800-talet var Hudiksvall en av Sveriges främsta exporthamnar för trävaror.

Fisket var mycket viktigt ända fram till 1800-talets mitt. Under 1900-talet växte Hudiksvall förhållandevis långsamt och förlorade en del av sin tidigare betydelse. I slutet av 1800-talet kom uttrycket ”Glada Hudik”, efter träpatronernas livliga fester och stora sällskapsliv.

Uppleva i Hudiksvall

Vi har varit i Hudiksvall endast ett fåtal gånger genom åren men det känns direkt att Hudik är en trevlig stad, mycket för sitt fina läge vid havet. Det är en levande stad med restauranger och barer utplacerade runt om i de centrala delarna av stan. Det finns möjlighet till shopping i både mindre hantverksbutiker och de större traditionella affärskedjorna.

För den som är intresserad av naturen finns flera vandringleder och vintertid finns även leder för att åka skidor på längden.

Vårt besök i Hudiksvall

När vi besöker Hudiksvall på vår genomresa utmed Norrlandskusten pågår en stor marknad vilket gör att delar av stan är avstängd. Inte för att promenera men alla små shoppingstånden förstör vyn för fotografering. Och det är faktiskt andra gången detta händer oss när vi besöker Hudik.

Vi letar oss förstås fram till Hudiksvalls kommunhus som är ett självklart mål när vi är ute på kommunbesök. Vi vill gärna få med någon lättillgänglig sevärdhet och jag ser att kommunen rekommenderar bland annat sjöbodarna vid Möljen. Vi tar oss dit och tar en liten promenad bland de söta sjöbodarna på bägge sidor om Sundskanalen.

Jacobs Kyrka, är en av Hudiksvalls äldsta byggnader från 1643. Kyrkan började byggas år 1643 och arbetet tog tid, först  1672 invigdes kyrkan på självaste midsommarafton.

Sundsvall

En av mina favoritstäder är Sundsvall. Det är en lagom stor stad med trevlig stadskärna och inte långt därifrån ligger skärgården. Runt Sundsvall finns flera andra orter och städer som också är fina att besöka. Under vår Norrlandstripp tidigare i höstas var vi på återbesök i Sundsvall och övernattade här för tredje gången.

Stenstaden

I den centrala delen av Sundsvall  som kallas Stenstan finns flera pampiga byggnader och en trevlig liten park. Namnet Stenstan kom sig av att stora delar av Sundsvall brann ner i juni 1888 (Sundsvallsbranden). Vid återuppbyggnaden uppfördes alla nya byggnader i sten och mitt genom staden upprättade man en bred esplanad som även skulle fungera som brandgata. Sundsvallsbranden var den största branden i Sveriges historia.

Det då nybyggda Allmänna Läroverket, idag Hedbergska Skolan, klarade sig undan branden och fick tjänstgöra som säte för stadens förvaltning till dess att Stadshuset, som skadades svårt vid branden, var återuppbyggt.

Genom stan löper esplanaden som bitvis är en gågata med många olika butiker. Längs gågatan något kvarter bort ligger Selångerån mellan Södra och Norra stadsberget.

Allmänna Läroverket

Lite historia

Sundsvalls privilegier utfärdades av rikets råd 1621, under en tid då kronan ville öka kontrollen och beskattningen av den norrländska handeln. Trots motstånd från den lokala befolkningen växte Sundsvall fram som köpstad och fiskehamn. Fisket, blev en viktig näring men även sågade produkter fick viss betydelse för staden. År 1721 brändes och plundrades Sundsvall av ryska trupper. Sundsvall hämtade sig snabbt och redan vid 1700 – talets mitt hade staden cirka 1200 invånare.

Under 1800 – talet växte befolkningen ytterligare och från att ha varit en av Norrlands viktigaste handels- och sjöfartsstäder fick Sundsvall även en stor träindustri. En rad nya industriorter växte fram i Sundsvalls omgivningar, medan servicenäringarna samlades i staden. 1879 inträffade den första stora strejken i Sverige här i Sundsvall. Vid branden 1888 ödelades nästan hela den centrala staden, varpå den gamla trähusbebyggelsen ersattes av en modern stenstad.

Fram till 1880 – talet växte Sundsvall men sedan stannade utvecklingen till viss del av, för att återigen bli en betydande region och tillsammans med omgivande tätorter till den mest befolkningsrikaste delen av Norrland.

