Reseåret 2021 – Ett äventyr från start till mål
Ännu ett år är snart slut och det är dags att sammanfatta reseåret 2021. Ett resår som har gett oss så många skojiga och härliga upplevelser trots allt. Min största upplevelse i alla kategorier är såklart vandringen och bestigningen av Helagsfjället med sina 1797 meter över havet. En oförglömlig upplevelse och ett minne för livet. Det är givetvis inte bara toppbestigningar som räknas, ju mer vi vistas i den svenska fjällvärlden desto mer vill vi uppleva av den.
Reseåret 2021 har även inneburit resor utomlands även om vi nu inte kom längre än till Norge och Tyskland. Det har också blivit ett helt gäng med bilresor runt om i hela Sverige och vi har upptäckt så många fina platser.
Låt oss börja från början…
Januari – Utflykter på hemmaplan
Efter en hemmajul blev det nytt år och i januari månad blev det mest utflykter hemmavid. Det behöver vi inte vara ledsna för, vi har ju en mångfald med olika möjligheter till både natur- och kulturella upplevelser runt om i Stockholmstrakten.
Som vanligt satsar vi helst på så mycket utomhusvistelse som möjligt och ett stående inslag i våra helgutflykter är härliga Rosersbergs slottspark. Här kan vi sträcka ut ordentligt med oändliga promenadstråk
Om vi vill se något annat åker vi gärna till Vaxholm, kanske äter vi en bit mat på en av alla restauranger som finns där. Oftast blir det bara en mysig promenad i skön skärgårdsmiljö.
Februari / Mars – Resa i södra Sverige
I början av året levde vi lite i rädsla för covid – 19, även om vaccinationerna började komma igång så smått. Det kändes som det skulle dröja länge tills det skulle bli vår tur för en vaccination. Det gällde förstås att vara försiktigt, någon utlandsresa var det inte tal om, även om längtan var stor.
Så kom äntligen sportlovet, några våghalsiga bokade resor till Spanien, men jag tyckte nog att det var bortkastade pengar ifall restriktionerna hastigt skulle förändras och började planera för en bilresa hemma i Sverige. Men vart åker man i slutet av februari och i början av mars utan att frysa ihjäl?
Det var inte det lättaste att hitta bra destinationer, men som ett under kom solen fram och våren började göra sig påmind. Alltså, helt perfekt för att göra en bilresa i södra Sverige. Vi lämnade Stockholm och tog dagen lite som den kom, inga problem att boka hotellrum i ett tomt och ödsligt Sverige. Överallt var vi ensamma eller med väldigt få andra resenärer, faktiskt helt underbart.
Vi bodde i trevliga Motala och inte långt därifrån ligger Vadstena som oavsett årstid är en sevärd och trevlig stad. Vi behövde definitivt inte trängas med andra besökare. Även om vi hade strålande solsken var vinden från Vättern isande kall, men med rätt kläder var det helt okej ändå.
Vadstena
Som alltid när vi reser söderut i Sverige hamnar vi antingen i Helsingborg eller Malmö. Vi trivs väldigt bra här oavsett årstid, men eftersom vi inte har varit på Österlen särskilt mycket tyckte vi att det var dags att bekanta oss mer av de sydöstra delarna i Skåne. Vi besökte flera Österlenpärlor som Kabusa, Hammarsbackar, Arle stenar och Stenshuvud nationalpark utan att bekymra oss över varken andra turister eller parkeringsplats. Dessutom var vädret helt perfekt och vi fick ett par riktigt fina dagar i södra Sverige, med mysigt boende i Simrishamn.
Hammarsbackar på Österlen
Rörums kyrka på Österlen.
Ale stenar med vy över havet.
Öland
Strålande sol men med en iskall nordanvind dominerade vädret när vi fortsatt norrut och hamnade på Öland. Vem är så galen som gör en resa på Öland mitt i vintern? Kanske lite galet, men ändå så härligt, skönt och uppfriskande. Vi körde givetvis runt hela Öland, det var förstås lite kallt, men inte värre än att vi kunde besöka många av Ölands alla fina platser.
Vi bodde utmärkt på trevliga hotell Skansen i Färjestaden. Här åt vi både god middag och fick nog veckans bästa frukost.
April – Resa i Småland, Skåne, slott och landskapstoppar
Årets bästa lov måste ändå vara påsklovet. Ljuset har återvänt och dagarna blir allt längre och i bästa fall lite varmare. Har man tur ligger påsken sent i april, men i år kom påsken ganska tidigt och vädret blev kanske inte det bästa även om påsken bjöd på ett perfekt bilresväder.
Vi gjorde en trevlig lite improviserad bilresa genom Östergötland, Småland och vidare ner mot Skåne. Därifrån tog vi oss upp mot Bohuslän och Västergötland.
Småland, som jag knappt alls tidigare varit i gjorde ett starkt intryck på mig. Landskapet är så varierat med både härliga sagoskogar, mysiga städer och den finaste staden av dem alla kanske ändå är Västervik, med sitt underbara läge vid havet.
Jag hade återigen börjat fundera på de svenska landskapens högsta punkter kombinerat med nationalparker och under påskveckans bilresa startade vi åter upp vårt letande efter framför allt landskapstoppar men även en och annan nationalpark mötte vi på vår väg.
I Skåne besökte vi Söderåsens nationalpark och blev imponerade över det mäktiga landskapet och som gav mersmak att besöka flera nationalparker. Även på hemmaplan blev det ett första besök i den Stockholmsnära nationalparken, Tyresta nationalpark.
Västervik
Thorskogs slott, Västerlanda
Under påsklovsresan blev det äntligen dags att bo på slott. Vi testade både Örenäs slott i Skåne och Thorskogs slott i Bohuslän som bägge var riktigt fina och intressanta att besöka.
Örenäs slott, Glumslöv
Åsnens Nationalpark
Maj – Resor till nationalparker och flera högsta landskapspunkter
Under våren kom vi igång ordentligt med vårt projekt – nationalparker. Innan årets början hade vi bara besökt Färnebofjärdens nationalpark. Nu gick vi all in i alla parker vi kom över. Ibland tog vi ganska långa omvägar för att besöka en ny nationalpark, men förutom många timmar i bilen gav nationalparkerna oss många fina naturupplevelser.
Smålands högsta punkt – Tomtabacken
Kosterhavet, en dag i juni.
Juni – Bohuslän, Dalarna och Norrland
Äntligen blev det sommarlov och vi kastade oss in i bilen och gjorde en riktigt långresa. En härlig variationsrik, kombinerad vandrings- och bilresa tog oss till kanske Sveriges absolut vackraste platser. Underbara Strömstad med Kosterhavets nationalpark precis intill. I Bohuslän kan man absolut stanna mer än en ett par dagar, men den här resan var egentligen tänkt för norra Sverige, men som kom att inkludera lite mer än så, det gäller att passa på när tiden plötsligt var på vår sida.
Maffiga Helagsfjället har alltid känts så ointagligt, skulle jag någonsin våga mig dit upp?
Efter fjolårets trevande besök i fjällvärlden hade vi bestämt oss för att fortsätta med fjällvandring. Det blev bland annat vandring i Dalarna och boende på fjällstationen i Grövelsjön, sedan tog vi oss vidare upp mot Härjedalen.
Och så äntligen blev det dags för revansch när vi återigen vandrade mot Helags fjällstation och besteg Helags topp, 1797 meter över havet. Ett härligt och efterlängtat äventyr, tufft på sitt vis, och så klart är jag mäkta stolt över att ha klarat av den ganska utmanande toppturen. Faktiskt är det absolut något av det bästa jag gjort i mitt liv.
Efter vår fantastiska vandring och topptur till Helags la sig lugnet och min lycka var total över att jag klarat av att ta mig både upp och nedför toppen. Vi fortsatt våra fjälläventyr med både Hamra och Sonfjällens nationalparker innan vi fortsatte norröver mot bland annat Östersund och vidare till Arvidsjaur.