Stenstaden i Sundsvall 

Våra besök i Sundsvall

Sundsvall har passat oss perfekt som övernattningsstad när vi besökt andra delar av Norrland. För oss som bor i Stockholmstrakten är det bra att kunna stanna till här i Sundsvall, bo på hotell och äta en bit mat, strosa runt på stan innan vi morgonen därpå fortsätter norrut.

Det finns flera hotell att välja på och vi har testat två. Tyvärr har vi ännu inte testat det kanske mest intressanta hotellet, Elite hotell Knaust. Hotellet är förmodligen mest känt för sin fantastiskt vackra trappa. Varje gång vi har stannat här i stan har något annat hotell lockat med bättre priser, men någon gång ska vi prioritera hotell Knaust.

Stadshus

Ett av de finaste husen här i Sundsvall är  stadshuset som ligger vid södra änden av Stora torget i Stenstan. Byggnaden användes som stadshus fram till 1975 då kommunen flyttade verksamheten till Sundsvalls gamla lasarett på Norrmalm, numera Sundsvalls kommunhus. I stadshuset finns idag bland annat festvåning och restaurang.

Gustaf Adolfs kyrka

Centralt i Sundsvall ligger Gustaf Adolf kyrka. Det är en kyrkobyggnad i nygotisk stil och var tidigare uppkallad efter Lovisa Ulrika, men namnändrades till det nuvarande 1955. Kyrkan byggdes 1894, och en ombyggnad gjordes 1952. Kyrkans torn är 81 meter högt.

Fasadmålningar

Vid Kulturmagasinet finns bland annat stadsbiblioteket, Sundsvalls museum, och även landskapet Medelpads arkiv. 

Sundsvalls kommun

Kommunhuset ligger en bit bort från Stenstaden och vi kör givetvis dit för att ta de obligatoriska fotona. Kommunen är Sundsvalls största arbetsgivare. I kommunen bor det cirka 99 383 invånare.

Rolig staty utanför kommunhuset i Sundsvall.

Sundsvallsbron är Sveriges längsta motorvägsbro. En bro som man får betala avgift för att köra på. 

Timrå kommun

Inte långt från Sundsvall norrut ligger Timrå kommun. Vi svänger återigen av E4:an och tar oss till Timrå tätort där det finns ett litet centrum och här ligger också kommunhuset.

Det är tidig lördag och vi är ganska själva här i centrum. Butikerna håller på att öppna men kommunhuset ligger ödsligt och tomt, dagen före valet och allt.

Timrå kommunvapen

Det är alltid lite kul att kolla in hur kommunens kommunvapen ser ut. Timrås kommunvapen är två tallar som har avbildats eftersom de växte ovanligt nära varandra på Konrad Byströms tomt i ett samhälle nära Bergeforsen i Sandarna.

Lite historia

Namnet “Timrå” har funnits minst sedan 1400-talet då Timrå församling bildades. Timrå har länge kännetecknas av de bruk som låg längs kusten. I norra Vivsta grundades 1798 Vivstavarv (Wifstavarfs AB) som skeppsvarv, under årens lopp utvecklades det till ett modernt pappersbruk. Finpappersbruket lades ned 2007 och fabriksbyggnaderna står idag tomma.

1881 anlades ett ångsågverk i Fagervik. Anläggningen förvandlades 1912 till en sulfitfabrik. som var i drift fram till dess nedläggning 1974. 

Öster om Timrå kyrka anlades på 1800-talet Östrands sågverk, sedermera omvandlad till en sulfatmassafabrik som idag ägs av skogskoncernen SCA. Anläggningen har en årsproduktion på 425 000 ton blekt sulfatmassa.

Timrå kommun bildades vid kommunreformen1971 av Timrå köping och Hässjö landskommun. I kommunen bor det cirka 17 923 invånare.

Timrå centrum är litet. 

Stor industri ligger i utkanten av Timrå.

Indalsälvens delta

Vi lämnar centrum och kör en bit norrut från Timrå och tar av vid Indalsälvens delta. Deltat vid Indalsälvens utlopp i havet är Sveriges största. Det bildas av sand som förts med vattnet ut i havet. När strömhastigheten avtar sjunker sanden till botten. Deltat växte dramatiskt sommaren 1796 då Ragundasjön i Jämtland tömdes på allt sitt vatten under bara fyra timmar. Försöken att skapa en flottled slutade i katastrof – och det nutida besöksmålet Döda fallet. Även andra naturområden har också påverkats av denna händelse.