Otroligt nog blev det värmebölja uppe i norra Sverige och då var det inte skönt att fjällvandra. Visst är det härligt att solen skiner men för höga temperaturer är bara jobbigt.
Juli – Abisko, Norge, Hälsingland och Tyskland
När vi gick in i juli månad befann vi oss kring Abisko och Björkliden. Temperaturen steg mot 30 grader och kom så att fortsätta längre än vår tänkta vistelse här uppe. Vi gjorde ändå ett par härliga vandringar, bland annat till Trollsjön och upp på toppen av fjället Njullá / Nuolja. Vi testade även den häftiga skyliften i Abisko som gav oss den mest vidunderliga utsikten mot den vackra fjällvärlden. Till sist fick jag uppleva Lapporten och dess vackra formation som jag knappt kunde slita blicken ifrån.
Det är synd att klaga på värme men den alltför höga temperaturen i fjällvärlden tillsammans med mygg och bromsar gjorde att vi ändrade våra planer. Istället för att fortsätta med vandringar i de nordligaste av Sveriges nationalparker laddade vi ner våra vaccinationspass och körde in i Norge. Det blev vår första utlandsresa på nästan sexton månader.
Toppen av fjället Njullá / Nuolja
Bodö, en solig kväll i juli.
Att åka bil i Norge är aldrig fel. Från Riksgränsen fortsatte vi via Narvik ned till vackra Bodö där vi fick en trevlig kväll och övernattning. Därifrån fortsatte vi på en av Norges vackraste vägar, Kustriksvägen, som vi körde söder ut på. Vi åkte med flera färjor och njöt av de storslagna landskapen som vi passerade. Tyvärr hade även norrmännen hemester och det var svårt att hitta bra boende utmed den populära färdvägen.
Vi tog oss åter in i Sverige och körde via Duved, Åre, Östersund och Hälsingland tillbaka mot Stockholm. Vi letade förgäves efter Hälsinglands högsta topp, Garpkölen. Det var nära att jag lade ner projektet “hitta landskapstoppar” som visade sig vara en ganska besvärligt och tidskrävande hobby. Vi hade stått ut med mygg och bromsar, missat några toppar uppe i norra Sverige och så hittade vi inte ens Garpkölens högsta punkt. Men så vände det och blev åter en knasig fritidssysselsättning när vi ändå lyckades hitta både Ångermanland och Medelpads högsta punkter.
Som tur är, har vi lite andra intressen också, under vår nedresa mot Stockholm hade vi nöjet att gästa några av de vackra Hälsingegårdarna. De fantastiskt tjusiga gårdarna med sin rika historia och de vackra målningarna är något jag varmt kan rekommendera.
Efter ett par dagar hemmavid laddade vi om och tog oss ner till Tyskland och Bremen. Jag har alltid velat besöka den så omtalade Hansastaden och Bremen visade sig vara en mycket sevärd stad.
Det blev en improviserad resa genom Tyskland eftersom vädret även här höll på att omkullkasta vårt besök. Det blev ett lite läskig besök i den pittoreska orten Traben Trarbach i Moseldalen. Efter nära två dygns ihärdigt ösregn vaknade vi på morgonen av att floden Mosel höll på att svämma över. Kanske inte så farligt till en början, men när vi såg bilder från tv-nyheterna senare på kvällen förstod vi hur illa det kunde ha gått.
Vi fortsatte söderöver och fick trots lite ostadigt väder ett par fina dagar i bland annat den söta staden Lindau vid Bodensjön och ett efterlängtat besök på slottet Mainau där framför allt den fina slottsparken imponerade starkt.
Under resan norröver i Tyskland hann vi även besöka flera härliga städer med många mycket välbehållna medeltida korsvirkeshus. Vi vandrade på kullerstensgator i trånga gränder, åt god mat och bodde på mysiga hotell i städer utmed Romantische strasse.
Tyskland är ett sevärt land med många härliga upplevelser och var vi än stannar finns det alltid något genuint som gör resan extra spännande och intressant.
Bamberg i Bayern.
Bosau i norra Tyskland.
Augusti – Målat hus, familj och jobb
Efter att ha tillbringat ett par veckor på resande fot kändes det skönt att slappa lite i solstolen här hemma innan det var dags att återgå till jobbet som alltid startar just i den här månaden. Jag tycker inte alltid det är så kul att återgå till jobbet när man haft så många spännande äventyr under en längre tid. Jag känner mig heller aldrig mätt på resor, ju mer jag reser, desto fler idéer får jag till nya resor. Men det var förstås bara att bita ihop och hoppas på några weekendresor under höstmånaderna.
Det blev inte många spontana resor alls i augusti. Huset blev ommålat och lite häng med barn och barnbarn hanns också med. Ett och annat besök i slottsträdgårdar gjorde vi förstås, men annars var augusti en ganska lugn månad.
September – Weekendresor med stora kontraster
Om augusti blev lugn så fick vi lite eld i baken i september. En helg tog vi oss upp till Skuleskogens nationalpark. Det blev en fin och lagom vandring till Slåttdalsskrevan. På hemväg försökte vi ännu en gång att hitta Garpkölens högsta punkt. Inte för att Garpkölen direkt ligger i närheten av Skuleskogen, men att köra 24 mil extra är ändå inget som hindrar oss en söndagseftermiddag.
Det mest pinsamma är att vi inte kan hitta punkten trots att vi lagt så mycket tid på detta. Nu har vi i alla fall hittat själva berget, Garpkölen, gått ett par kilometer uppför men har ändå inte hittat högsta punkten, alltså kan den ännu inte räknas som funnen. Ändå känns det inte som bortkastad tid eftersom naturen här i trakterna Hälsingland / Härjedalen är både vacker och ödslig. Men det gnager, kan jag lugnt påstå…
Skuleskogens nationalpark.
Ännu en weekendresa hann vi med i september. En fredag lyckades vi ta oss tidigt från jobbet och köra ned till Helsingborg. Under helgen gjorde vi en härlig vandring till Lars Vilks konstverk, Nimis på Kullaberg i nordvästra Skåne och ett besök på Sofiero slott. Vi hade ett underbart sensommarväder och på hemvägen hann vi med årets sista landskapstopp i Halland samt ett besök på det läckra slottet, Tjolöholm.
Nimis, vid Kullabergs naturreservat i nordvästra Skåne.
Engsö slott utanför Västerås.
Oktober – Slott och upplevelser på hemmaplan
En skön och framför allt färgsprakande månad är oktober. I år har vi mestadels varit hemma men gjort ett par trevliga utflykter. Vi fick lite dille på slott och besökte ett helt gäng. Några av slotten ligger praktiskt nog runt Mälaren, som Engsö, Grönsöö och Skokloster slott.
Det blev även en vandring på hemmaplan, en vandring som de flesta barn och ungdomar som har gått i skola i Vallentuna har gjort genom åren. Självklart måste vi också göra vandringen; Sjöängsslingan runt Angarnsjön utmed Roslagsleden.
November
Hela hösten gick jag och längtade efter ett par dagars extra ledighet i samband med höstlovet. När vår första lediga dag äntligen kom satt vi i bilen innan det ens ljusnat. Vi körde Vallentuna – Lübeck på en och samma dag, det är en lång bilresa på på över 95 mil, men jag lovar, jag älskade varenda kilometer.
Efter en elva timmars bilresa kan till och med jag säga att det är skönt att komma fram. Mysiga Lübeck är en perfekt stad att stanna, äta och sova gott i och därefter fortsätta att resa i Tyskland. Tyvärr fick planerna ändras då ett eländigt ösregn återigen förstörde en spontan resa till Berlin. Vem vill gå i ösregn och gästa en storstad? Inte vi, i alla fall. Vi vände istället upp igen mot den mysiga staden Wismar som skonade oss delvis från regn, åtminstone under en förmiddag.