Idag täcker lövskog stora delar av öarna runt omkring. De flacka sandbankarna och grunda stränderna gör deltat till en värdefull rastplats för olika sjöfåglar. Här kan man göra en vandring utmed “Timrå Kustvandring”. Sträckan är hela 23.8 km lång med en beräknad tidsåtgång på 10 timmar. Förmodligen kan man dela in sträckan i mindre delar och vissa delar av sträckan är också tillgänglighetsanpassad.

Kustdeltat vid Indalsälvens mynning är ett av Sveriges största deltaområden som framförallt formades efter katastrofen i Ragundasjön 1796. 

Härnösands kommun

Vi fortsätter utmed E4:an norrut och kommer så småningom fram till Härnösands kommun i Västernorrlands län. Centralort är Härnösand som även är länets residensstad.
Kommunen är belägen i sydöstra delen av landskapet Ångermanland med Bottenhavet i öster. Från nordväst mot sydöst rinner Ångermanälven genom kommunen. I Härnösands kommun bor det cirka 25 025 invånare.

Residenset är en byggnad vid Stora Torget i Härnösand, som inrymmer bostads- och representationslokaler för landshövdingen i Västernorrlands län.

Lite historia

År 1461 är första gången handelsplatsen Härnösand med säkerhet omnämns är i ett brev från Kristian I, där han förbjuder marknaden på Hernö sand eftersom den anses vara till men för Stockholms stad. På 1500 – talet inser Gustav Vasa att marknadshandeln på Härnön inte går att stoppa och vill därför i stället bygga en köpstad. Idén förkastas dock. Vasas son Johan III befaller att en stad ska grundläggas med landsköpmännen hade ingen större lust att ändra på sin lönsamma tillvaro. Till sist hotar Johan III fogden Hans Andersson med deportering till krigshärjade svenska kolonier i Livland i Ryssland om de inte hörsammar hans befallning och börjar bygga en stad.

Efter flera års hårda påtryckningar börjar staden byggas och år 1585 grundas därmed Härnösand. Det fördelaktiga läget vid havet gav goda förutsättningar för export av trävaror, järn och boskapsprodukter. Omkring 1650 hade Härnösand vuxit ifatt Hudiksvall, som dittills varit Norrlands näst största stad. Men det Bottniska handelstvånget, som innebar att svensk handelspolitik förbjöd städer i Norrland och Finland att driva egen utrikeshandel, deras export och import skulle ske via Stockholm eller Åbo, försämrade Härnösands ekonomiska förutsättningar. Men staden kompenserades genom att den blev stiftsstad, alltså centralort för sitt stift som är den kyrkliga indelningen av riket.

År 1721 lades Härnösand nästan helt i aska i samband med det ryska anfallet mot Norrlands kustland. Staden byggdes upp igen och fick en expansiv period med satsningar bland annat inom regionens sågverksrörelse. Staden återfick 1765 stapelrättigheter och blev 1778 residensort i Västernorrlands län. Vid 1800-talets början passerade Härnösands folkmängd 1 800 personer.

Vårt besök i Härnösand

Vi har besökt Härnösand ett par gånger genom åren på olika genomresor. När vi gör kommunbesök tar vi oss en ordentligt titt på stadskärnan som är större än vad man kan tro. Det finns flera lite tjusiga byggnader, särskilt residenset, rådhuset och det stora biblioteket som även tjänar till viss del som medborgarservice för kommuninvånarna.

Förutom en trevlig stadskärna finns flera intressanta sevärdheter här i kommunen och en av dem är ju givetvis Högakustenbron som kopplar ihop Härnösand med Kramfors kommun samt Hemsö fästning. Vi gjorde ett mycket intressant besök på fästningen förra året.

Härnösand är en fin stad med utmärkt läge utmed Norrlandskusten.

Hemsö fästning är mycket intressant att besöka.

Läs mitt reportage om “Hemsö fästning”

Följ oss “Besöka Sveriges 290 kommuner” Antal kommuner: (90-93 /290)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sju + tre =