Utmärkt boende i Lübeck.
Wismar – Mysig Hansastad i Tyskland.
December – Inget nytt på resefronten
I år blev det årets lugnaste månad när det gäller resor. Det har varit mycket jobb och innan vi visste ordet av var det helt plötsligt jul och vi bestämde oss för ännu en julhelg och lov på hemmaplan. Ganska trist, men skönt på sitt vis. Kanske kommer vi att ge oss ut på en dagstur innan året är helt slut. Jag älskar att hoppa in i bilen med en liten matsäck och kanske köra väster, norr, eller söderöver, alltid finns det något nytt att upptäcka.
Årets sämsta upplevelse
Vill man gnälla, kan man gnälla. Det gäller framför allt över vädret som har gäckat oss en hel del det här året. Mycket regn, särskilt i Tyskland. Inte nog att vi drabbades av översvämningar i somras, till och med under höstlovet var vi tvungna att avbryta Tysklandsresan österut på grund av så mycket regn att vi faktiskt ledsnade och körde norrut igen.
I somras fick vi möjlighet att nästan besöka slottet Neuschwanstein, eller vi åkte förbi och såg att det fanns massor av lediga parkeringsplatser. Jippi, tänkte vi och tog bussen upp till slottet. Jag som kan vara lite negativ eller realist var för en gångs skull dumt positiv när allt vi såg uppe på höjderna kring slottet endast var dimma och regn. Men vi gör säkert ett nytt försök, en annan gång.
Glad ändå, trots ett misslyckat besök vid Neuschwanstein.
Västergötlands högsta punkt – Galtåsen
Landskapens högsta punkter
En enda av Sveriges högsta landskapspunkter lyckades vi hitta under förra året. I år var det dags att återuppta vårt lilla projekt. Och visst har det gått väldigt bra att hitta en hel del av landskapens högsta punkter, men några har varit betydligt svårare och frågan är om vi någonsin kommer hitta dem alla.
Nåväl, lite positivt är att vi ändå har hittat hela sexton högsta punkter av tjugofem möjliga, så med lite vilja kanske vi kan hitta de flesta av dem inom ett par år.
Besök i Sveriges nationalparker
Samma sak med nationalparkerna, endast en enda nationalpark hade vi besökt innan vi bestämde oss för att besöka alla Sveriges nationalparker. Självklart skulle det inte göras under endast en säsong, en femårsplan är tänkt för detta. När jag räknar alla de nationalparker som vi hittills besökt från södra till norra Sverige är även det sexton stycken. Några nationalparker verkar liksom landskapstopparna vara svåra att nå, men vem vet, kanske kan det gå att besöka dem alla.
Hotellnätter
När man reser blir det även många boende på hotell. Våra 45 hotellupplevelser har varierat förstås men några boenden har stuckit ut lite mer, som bland annat våra boenden på slott och fjällstationer.
Jag gillar verkligen att bo på slott, det är en härlig känsla att strosa runt och känna sig lite som hemma i olika slottsmiljöer. Jag har ju alltid trott att jag ska köpa ett slott men nu har det ännu inte hänt, då duger det gott och väl att övernatta på slott. Hoppas det kommer att bli fler i framtiden.
Även fjällstationer är något som är trevligt på sitt vis, även om standarden inte helt faller mig i smaken. Här är det mer naturupplevelserna runt knuten som gör fjällstationerna till något alldeles extra.
Årets bästa upplevelse
Allt, är egentligen årets bästa upplevelse! Men om jag bara skulle få välja en enda sak som jag har gjort under året 2021 är det givetvis vandringen till och toppbestigningen av Helagsfjället. Känslan av ödmjukhet och stolthet över att dels ha möjlighet att vistas i den vilda fjällvärlden och att jag till sist tog mod till att våga mig upp på denna mäktiga fjälltopp. Fortfarande känner jag sådan glädje när jag tänker på den underbara vandringen i den här delen av fjällvärlden.
